Autism med intellektuell funktionsnedsättning hos vuxna

AKO Skåne-riktlinje för primärvården utifrån nationellt kliniskt kunskapsstöd.

  • Basal hälso- och sjukvård
  • Regelbundna hälsokontroller utifrån personens behov
  • Vuxenhabilitering ansvarar för särskilda insatser
  • Specialistpsykiatrin ansvarar vid behov för utredning och behandling av psykiatriska tillstånd
  • Specialiserad somatisk vård ansvarar vid behov för utredning och behandling av somatiska tillstånd

Denna rekommendation avser redan diagnostiserad autism med intellektuell funktionsnedsättning (ID) hos vuxna.

Diagnosen autism med ID ställs utifrån den amerikanska diagnosmanualen DSM-5 eller ICD-10 och kräver påtagliga brister i båda problemområdena. Några specifika laboratorieprover eller andra undersökningsmetoder finns inte.

Autismdiagnosen ställs ofta före vuxen ålder hos personer med ID.

Autism är en genomgripande störning i utvecklingen som kännetecknas av stora och varaktiga problem på två områden (DSM-5):

  • begränsningar i förmågan till ömsesidig social interaktion och kommunikation
  • begränsade, repetitiva mönster i beteende, intressen och aktiviteter, inkluderande perceptionsstörningar.

Begränsningarna har varit märkbara sedan tidig barndom och medför en kliniskt signifikant funktionsnedsättning.

20 – 25 % av personer med autism har samtidigt en intellektuell funktionsnedsättning.

Samsjuklighet vid autism med ID är vanligt. Exempel är:

  • andra typer av funktionsnedsättningar, ADHD
  • demenssjukdom, vanligt hos äldre med ID
  • epilepsi, förekommer hos 10 − 30 %
  • somatiska tillstånd
  • psykiatriska tillstånd, som depression, OCD, social ångest eller bipolaritet, där både under- och överdiagnostik förekommer.

Detta ställer krav på samarbete mellan olika vårdgivare och specialiteter.

Autism med intellektuell funktionsnedsättning:

  • uttrycken för autism kan variera i hög grad hos olika personer, ofta föreligger ett mycket stort behov av rutiner och struktur
  • begränsad kommunikativ förmåga verbalt och icke-verbalt, ofta saknas språket helt eller finns i form av ett- eller tvåordsmeningar
  • nedsatt förmåga att förstå talat språk, i synnerhet i en obekant situation, som ett läkarbesök
  • begränsad förmåga att förstå andra personers intentioner och tankar (theory of mind) gör att andra människor ofta upplevs som obegripliga och oberäkneliga vilket skapar oro
  • stereotyp motorik är vanligt och ofta förekommer gungande och/eller upprepande handrörelser.

I kontakten med hälso- och sjukvården har en person med autism och ID ofta själv svårt att redogöra för sin situation. Därför behöver nästan alltid en anhörig, personal eller assistent som känner personen väl vara med som stöd vid vårdsituationer. För att underlätta inför besöket finns särskilda kommunikationsstöd.

Bemötande av patienter med autism och ID.pdf

En person med autism kan ha mycket nedsatt förmåga att uttrycka smärta eller annat kroppsligt obehag. Allt från enkla tillstånd till smärta eller psykiatriska problem kan ge beteendeförändringar.

Utmanande beteende kan vara symtom på:

  • avbrott i rutiner eller förändringar i närmiljön, särskilt vid flytt (det kan ta ett år att finna sig till rätta i en ny omgivning)
  • somatisk problematik, exempelvis vaxpropp, förstoppning, gastrit, epilepsi, tandproblem, stark stresskänslighet
  • psykiatrisk problematik, exempelvis depression, ångest, tvång
  • läkemedelsbiverkan.

Anamnes tas med fördel upp med stöd av anhörig, personal eller assistent som känner personen väl.

  • Boende, familjeförhållanden, assistans, ekonomi
  • Sysselsättning, förändringar i vardagslivet
  • Fysisk aktivitet
  • Vid behov alkohol, nikotin, sexualanamnes
  • Mående, nytillkomna besvär
  • Läkemedel och interaktioner
  • Eventuellt ändrat krampmönster vid epilepsi
  • Smärta
  • Övervikt, undervikt, kost, mag- och tarmfunktion
  • Efterhör om regelbunden tandläkarkontroll

Fråga efter eventuellt förändrat beteende, ta fasta på objektiva fynd. Fråga till exempel om:

  • sömnrubbning
  • gråt, rädsla
  • viktnedgång, tidigt uppvaknande och försämring av psykiska symtom under morgontimmar (kan tala för depression).

Undersök utifrån symtom och anamnes. Tänk på:

  • hjärta och cirkulation – blodtryck
  • ögon – yttre medier, syn
  • öron – vaxpropp, annan hörselnedsättning
  • ortopedi – spasticitet, kontrakturer, smärttillstånd.

En somatisk undersökning kan vara svår att genomföra på grund av kommunikationsbrist och den ofta förändrade smärttröskeln. Rådgör med någon som känner patienten väl.

Om provtagning behövs men är svårt, försök samordna med eventuell sedering av annan orsak, exempelvis tandsanering.

