Forskningssamverkan

Ambulanssjukvården i Skåne är för många av medborgarna den första länken i vårdkedjan. Evidensbaserad medicin och personcentrerad vård har blivit etablerade begrepp inom ambulanssjukvården.

Vi vill stärka det vetenskapliga förhållningssättet från och med det akuta inkommande samtalet till larmcentralen tills bedömning och behandling är gjorda av ambulansteamet.

Bedriva klinisk forskning (pdf)

Vägledning inför empiriska studier (pdf)

Pågående projekt

  • Ambulans och vårdinsats på plats men inget vårdbehov

    "Ambulans och vårdinsats på plats men inget akut vårdbehov- patienten kvarstannar i hemmet. Vad hände sedan?"

    Att patienter omhändertages och transporteras av ambulanspersonal trots att vårdbehovet inte är akut är en återkommande arbetsuppgift inom ambulanssjukvården. För att lämna en patient kvar i hemmet krävs det att ambulanspersonalen följer riktlinjer och bedömer att inget akut vårdbehov föreligger. Det kräver även att patienten samtycker och är införstådd med beslutet.

    Studier visar att faktorer såsom hög eller låg ålder, manligt kön, svag hushållsekonomi samt hushåll utan bil, påverkade människor att i högre grad larma ambulans. Även otillräcklig kunskap om en stads primärakutmottagningar har visats påverka människors val att i första hand välja ambulanssjukvård.

    Målet med denna pilotstudie är att belysa frekvensen av 112-samtal som leder till att inringaren "kvarstannar i hemmet-efter vårdinsats på plats " i storstadsregion (Malmö) genom att kartlägga patient kategorier, följsamhet av behandlingsriktlinjer, samverkan Regionala läkarstödet, triagering samt frekvens allvarliga avvikelser.

    Påverkan på ambulanstillgängligheten och hälsoekonomiska kostnader är ytterligare aspekter som skulle kunna vara av betydelse att belysas.

    Läs mer om vår senaste undersökning i form av magister uppsats "Vårdinsats på plats och patienten kvarstannar. Söker patienten akutsjukvård på nytt?" av Josefine Andersson och Mathias Anderberg.

    Är du intresserad av att delta och fördjupa dig i denna studie hör av dig till Lizbet Todorova eller Arne Oloffsson.

  • Biomarkörer för patienter med höftfraktur

    Kan blodprover förutsäga vårdförlopp hos patienter med höftfraktur?

    Intensiv och perioperativ vård, SUS-Lund har i samarbete med RSPC och ambulansstationer i fyra kommuner (Lund, Sjöbo, Eslöv och Landskrona) startat upp ett prospektiv observationsstudie som berör kategorin patienter med misstänkt höftfraktur.

    Då antalet äldre i befolkningen ökar kommer denna patientkategori sannolikt att öka ytterligare. Medelåldern på höftfrakturpatienter är 83 år och patienterna lider ofta av andra sjukdomar som kan påverka vårdförloppet. Idag finns fåtalet kända biokemiska markörer vars mängd i blodet är associerad med en ökad 4 månaders mortalitet eller kardiovaskulär risk hos patienter med höftfrakturer. Den 1 mars 2007 påbörjades det s.k. höftfrakturprojektet vid Universitetssjukhuset i Lund och i ambulansdistrikt 2 med syftet att förbättra omhändertagandet av äldre patienter med misstänkt höftfraktur. Projektet övergick i en permanent sammanhållen vårdkedja januari 2008 och involverar numera samtliga akutsjukhus och ambulansdistrikt i Region Skåne.

    Målet med denna studie är att på längre sikt kunna förbättra prognosen för dessa patienter genom att undersöka kända men även nya biomarkörer i blodet för att i tidigt skede kunna identifiera patienter med ökad risk för postoperativa komplikationer och mortalitet och sätta in adekvata vårdinsatser.

    För mer detaljerad beskrivning av studien kontakta Peter Bentzer 046 222 14 37 Skype 046 222 14 37 eller Lizbet Todorova 0766486047.

  • Hjärtstoppassistanslarm och räddningstjänst vid hjärtstopp utanför sjukhus

    Räddningstjänsterna i Region Skåne har sedan några år tillbaka engagerats som ett komplement till Ambulanssjukvården i Skåne för att korta tid från hjärtstopp till påbörjad behandling samt att bidra med psykosocialt stöd till anhöriga eller andra vittnen. En del av dessa åtgärder och insatser i form av kvalitetsarbete är nu under pågående utvärdering.

    Syftet med detta projekt är att undersöka i vilken omfattning räddningstjänst engageras och hur ofta de är först på plats vid misstänkt hjärtstopp utanför sjukhus samt kartlägga räddningstjänstens insatser innan ambulans är på plats och om det har någon betydelse för överlevnaden. Inom projektet kommer vi granska i vilken utsträckning psykosocialt stöd ges.

    Delar av projektet sker i samarbete med Centrum för hjärtstopp i Öresundsregionen (http://www.med.lu.se/cfho) och kommer att ingå i doktorsavhandlingsarbete med start vt 2015. 

     Påbörjade och planerade delarbeten:

    1. Firefighters as first responders – feasibility and potential for improvements. 
    2. The impact of location of Cardiac Arrest on outcome: a sub-study of the Target Temperature Management after Cardiac Arrest Trial. (TTM-studien)
    3. Comparison and recognition of Out-of-Hospital Cardiac Arrest by the Emergency dispatcher in two Scandinavian regions. (SOS-träffsäkerhet)
    4. Recognition of Out-of-Hospital Cardiac Arrest by the Emergency dispatcher – characteristics and outcome. (SOS-träffsäkerhet, fortsättningsstudie)
    5. The general public as first responders; Implementing dispatching through Short-message-service (SMS) for early cardiopulmonary resuscitation after cardiac arrest. (SMS-livräddning)
  • Hjärtstoppöverlevnad i nordvästra Skåne

    Förbättringsarbete: Faktorer som påverkar överlevnaden efter hjärtstopp utanför sjukhus i Nordvästra Skåne

    Årligen inträffar drygt 10 000 hjärtstopp i Sverige där HLR påbörjas. En del dör en förväntad död i hemmet eller intrahospitalt men majoriteten drabbas av plötslig, oväntat hjärtstopp. Av dessa sker 2/3 utanför sjukhus. I ungefär 5 000 fall påbörjas HLR men bara 500 överlever. I Skåne drabbas drygt 700 personer varje år av plötslig hjärtstopp utanför sjukhus. Överlevnaden är runt 7.5 %. Ambulanssjukvården i Region Skåne är idag indelad i 4 distrikt av vilka två är avtalsreglerade med Falck AB, Distrikt 1 och 4. Distrikt 2 ansvarar Samariten för. Ett ambulans distrikt är i egen regi och knuten till Region Skåne Distrikt 3, förvaltningen Skånevård Sund sedan september 2013.

    Sedan 2012 görs en strukturerad årlig uppföljning av registreringsföljsamhet samt hjärtstopps överlevnad efter 30 dagar. Redovisat per ambulansdiskrikt upptäcktes att stora skillnader förekom mellan distrikten, överlevnaden i distrikt 1 var 10 % och motsvarande siffra i distrikt 3 drygt 3 %.

    Syftet med detta kvalitets- och förbättringsarbete är att undersöka bakomliggande orsaker till det lägre antalet hjärtstoppsöverlevare i ambulansdistrikt 3 i Nordvästra Skåne (NVS) och kartlägga om eventuella diskrepanser förekommer i den för Region Skåne gemensamma prehospitala hjärtstoppsvården. Detta, för att kunna förbättra omhändertagandet och öka överlevnaden ytterligare för patienter som drabbas av hjärtstopp utanför sjukhus.

    Lizbet Todorova, Lektor, FoU-ansvarig Region Skånes Prehospitala Enhet, 0766 486 047.

    Paul Olsson, Ambulanssjuksköterska, Distrikt 3, Ambulansenhet Nordvästra Skåne, Contact 0709-43 68 10.

    Jan Lundin, Ambulanssjukvårdare, Distrikt 2, Samariten.

  • Prehospitalt Ambulans Stroke Test (PreHAST)

    PreHAST-studien är en diagnostikstudie av ett nytt triageringsinstrument för akut handläggning av patienter med misstänkt stroke.

    Syftet med PreHAST-studien är att avgörande förbättra sortering och prioritering (triagering) av patienter med misstänkt stroke med målsättningen; rätt patient till rätt vårdnivå utan onödig tidsförlust. Vi har därför konstruerat ett prehospitalt stroketest som värderar ett flertal olika neurologiska bortfall, som är vanliga vid stroke. Vi har strävat efter att testet ska ha hög sensitivitet för stroke och ska kunna gradera patientens neurologiska bortfallssymptom i poäng. Den kommer att gradera patientens sammanlagda neurologiska bortfall från 0 – 19 poäng, där låga poäng identifierar patienter med lätta och höga poäng patienter med svåra bortfallssymptom.

    PreHAST är avsett att användas när ambulansvården misstänker att patientens symptom är orsakade av stroke. Ambulansvården i Skåne misstänker stroke om patientens sjukhistoria uppfyller Emergency Symtoms and Signs (ESS) 12 enligt ett system för sortering och prioritering som kallas Rapid Emergency Triage and Treatment System (RETTS©). Vitalparametrar enligt RETTS (VP RETTS) Centralt i RETTS för värdering av hur allvarligt patientens tillstånd är ingår mått på vitalparametrar (VP) enligt ABCDE metoden (saturation, andningsfrekvens, puls, blodtryck, medvetandegrad samt temperatur). Beroende på hur allvarligt påverkade patientens vitalparametrar är kategoriseras patienten i fyra nivåer; röd, orange, gul eller grön.

    I PreHAST studien kommer patienten kategoriseras i Stabil VP RETTS (grön nivå) och Instabil VP RETTS (röd, orange eller gul nivå).

    Gunnar Andsberg 0702-88 16 87, Magnus Esbjörnsson 0451-29 87 53, Arne Olofsson 0766-48 65 53

  • Återkoppling SOS Alarm Ambulans (ÅSA III)

    Återkoppling SOS Alarm Ambulans (ÅSA III)

    Det finns behov av att fortsätta vidareutveckla återkoppling mellan ambulanser och larmcentraler med övergripande syfte att få verktyg för att kvalitetssäkra och utveckla den prehospitala vårdkedjan.

    1. Det första ÅSA-projektet (Återkoppling SOS Alarm – Ambulans) utvecklades och pilottestades ur ett ambulansperspektiv i Stockholm 2007-2009.
    2. Det andra ÅSA-projektet genomfördes i Göteborg och Södra Älvsborgs sjukvårdsområde under 2012-2013.

    Resultaten från projektet har gett ny värdefull kunskap och intresset är nu stort för en utökning med fler medverkande landsting och regioner. Detta fortsättningsprojekt kallas därför ÅSA III och kommer även att ge möjlighet att testa och utvärdera alternativa tekniska och handhavandemässiga metoder, samt ge ett större dataunderlag för analys och utvärdering.

    ÅSA III-projektet har följande huvudsyften

    1. Att använda tillämpliga delar av den metod och modell för återkoppling som pilottestats inom ÅSA II i fler landsting och regioner, för att få mer erfarenhet av hur ett fullt utvecklat återkopplingssystem bör utformas
    2. Att samla in och utvärdera ambulanspersonalens synpunkter på hur återkopplingen under pågående uppdrag rent handhavandemässigt bör gå till, dvs. den mest önskvärda rutinen
    3. Att genom ett större insamlat dataunderlag från fler landsting och regioner kunna göra mer djupgående analyser och utvärderingar. En kortfattad forskningsplan som beskriver planerade studier skall upprättas. Projektet välkomnar förslag på kompletterande studier och forskningsuppdrag.
    4. Att planera för på vilket sätt återkopplingsinformationen ska användas för att höja kvaliteten i vårdprioriteringen på larmcentralen och på vilket sätt detta kan implementeras.

    Lizbet Todorova 0766 48 60 47, Holger Baldauf 0702 93 83 18.

    Visa kontaktuppgifter

    Kontakt

    • Lizbet Todorova Universitetslektor. 60 %
    • Mobilnummer 0766-48 60 47
    Visa fler kontaktuppgifter

Kommande projekt

  • Ett seende samhälle

    Projektet har samlat mer än tiotal aktörer med kunskapen och förmågan att definiera behovet och utmaningarna med att förbättra och underlätta akutsjukvårdspersonalens arbetsrutiner med innovativ teknik.

    Det pågår ett arbete med ett företag som heter AXIS avseende olika typer av kameror. Tanken är att man med kamera skall ha möjlighet att föra över information/bilder "bedside" på strokepatienter till en mottagande neurologläkare. 

    Projektet kommer att drivas tillsammans med ambulanssjukvården Hässleholm, Osby och Perstorp. Kontaktperson på Falck ambulans AB är Charlotte Nordén.

    En annan del i detta projekt som skall göras i Malmö, är att ha en fast kamera monterad på ambulans för överföring till mottagande sjukhus vid olyckor.

    Dessa två delprojekt ingår i Innovativ teknik för framtidens akutsjukvård, projekt finansierad från Vinnova.

    Visa kontaktuppgifter

    Kontakt

    • Holger Baldauf Systemansvarig Rakel.
    Visa fler kontaktuppgifter
  • Heroin överdos-fast track

    Förberedelse är i gång inför en pilot studie i Malmö regionen som ska belysa ambulanspersonalens upplevelser av att ge intranasalt naloxon versus intravenöst vid heroin överdos.

    Syftet är också att etablera en fast track linje där ambulanspersonalen lämnar in ärendenummer, namn/personnummer och platsen till mottagare på Beroendekliniken i Malmö som sedan söker upp den drabbade följande dag och erbjuder möjlighet till behandlingsvård.

    Lizbet Todorova
    E-post Contact

    Anders Håkansson
    E-post Contact

  • Prehospital omhändertagande av personer med psykisk ohälsa

    Förberedelse är i gång inför en pilot studie inom ambulanssjukvården och division psykiatri med syftet att skapa bättre förutsättningar för den prehospitala kontakten och omhändertagandet av personer med psykisk ohälsa.

    I Region Skåne har det senaste fyra åren skett en fördubbling av inkomna samtal till SOS Alarm av psykiatrisk karaktär (suicidmisstanke-psykiatri).

    Det kommer att medföra ett kunskapsutbyte mellan våra organisationer vilket vi är i mycket stort behov av. Likande projekt är på gång på olika håll i Sverige och Danmark. I Stockholm och Köpenhamn har man redan sett tydliga positiva resultat hittills.

    Lizbet Todorova
    E-post Contact

  • Rätt resurs till rätt patient på rätt plats

    Förberedande diskussioner samt sökning för finansieringsmedel är i gång inom ambulanssjukvården Skåne för uppstart av samverkansprojekt med övriga prehospitala aktörer i regionen.

    Målet är att öka kunskapen och förståelsen hos medborgaren kring nyttjandet av ambulanssjukvården samt etablerandet av ett ökat gränssnitt till 1177, SOS alarm, akutmottagningar, primärvård, kommunal vård och omsorg, psykiatrisk vård, socialtjänst och polis.

    Lizbet Todorova
    E-post Contact

Genomförda projekt

  • Genomförda projekt och vetenskapliga publikationer

    PreHospital Ambulance Stroke Test - pilot study of a novel stroke test
    Scand J Trauma Resusc Emerg Med. 2017; 25: 37.
    Gunnar Andsberg, Magnus Esbjörnsson, Arne Olofsson, Arne Lindgren, Bo Norrving. and Mia von Euler.

    Recognition of out-of-hospital cardiac arrest by medical dispatchers in emergency medical dispatch centres in two countries.Thea Palsgaard Møller, Cecilia Andréll, Søren Viereck, Lizbet Todorova, Hans Friberg, Freddy K. Lippert. Resuscitation 109 (2016) 1–8.

    Analysis of pre-hospital rescue times on mortality in trauma patients in a Scandinavian urban setting. A Bagher, L Todorova, L Andersson, CJ Wingren, A Ottosson, S Wangefjord and S Acosta. Trauma May 19, 2016.

    The Effects of Oxygen Therapy on Myocardial Salvage in ST Elevation Myocardial Infarction Treated with Acute Percutaneous Coronary Intervention: The Supplemental Oxygen in Catheterized Coronary Emergency Reperfusion (SOCCER) Study. Khoshnood A., Carlsson M., Akbarzadeh M., Bhiladvala P., Roijer A., Bodetoft S., Höglund P., Zughaft D., Todorova L., Erlinge D., Ekelund U. Cardiology 2015 20;132(1):16-21. Epub 2015 May 20.

    Vårdinsats på plats och patienten kvarstannar. Söker patienten akutsjukvård på nytt? Mathias Anderberg, Josefine Andersson

    Omhändertagande av patienter med hjärtstopp utanför sjukhus i Region Skåne: Från räddningstjänstens tidiga insatser till omhändertagande på akutrummet. Cecilia Andréll, Hans Friberg och Lizbet Todorova.

    Prio 1- en kvantitativ registerstudie av patientprioritering från larmsamtal till ambulansbedömning. Mikael Rosberg, Jenny Valquist.

    Validity of reported data in the Swedish Cardiac Arrest Register in selected parts in Sweden A. Strömsöe, L. Svensson, Å.B. Axelsson, K. Göransson, L. Todorova, J. Herlitz. Resuscitation Volume 84, Issue 7, July 2013, Pages 952–956.

    Erfarenheter och synpunkter på Triagehandboken som beslutsstödsverktyg för primärtriage: Enkätundersökning i Region Skåne. Lizbet Todorova, Institutet för kvalitetsindikatorer AB, 2012.

    Adherence to treatment guidelines for patients with chest pain varies in a nurse-led prehospital ambulance system. Fredrik Byrsell, Mattias Regnell, Anders Johansson.Int Emerg Nurs. 2012 Jul;20(3):162-6

    Uppföljning av pilotutbildningsdagar i psykiatri för ambulanspersonal i Region Skåne: Prehospital omhändertagande av patienter med psykiatriska symtom. Anna Forss, Lizbet Todorova.

    Samverkan vid befarad suicid. Räddsam Skåne, Polismyndigheten i Skåne, Region Skånes Preshospitala Centrum, SOS alarm AB, Psykiatri Skåne samt Trafikverket.

    Upplevelser av att arbeta med Svenskt index för akutmedicinsk larmmottagning: En intervjustudie med 14 SOS operatörer på SOS AB Malmö. Niklas Siivola, Petrus Jansson, Lizbet Todorova.

    Patient satisfaction with ambulance care services: Survey from two districts in southern Sweden Anders Johansson, Anna Ekwall, Jonas Wihlborg.International Emergency Nursing (2010).

    Occurrence of hypothermia in a prehospital setting, southern Sweden. Kornfält J, Johansson A. Department of Falck Ambulance Ltd, Sweden. Int Emerg Nurs. 2010 Apr;18(2):76-9.

    Acute abdominal pain; pre-hospital evaluation of ketobemidone administration Sykepleievitenskap. Omvårdnadsforskning. Nursing Science 2010 Andreas Rantala, Kjell Ivarsson, Anders Johansson

    The effect of combined treatment with morphine sulphate and low-dose ketamine in a prehospital setting. Johansson P, Kongstad P, Johansson A. Scand J Trauma Resusc Emerg Med. 2009 Nov 27;17(1):61

    A consensus-based template for uniform reporting of data from pre-hospital advanced airway management. Sollid SJ, Lockey D, Lossius HM; Pre-hospital advanced airway management expert group. Scand J Trauma Resusc Emerg Med. 2009 Nov 20;17(1):58.

    Active compression-decompression CPR necessitates follow-up post mortem. Englund E, Kongstad PC. Resuscitation. 2006 Jan;68(1):161-2.

    The public's perception of prehospital emergency care in the County of Skane, southern Sweden. Kristina Blomstedt, Helena Nilsson and Anders Johansson.

    Överväger fördelarna för införandet av SAM-splintar i Falck Ambulans i jämförelse med dagens vacuumsplintar? Jenny Malmberg, Susanne Lönn och Anders Nilsson.

Tack för att du kontaktar oss, vi har tagit emot dina synpunkter