Kikhosta

AKO Skåne-riktlinje för primärvården utifrån nationellt kliniskt kunskapsstöd.

  • Bedömning och behandling av barn och vuxna med misstänkt kikhosta
  • Misstänkt kikhosta hos spädbarn

Kikhosta orsakas av bakterien Bordetella pertussis och kan förekomma hos både vuxna och barn. Eftersom varken vaccination eller genomgången infektion ger livslång immunitet förekommer kikhosta fortfarande i samhället och är en viktig differentialdiagnos vid långvarig hosta. Spridningen sker via droppsmitta och smittsamheten är hög, vid förekomst i en familj smittas 90% av icke immuna personer.

Kikhosta kan orsaka svår sjukdom hos spädbarn, särskilt barn som inte hunnit få sina två första vaccindoser vid 3 och 5 månaders ålder. Spädbarn smittas ofta av nära anhöriga.

Barn <1år kan ha andningsuppehåll utan att de har börjat hosta eller har kikningar.

Katarral fas

Inkubationstiden för kikhosta är 1-2 veckor men kan uppgå till 3 veckor. Symtomen startar ofta som en virusliknande bild med hosta och feber.

Hosta och kikningar

Hostan tilltar och kommer i attacker, ofta förenade med svårighet att andas (kikningar). Hostattackerna avslutas ofta med att barnet hostar eller kräks upp slem. Spädbarn kan i anslutning till attackerna bli slappa och medvetslösa på grund av syrebrist.

Så småningom klingar hostattackerna av, och sjukdomen brukar vara över på 6-8 veckor. Hos vuxna är den dominerande sjukdomsbilden långvarig hosta.

  • Attackvis hosta
  • Kikningar
  • Kräkningar i samband med hosta
  • Långdragen hosta hos vuxen
  • Närkontakt med spädbarn
  • Graviditet
  • Följsamhet till vaccinationsprogramet
  • Smitta i omgivningen
  • Allmäntillstånd – blekhet
  • Ögon – svullnad, subkonjunktivala blödningar

För spädbarn kan kikhosta vara livshotande och därför krävs särskild uppmärksamhet hos spädbarn, höggravida kvinnor samt individer i alla åldrar som har nära kontakt med små barn.

Prov för direktpåvisning av kikhostebakterier tas från nasofarynx. Diagnostiken görs med PCR (alternativt genom odling).

Provta tidigt och frikostigt när:

  • spädbarn har hosta eller apné
  • äldre barn och vuxna har hosta och dessutom närkontakt med  spädbarn
  • gravid kvinna i tredje trimestern har hosta.

Komplettera med blodprov för serologi om symtomen har pågått i flera veckor. Antikroppsbildningen börjar efter ca 3-4 veckors sjukdom och påvisande av Bordetella pertussis-specifik antikroppsreaktion i två efterföljande prover indikerar aktuell infektion.

Smittsamheten minskar successivt, men kan förekomma upp till 6 veckor efter insjuknandet. Den minskar efter 2 dygn med behandling. Immunitet efter genomgången infektion avtar över tid och kvarstår i ca 15 år.

Kikhosta är en anmälningspliktig och smittspårningspliktig sjukdom. Information till patienten, smittspårning och provtagning åligger behandlande läkare.

SmiNet, elektronisk anmälan av smittsamma sjukdomar

Vaccination enligt svenska barnvaccinationsprogrammet erbjuds vid 3, 5 och 12 månaders ålder. Efter tredje vaccindosen uppnås en hög immunitet (80-90%) men denna skyddseffekt minskar redan efter ca 5-7 år.

Påfyllnad ges vid 5 års ålder samt i årskurs 8-9. Mellan år 1979-1996 ingick inte kikhosta i barnvaccinationsprogrammet.

Ge antibiotika (makrolid) under katarralstadiet för att lindra och förkorta sjukdomsförloppet. När kikningsstadiet har inletts är antibiotika verkningslöst ur behandlingssynpunkt, men bör ges för att minska smittsamheten. Det är speciellt viktigt att behandla om det finns barn under 1 år i omgivningen.

  • Barn upp till 40 kg – flytande erytromycin 20 mg/kg x 2 (eller 10 mg/kg x 4) i 7 dagar
  • Vuxna och barn > 40 kg – tablett Surlid 150 mg x 2 i 7 dagar

Observera att makrolid inte ska användas av kvinnor som planerar graviditet eller är gravida i första trimestern.

Ge profylaktisk behandling till barn < 6 månader vid misstänkt exponering utan att invänta provsvar. Barn under 12 månader bör få behandling vid symtom som tyder på kikhosta även om sjukdomen inte är verifierad.

Spädbarn bör remitteras till barnakutmottagning för observation under värsta kikningsstadiet.

Pneunomi och otit är följdsjukdomar till kikhosta. Hos spädbarn finns risk för cerebral hypoxi, kramper, encefalopati och dödsfall.

Kikhosta, 1177 Vårdguiden

Sjukdomsinformation om kikhosta, Folkhälsomyndigheten

Publicerat: 2020-01-14
Giltigt till: 2022-05-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne