Obstruktiv sömnapné hos barn

AKO Skåne-riktlinje utifrån regionalt vårdprogram (G47 Sömnapné).

Covid-19 orsakar förändringar av AKO Skåne-riktlinjen

Följande förändringar gäller tills vidare.

Obstruktiv sömnapné hos barn

Remiss till ÖNH-mottagning

  • Överväg om indikation verkligen föreligger.
  • Ingen utredning och behandling avseende lågt prioriterande godartade tillstånd görs för närvarande.
  • Alla remisser bedöms och prioriteras. Patient och inremitterande informeras om handläggning.
  • Vid akut undersökning, ring först.

Primärvård

  • Identifiering av barn med misstänkt obstruktiv sömnapné

ÖNH-mottagning

  • Utredning och behandling i de flesta fall, hos i övrigt friska barn

Epidemiologi

Obstruktiv sömnapné (OSA) förekommer hos barn och är vanligast i 2–5 årsåldern. Det är något vanligare hos pojkar och syskonförekomst ger tre gånger ökad risk.

Etiologi

Hos barn är orsaken är oftast förstoring av tonsiller och adenoid. Barn med muskelsjukdomar, cerebrala skador eller liknande kan ha obstruktiva apnéer som delfenomen i grundsjukdomen. Dessa barn handläggs bäst multidisciplinärt.

Nattlig andningsregistrering

  • Nattlig andningsregistrering (NAR) mäter fyra variabler – luftflöde, andningsrörelser, pulsoximetri och kroppsläge
  • Apné-Hypopnéindex (AHI) – antalet andningsuppehåll per timme

Symtom

  • Snarkning eller (o)ljud vid sömn, hos spädbarn snarare ett snörvlande ljud
  • Andningsuppehåll
  • Munandning
  • Orolig sömn
  • Sängvätning hos barn som varit torrt
  • Nattsvettning
  • Dagtrötthet (vill sova middag mer än jämnåriga)
  • Överaktivitet (lika vanligt som dagtrötthet)
  • Koncentrationssvårigheter

Anamnes

  • Avplanad tillväxtkurva (störd insöndring av tillväxthormon)
  • Fetma – konsekvens av inaktivitet, men ökar också risken för OSA (ond cirkel)
  • Annan sjukdom/syndrom

Status

  • Allmäntillstånd, trattbröst
  • Näsa, mun och svalg – förstorade tonsiller och adenoid, högt gomvalv (kan utvecklas som resultat av långvarig munandning)
  • Vikt och längd
  • Hjärta – cor pulmonale kan utvecklas vid OSA hos små barn

Handläggning vid utredning

  • Hos i övrigt friska barn räcker oftast anamnes och status för diagnos.
  • Hos barn med annan allvarlig sjukdom kan symtombilden grumlas av övrig problematik. Frikostighet med nattlig andningsregistrering, handlägg i nära samarbete med barnläkare.

Behandling via specialiserad vård

Hos i övrigt friska barn hjälper operation av tonsiller och adenoid i de allra flesta fall.

Remissindikation

  • Anamnestisk misstanke på sömnapné hos barn – remiss till ÖNH

Konsekvenser av obehandlad OSA

Lindrig OSA kan "växa bort" i puberteten. Fram till dess har dock barnet kroniskt dålig sömnkvalitet med påverkan både på psykisk och på fysisk utveckling.

Hos barn med annan allvarlig sjukdom eller syndrom är det risk att problem med snarkning/sömnapné kommer i skymundan. Det är särskilt viktigt att vara uppmärksam på denna problematik där symtomet snarkning kan tyckas vara en bagatell men där en obehandlad OSA försämrar barnets situation.

Patienter med behandling för OSA ska i första hand vända sig till respektive ÖNH- eller lungmottagning vid uppföljning.

Obstruktiv sömnapné, 1177 Vårdguiden 

Region Skånes vårdprogram för obstruktiv sömnapné

Publicerat: 2019-03-18
Giltigt till: 2022-03-31
Faktaägare: AKO Skåne

Tack för att du kontaktar oss, vi har tagit emot dina synpunkter

När du skickar in formuläret kommer vi att behandla dina personuppgifter för att utföra den uppgift som formuläret avser. Tänk på att det du skickar in kan bli en allmän handling.

Läs om hur Region Skåne hanterar personuppgifter