  • Behandla sjukdomar enligt ordinarie rutiner
  • Habilitering, vardagsrutiner, insatsplan, SIP, sjukskrivning
  • Daglig sysselsättning och fysisk aktivitet för att främja psykisk hälsa och förebygga övervikt, metabolt syndrom och hjärt- och kärlsjukdom
  • Uppföljning med hälsokontroll, läkemedelsgenomgång och eventuella intyg

Person med autism och ID bör vaccineras mot pneumokocker (SOSFS1994:26) och influensa.

Syftet är att optimera personens funktionsnivå och välbefinnande. Förebyggande verksamhet syftar till att förhindra försämrande faktorer och samtidigt stärka det positiva och det som fungerar.

  • Sträva efter en välfungerande vardagsrutin, med daglig sysselsättning.
  • Ordna en så tydlig och förutsägbar omgivning som möjligt.
  • En liten, välfungerande och stabil personalgrupp kring personen ökar sannolikheten för optimal funktionsnivå.

Avbrott i rutiner leder ofta till oro och aggressivitet och kräver samarbete för kreativa lösningar.

En plan med mål och åtgärder kan underlätta samordningen av insatser för en mer långsiktig habilitering. Insatserna kan utföras inom kommun, primärvård, vuxenhabilitering eller helst genom samarbete mellan dessa.

Insatser som kan vara aktuella utifrån en individuell bedömning är exempelvis:

  • hjälp att samordna olika samhällsinsatser, nätverksmöten
  • stöd att hitta individuella anpassningar för att skapa struktur i vardagen med exempelvis schema och tekniska hjälpmedel
  • stöd för att underlätta kommunikation med bilder och tekniska hjälpmedel
  • rådgivning av sjuksköterska i medicinska frågor
  • råd om sexualitet och preventivmedel via exempelvis MVC eller ungdomsmottagning
  • behandling av affektiva tillstånd och tvångsproblematik, vid behov via psykiatrisk konsultation
  • motions- och träningsrådgivning samt utfärdande av träningsprogram
  • stöd till personens nätverk exempelvis handledning, samtal och information
  • information till berörda om funktionsnedsättningen och dess konsekvenser
  • utredning av behov av bostadsanpassning.

Bostadsanpassningsbidraget – en handbok, Boverket

Vid insatser från kommun och region eller landsting kan en samordnad individuell plan (SIP) initieras av personen själv eller av någon av de övriga aktörerna med samtycke från personen det gäller.

För vuxna med utvecklingsstörning och svåra utmanande beteenden finns ett VUB-team för vårdgivare och kommunal personal att konsultera. VUB-teamet är ett samarbete mellan vuxenpsykiatrin och vuxenhabiliteringen. Teamet arbetar konsultativt med bedömning, anpassning och behandling, utan att ta över behandlingsansvaret.

VUB-team

  • Vid behov, remiss till specialiserad vård och vuxenhabilitering
  • Vid behov vid psykiatrisk frågeställning, remiss till specialistpsykiatrin

En person med autism och ID har oftast sjuk- eller aktivitetsersättning. Aktivitetsersättning kan fås upp till 30 års ålder och innebär att personen, förutom månatlig ersättning, kan få ersättning för exempelvis friskvård. Vid sjukersättning saknas denna möjlighet.

Primärvården har ett grundläggande medicinskt ansvar för vuxna med autism och ID som är en högt prioriterad patientgrupp på grund av nedsatt autonomi och svårigheter att bevaka sina rättigheter. Därför bör primärvården vara extra vaksam på att patientens behov ska kunna tillgodoses.

Personer med autism och ID bör följas enligt lokala rutiner, med regelbundna hälsokontroller med fördjupad läkemedelsgenomgång och gärna fast vårdkontakt för att beakta behovet av kontinuitet.

Läkarintyg och utlåtanden bör utfärdas av den läkare som har störst kännedom om patienten.

En god man alternativt förvaltare är en person som av tingsrätten förordnats för att tillvarata en annan persons rättsliga eller ekonomiska intressen eller sörja för dennes person.

God man, förvaltare och framtidsfullmakt, Sveriges domstolar

De personliga och medicinska krav som krävs för körkort, finns i föreskriften om medicinska krav för innehav av körkort. Transportstyrelsen gör en individuell helhetsbedömning av lämpligheten. Måttlig och svår ID utgör hinder för körkort, samråd med vuxenhabiliteringen vid behov.

Läkar- och synintyg, Transportstyrelsen

LSS är en rättighetslag för personer med omfattande funktionshinder som ska garantera goda levnadsvillkor genom stöd för att kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. Exempel är personlig assistans, ledsagarservice, daglig verksamhet och gruppbostad.

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade - LSS, 1177 Vårdguiden

Parkeringstillstånd och färdtjänst ansöks om i den kommun där personen är folkbokförd.

Personer med stöd enligt LSS har rätt till en bedömning av munhälsan samt nödvändig tandvård till samma kostnad som sjukvård. Intyg utfärdas av exempelvis LSS-handläggare eller distriktssköterska.

Tandvård om du har en funktionsnedsättning, 1177 Vårdguiden

Autism, 1177 Vårdguiden

Intellektuell funktionsnedsättning - Utvecklingsstörning, 1177 Vårdguiden

Hjälpmedel, 1177 Vårdguiden

Publicerat: 2019-03-18
Giltigt till: 2022-03-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne