E-tjänster på 1177.se

Här hittar du information om 1177 Vårdguidens e-tjänster. Du hittar också information om aktuella och kommande e-tjänster och hur du ansluter din mottagning. 

Om mindre än tio år, 2025, ska Sverige vara bäst i världen på e-hälsa och Region Skånes ambition är att bli Sveriges ledande region i att utveckla, erbjuda och använda digitala tjänster inom hälso-och sjukvården.

Användningen av e-tjänster erbjuder möjligheter för ett modernt arbetssätt inom vården och utvecklingen av e-hälsa i Region Skåne ska bidra till de nya lösningar som krävs för att i framtiden erbjuda invånare bättre tillgänglighet, trygg och kvalitetssäkrad hälso- och sjukvård och en mer jämlik vård.

Inom Region Skåne pågår en rad olika e-hälsoprojekt under 2017.

Kom igång med e-tjänsterna på 1177.se

  • Så ansluter du din mottagning

    Vill ni ansluta er mottagning?

    Om ni vill ansluta er mottagning till 1177 Vårdguidens e-tjänster (Mina vårdkontakter) kontaktar ni samordnaren på er förvaltning.

    Aktivera 1177 Vårdguidens e-tjänster

    Införandet sker i följande steg:

    • Först hålls ett informationsmöte då en samordnare kommer till er och informerar personalen. Ni kommer överens om startdatum och därefter aktiverar samordnaren mottagningen i 1177 Vårdguidens e-tjänster.
    • Därefter får en eller två personer från mottagningen gå en halvdagsutbildning för att lära sig att administrera systemet och göra  alla inställningar för sin mottagning. Vi rekommenderar att det inte går mer än en månad från att ni anmäler ert intresse tills att ni är igång.

    Instruktionsfilm 1177 Vårdguidens e-tjänster (Mina vårdkontakter)

    Gör personliga inställningar

    När du loggar in i e-tjänsterna första gången gör du dina personliga inställningar. Där kan du bland annat begära avisering via e-post eller sms när du tilldelas ett ärende. Du kan också skapa en signatur som automatiskt följer med i alla ärenden du skickar från din mottagning. Du hittar länken till personliga inställningar högst upp bredvid ditt namn när du loggat in. 

  • Beställning av och inloggning med SITHS-kort

    För att kunna logga in i 1177 Vårdguidens e-tjänster (Mina vårdkontakter) behöver du SITHS-kort. Datainspektionen kräver hög säkerhet för inloggning i verktyget, på grund av den journalinformation som utbyts med patienterna.  

    Beställ RS-kort/SITHS-kort

    • Lathund för inloggning i 1177 Vårdguidens e-tjänster

      Steg 1

      Sätt i ditt SITHS-kort i kortläsaren. Gå till inloggningsrutan för 1177 Vårdguidens e-tjänster

      Logga in som vårdpersonal (1177 Vårdguidens e-tjänster)

      Steg 2

      Under fliken E-legitimation markerar du E-tjänstekort. Därefter ska du välja certifikat - välj då SITHS-alternativet och klicka ok.

      Steg 3

      Nu ska du legitimera dig med din legitimeringskod till SITHS-kortet. Klicka på "Öppna".

      Beroende på vilken webbläsare du använder så kan inloggningsfönstren se olika ut. Ovan exempel är från Internet Explorer.

  • Samordnare i Region Skåne

    Nedan hittar du samordnare för 1177 Vårdguidens e-tjänster (Mina vårdkontakter) i Region Skåne. 

    Skånevård Sund

    Margareta Davegård
    Contact

    Skånevård Kryh

    Isabell Wiik
    Contact 

    Sven A Sjöstedt
    Contact

    Skånes universitetssjukvård

    Eva Blomgren
    Contact

    Habilitering och hjälpmedel

    Theresa Kjellström
    Contact

    Privata vårdgivare

    Vårdgivarservice
    Contact

    Regional förvaltningsledare eHälsa

    Margareta Davegård
    Contact

  • Uppföljning och statistik

    Se statistik över din mottagning

    Statistikfunktionen ger en överblick av ärendehanteringen på mottagningen. Det finns fyra typer av statistikuttag: antal ärenden per ärendetyp, handläggningstider, obesvarade ärenden och ärendestatus. På sidan 51 i manualen till länken nedan finns en beskrivning om hur du som administratör kan ta fram statistik för din mottagning.

    Manual 1177 Vårdguidens e-tjänster (Mina vårdkontakter) - pdf

    Regional och nationell statistik för 1177 Vårdguidens e-tjänster

    På följande sida, lite längre ner i texten, hittar du nationell och regional statistik över invånartjänster i Sverige. 

    Statistik invånartjänster (inera.se)

Marknadsförings- och utbildningsmaterial

E-tjänsterna - utbud och utveckling

  • Support och driftinformation

    Kontakta supporten för 1177 Vårdguidens e-tjänster (MVK):

    Telefonnummer: 08 - 123 135 25
    Öppettider: mån - fre (06 - 22)
    Kontakta support via mejl

  • Vad är 1177 Vårdguidens e-tjänster (Mina vårdkontakter)?

    1177 Vårdguidens e-tjänster ger invånare och patienter möjligheten att dygnet runt kommunicera med vården via internet. Syftet är att öka tillgängligheten till vården och invånarnas möjlighet till självservice och delaktighet.

    Patienten kan exempelvis ställa frågor till läkare eller sjuksköterska, förnya recept, önska tid för besök, få svar på prover, få SMS-påminnelse för bokat besök eller lämna återbud till bokat besök. Informationen hanteras enligt gällande krav på säkerhet och sekretess för hälso- och sjukvården.

    Region Skåne deltar i de nationella programmen för Tidbok online och Journal på nätet. Region Skånes anslutning till dessa tjänster innebär att journalanteckningar görs tillgängliga och att tidboken öppnas för de patienter som loggar in i 1177 Vårdguidens e-tjänster.

    E-tjänster

    Samtliga vårdenheter/mottagningar ska erbjuda alla sina patienter kontakt via 1177 Vårdguidens e-tjänster. Grundprincipen är att samma tjänster som tillhandahålls per telefon eller brev också erbjuds via e-tjänsterna.

    Exempel på tjänster som vårdenheten/mottagningen kan aktivera i 1177 Vårdguidens e-tjänster (Mina vårdkontakter):

    1. Beställa tid.
    2. Av/omboka tid.
    3. Kontakta mig (kan anpassas till olika yrkesgrupper).
    4. Förnya recept.
    5. Förnya hjälpmedel.
    6. Svar på prover/röntgen.
    7. Rådgivning (kan anpassas till olika yrkesgrupper).
    8. Begära intyg.
    9. Stöd att ändra levnadsvanor (mat, tobak, motion och alkohol).
    10. Boka tid online.

    Svar inom två arbetsdagar

    Patienter som valt att kontakta mottagningen via 1177 Vårdguidens e-tjänster ska i normalfallet också få svar via e-tjänsterna. Det är alltid verksamheten som ringer upp patienten om ärendet kräver fortsatt kommunikation via telefon.

    Patienten ska få svar på ett ärende inom två arbetsdagar och det ska finnas rutiner för säker handläggning av alla typer av ärenden.

    Vårdenheten/mottagningen ska ha aktuell kontaktinformation som besöksadress, telefonnummer, öppettider och adress till hemsida.

    På varje vårdenhet/mottagning ska det finnas personer som administrerar 1177 Vårdguidens e-tjänster (MVK) och som ansvarar för att ta del av nyheter och genomför lokala uppdateringar i systemet. Alla medarbetare ska vara väl informerade om e-tjänsterna vilka också marknadsförs till invånare och patienter.

  • Läkemedelsförteckningen och ombudsfunktion

    På den nationella sajten för Mina vårdkontakter hittar du som vårdgivare mer information om e-tjänsterna.

    Eftersom att namnbytet inte omfattar vårdgivaringången ännu så hänvisas du som vårdgivare tills vidare till Mina vårdkontakters supportsidor som är till för er som arbetar med tjänsten.

    Läkemedelsförteckningen

    Ombudsfunktion

  • Tidbok online
    • Tidbok - mål och regelverk

      Region Skåne inför tidbok online

      Region Skåne har arbetat med att ta fram tidböcker för bokning av patientbesök på nätet. Anslutningen innebär att invånarna själva kan boka tid till Region Skånes mottagningar och vårdcentraler.

      Målet är att invånarna ska kunna gå in via 1177 Vårdguidens e-tjänster och se sina aktuella bokningar, av/omboka sina tider och nyboka till vissa typer av besök.

      De IT-system som först utvecklat Tidbok online är PMO och PASIS.

      Mål för invånare

      Införandet av Tidbok online bidrar till att invånarna upplever en förbättrad tillgänglighet och möjlighet till en effektivare hantering av sina bokningar.

      Mål för vårdgivaren

      Effektivare hantering av bokningar för den enskilde patienten bidrar till färre ombokningar/avbokningar och bättre planering av besöken. Färre uteblivna patientbesök leder också till att bokningspersonalens tid frigörs och kan utnyttjas till andra uppgifter som ger större verksamhetsnytta.

      Införandet av Tidbok online genomfördes under 2015 och slutfördes under 2016. Tidbok online finns i både primärvården och specialistvården.

      Regelverk

      Regelverk för schemaläggning och online-tidbok i Region Skåne (pdf)

      Tidbok online - införande i Region Skåne (pdf)

      Tidbok online - pilot i öppenvård (pdf)

    • Tidbok online för mödravården

      De barnmorskemottagningar som använder PASiS idag kommer, via en integration med systemet Flexlab, kunna erbjuda patienterna tillgång till tidbok online för fler typer av tider än det som erbjuds idag, det vill säga tider för cellprov.

      Gravida kvinnor kommer exempelvis snart att kunna boka och ändra sin tider via 1177 Vårdguidens e-tjänster. Det gör det enkelt för patienterna att välja en tid som verkligen passar. Eftersom tiderna finns i PASiS tillkommer också möjligheten för patienterna att välja sms-påminnelse, vilket ökar sannolikheten att patienten kommer till sitt bokade besök.

      Vinsterna för vårdgivarna blir en bättre översikt av alla bokade patienter i PASiS, mindre administration då patienterna själva hanterar sina bokade tider och att det blir färre antal uteblivna besök med hjälp av de automatiska SMS-påminnelserna.

      En pilot kommer att genomföras under oktober och november 2017.

    • Frågor och svar

      1. Hur vet vi att patienterna verkligen behöver de tider de bokar och att de bokar sin tid hos rätt läkare/mottagning?

      Svar: Erfarenheter från andra landsting visar att patienterna i de allra flesta fall vet vilken sorts tid de behöver. "Felträffarna" tycks ligga i paritet med vedertaget bokningsförfarande, även för akuttider.

      Det tycks inte heller finnas någon ökning av antalet "onödiga" läkarbesök när en del av tidbokningen förflyttas från telefon till online.

      2. Hur säkerställer vi en god vård utan möjlighet till triagering innan besök?

      Svar: Idag finns ingen möjlighet till triagering vid onlinebokning. Med tydlig information kring vad som gäller för onlinebokning undviker vi felbokningar. Att villkorstexterna i 1177 Vårdguidens e-tjänster görs tydliga och enkla att förstå för patienten, är av stor vikt. Det är först vid besökstillfället som mottagningen har ansvar för att de patienter som bokat sig online får den vård de behöver, men om mottagningen bedömer att en patient har bokat sig fel så finns det inget hinder för att kontakta patienten och informera om detta och vägleda rätt.

      Vid framtida onlinebokning av akuttider kan viss triagering komma att ske online.

      3. Blir det inte orättvist när vissa bokar via telefon och andra online? Riskerar vi inte att de som verkligen behöver prioriteras i vården (t ex äldre, multisjuka, funktionsnedsatta) blir utan tider för att de går på webben först?

      Svar: Erfarenheter från andra landsting visar att Tidbok online frigör värdefulla telefonresurser för de patienter som verkligen behöver dem. När de som kan, själv bokar sina tider på nätet, förkortas mottagningarnas telefonköer. Därmed blir det lättare att komma fram på telefon för de patienter som vill ha/behöver personlig kontakt i bokningsskedet.

      4. Kommer vi inte få en större mängd onödiga besök och får vi några extra resurser för att klara det ökade trycket?

      Svar: Erfarenheter från andra landsting visar att Tidbok online i sig inte leder till ett ökat antal individuella besök, det är bara ytterligare ett sätt att komma i kontakt med vården. Många patienter uppskattar att kunna boka sin tid vid datorn på tider som passar dem och utan att behöva sitta i telefonkö. Funktionen bidrar till att frigöra värdefulla resurser för de patienter som behöver dem.

      Tidbok online, med dess möjlighet till bokningar innebär också att antalet uteblivna patienter minskar då det är lätt att välja en tid som passar eller att boka om sig om de inte kan komma till en tidigare bestämd tid.

      5. Hur kan vi hantera den ojämna tillströmningen av akuta patienter om en del av vårdcentralens tider vigs till Tidbok online som vi inte kan kontrollera?

      Svar: En tid kan bara bokas en gång oavsett om denna bokning sker på nätet eller via telefon. Det totala antalet patienter som kommer på bokningsbara tider blir alltså detsamma. Genom till exempel hänvisning till Egenvårdsbedömning.se innan bokning kan patienten få guidning om vilken vårdnivå de behöver.

      6. Om alla attraktiva tider bokas först på Internet riskerar vi att de som verkligen behöver komma till oss inte får en tid som passar. Hur garderar vi oss för det?

      Svar: Mottagningen kan välja att hålla ett visst antal tider till bokning enbart via telefon, för att säkerställa att attraktiva tider finns tillgängliga oavsett hur man som patient väljer att boka. Erfarenheter från andra landsting visar att det tar tid att styra över patienterna till tidbokning på nätet och att genomslag långt ifrån kommer över en natt. De tider som görs bokningsbara för invånare kan även bokas av mottagningen enligt en regel som enheten själv kommer fram till är lämplig. Till exempel kan en tid som inte bokats av patienterna istället bokas av personalen 48 timmar före besökstiden.

      7. Hur många tider måste läggas ut?

      Svar: Införandet sker gradvis. Målet är att 80 procent av alla tider inom öppenvården (inkl. sjukgymnast, BVC och BMM) ska vara öppna för tidbokning minst åtta veckor framåt i tiden. Att mäta när man uppnått 80 procent är svårt och siffran talar framförallt om att vi ska erbjuda tillräckligt många tider för att patienter ska uppleva att tjänsten ger en möjlighet att välja själv.

      8. Vilka sorters tider ska läggas ut?

      Svar: Alla olika typer av tider kommer att läggas ut, men det kommer att ske gradvis. I etapp 1 omfattas endast primärvård. Undantag görs för seriebokade tider och samplanerade tider såsom tolkbesök. Medicinska skäl kan också vara ett undantag och varje verksamhet avgör vad som kan vara ett sådant skäl.

      9. Riskerar vi inte att någon sjuk patient bokar om sin tid och inte inser att en förskjutning av tiden kan medföra ökad medicinsk risk?

      Svar: När en patient ombokar en bokad tid blir detta synligt i tidboken för personalen som då kan kontakta patienten. Ombokning kan endast ske till samma typ av tid, samma läkare och samma längd på besöket som den ursprungliga tiden var bokad till och då mottagningen har valt att tiden ska kunna ombokas online.

      10. Vem tar ansvar för att en person får korrekt vård när vi inte kan styra var de bokar sin tid?

      Svar: Erfarenheter från andra landsting visar på en låg andel felbokningar. Vi kan inte heller med nuvarande rutiner garantera rätt vårdnivå vid varje tillfälle. Vårdmottagningen har alltid möjlighet att guida en patient som bokat sig fel, och styra den rätt, så fort som möjligt.

      11. Kan vi uppfylla vårdgarantin när olika schemaläggningskrav gäller för vårdförvaltningarna?

      Svar: Schemaläggningskravet är på minimum åtta veckor framåt vilket också är den tidsram som tidbokning online kan ske inom. Nuvarande regelverk som skiljer vårdförvaltningarna åt är en prövotid för att utreda "best practice" och enhetliga regler är det slutgiltiga målet för alla vårdgivare i regionen.

      12. Hur ska man kunna schemalägga och erbjuda tider tillräckligt långt farm, när man inte vet om man får någon personal?

      Svar: För att utbudet av besökstider ska kännas intressant för invånarna så krävs en tidbok som fylls på med nya tider varje vecka. Och schemat måste sträcka sig långt fram i tiden.

      Alla verksamheter bör göra en årsplanering som fungerar som huvudplanering. Där ser man över personalstyrka, längre ledigheter, utbildning, forskning och annat som kräver lång planering. Därutöver planeras för att täcka upp den frånvaro som är känd i den långsiktiga planeringen.

      Ett schema skapas därefter och avgörande är att schemat rullas varje vecka, för att få stabilitet i verksamheten. Hellre börja med färre antal veckor som är rullande, för att på sikt komma upp till 8 respektive 12 veckor.

    • Införandematerial
  • Journalen
    • Regler och riktlinjer

      Här finns regelverket som ger en samlad information till vårdprofessionella och chefer i Region Skåne om e-tjänsten Journalen. 

      Journalen är en e-tjänst som ger den enskilde direktåtkomst till delar av sina journaluppgifter. Informationen berör såväl möjligheter och begränsningar för medborgarna som de nya krav och förändrade rutiner samt ställningstagande som krävs för vårdprofessionella och chefer. Observera att uppdateringar i regelverket kan ske kontinuerligt vilket innebär att versioner av regelverket i pappersformat bör undvikas.

    • Frågor och svar

      1. Vad visas i Journalen?

      Från och med den 1/9-2014 syns både läkares och andras yrkeskategoriers journalanteckningar från besök hos Region Skånes verksamheter. Journaler från barn- och ungdomspsykiatri, rättspsykiatri, mödrahälsovård och förlossningsvård samt ungsdomsmottagningar (för personer under 18 år) syns däremot inte, varken från privata eller offentliga mottagningar.

      Förutom journalanteckningar kan patienter också ta del av uppgifter om sina diagnoser och vårdkontakter.

      Vårdnadshavare har via ombudsfunktion direktåtkomst till anteckningar gällande barn under 13 år. 

      2. Från vilket datum görs journalanteckningarna tillgängliga?

      Informationen innehåller journalanteckningar gjorda från och med 1/9 -2014. Anteckningar från vuxenpsykiatrin publiceras från och med 28/9 -2015. Hela journalen kan precis som tidigare begäras ut som en papperskopia.

      Finns det information som INTE kommer att visas i Journalen?

      Enligt det nationella regelverket ska journalinformation från vårdenheter där det bedöms att en manuell menprövning bör göras inför utlämning inte visas i Journal via nätet.

      3. Riskerar vi inte att urholka journalen som arbetsredskap om allt släpps fritt?

      Nej. Patienten har redan idag rätt att läsa sin journal. De uppgifter man som vårdgivare hade tagit bort vid en eventuell menprövning samt långsiktiga, osäkra diagnostiska funderingar ska nu skrivas in under funktionen Tidiga Hypoteser. Tidiga Hypoteser kommer inte att publiceras elektroniskt. Informationen kan dock, precis som nu, delges patienten efter sedvanlig menprövning om denne begär att få sin journal i pappersform. 

      4. Vad är Tidiga Hypoteser?

      Tidiga Hypoteser är en funktion för anteckningar som behöver noteras men inte bedöms som mogna att kommunicera med patienten. Funktionen ska användas sparsamt och först efter noga avvägande av den som ansvarar för journalanteckningen. Denna funktion får bara användas när man bedömer att patienten själv, närstående eller tredje man kan lida skada av att ta del av uppgifterna direkt.

      5. Vilken typ av uppgifter ska journalföras under Tidiga Hypoteser?

      Tidiga Hypoteser kan användas för till exempel journalanteckningar som ännu bedöms för oklara att kommunicera med patienten innan en hypotes har förkastats eller fastställts. De är då avsedda främst som stöd för minnet, eller för övriga i vårdkedjans kännedom. Funktionen kan också användas för journalanteckningar som hanterar för patienten eller tredje man känsliga uppgifter från t ex mottagning för våldtagna kvinnor, minnesmottagningar eller anteckningar förda av psykiatrikonsult inom somatisk vård.

      6. Kan patienten få tillgång till informationen i Tidiga Hypoteser?

      Ja. Patienten kan få tillgång till journalanteckningar förda under Tidiga Hypoteser i samband med begäran om utlämnande i pappersformat via Regionarkivet, men då först efter sedvanlig menprövning.

      7. Datainspektionen har uttalat sig kritiskt om möjligheten att dela sin journal elektroniskt, hur agerar Region Skåne?

      Datainspektionen har granskat Landstinget Uppsala Läns (LUL) system för att hantera medborgarnas direktåtkomst till delar ur sin journal. Den enda anmärkningen rörde medborgarens rätt att utse så kallade ombud, alltså möjligheten att själv välja vem hen vill dela sin journal med. LUL har överklagat den delen. Så länge ombud ingår i den nationella tjänsten, som Region Skåne är ansluten till, så finns möjligheten kvar.

      8. Kommer patienten in i journalsystemen när de läser?

      Nej, ett speciellt gränssnitt har skapats och detta utgör Journalen som finns tillgänglig när man loggar in på 1177.se med e-legitimation.

      9. Förstår patienterna verkligen allt som står i journalen?

      I Region Skåne har ingen större mängd telefonsamtal märkts av sedan Journalen gjordes tillgänglig 2014 trots att mer än 147 000 personer (1/1 2017) loggat in och läst i sin journal. Det finns ingen anledning att tro att det kommer att förändras när mer information görs tillgänglig. Patienter som önskar veta mer om sin sjukdom och behöver hjälp med till exempel termer brukar i allmänhet själva kunna leta rätt på informationen genom att fråga personer i sin omgivning eller söka via nätet. En av orsakerna till att just patienten det gäller förstår journalens anteckningar, är att denne har förstahandserfarenhet av sin egen sjukdom och behandling.

      10. Kommer anteckningar synas i realtid. Kan i så fall patienter få besked via Journalen istället för sin läkare?

      Patienten får direktåtkomst till delar av sin journal. Det innebär att det som skrivs in kan läsas av patienten som då ser även sådant som läkaren ännu inte kommunicerat.

      11. Kan en patient utse ett ombud, till exempel en dotter eller son?

      Ja, det är möjligt om barnet är över 18 år och har gett sitt godkännande. 

      12. Kan man komma åt sin journal även när man är på resa utrikes?

       Ja, genom inloggning med e-legitimation, exempelvis bankID.

      13. Kan patienten ställa frågor till vårdgivaren?

      Journalen ingår i 1177 Vårdguidens e-tjänster där patienten loggar in för att kommunicera säkert med vården. Där finns andra tjänster som patienten kan använda för att kontakta sin vårdgivare. 

      14. Om patienten inte vill vara med i Journalen, kan hen stänga av tjänsten eller anmäla någonstans att hen inte vill vara med?

      Informationen visas först när en patient loggar in och öppnar Journalen. För den som vill stänga sin egen åtkomst av Journalen finns en "förseglingsknapp" som stänger åtkomsten omedelbart. Patienten kan inte själv öppna den igen utan det finns framtagna rutiner hos Regionarkivet för att göra den tillgänglig igen.

      15. Kan patienten se en journal som är osignerad?

      Ja, det är en allmän handling och det är viktigt för patienten att kunna se denna eftersom signeringen ibland kan ta lång tid. Det är patienten som väljer själv om hen vill se osignerad journalinformation. Patienten får då information om att journalinformationen ännu inte är kontrollerad och kan innehålla fel.

      Om säkerhet, sekretess och menprövningar

      16. Hur säker kan patienten vara på att ingen obehörig kan läsa journalanteckningarna?

      Tjänsten är utformad så att enbart patienten, som identifierat sig genom stark autentisiering (e-legitimation) i 1177 Vårdguidens e-tjänster, kan se sin journalinformation.

      Patienten kan själv välja att dela sin journal med en annan myndig person. 

      17. Är det lämpligt att en vårdnadshavare har tillgång till journalen för till exempel sin 16-åriga dotter?

      Vårdnadshavare har enbart tillgång till journal för barn upp till 13 år. Mellan 13-18 år har varken vårdnadshavare eller barnet själv dirketåtkomst till Journalen. Som myndig kan barnet utse en förälder eller annan myndig person som ombud.

      18. Menprövningen kan bli en ansvarsfråga om patienten skadar sig själv efter att ha tagit del av journalen och detta kan hänföras till journalanteckningarna. Hur regleras denna ansvarsfråga med patientens direktåtkomst till journalen?

      
Det blir i så fall fråga om ett enskilt rättsfall. Som bakgrund kan nämnas att det finns inget sådant rättsfall historiskt och systemet bygger på många års erfarenheter av journalgranskning och utlämning på papper. Det är mycket få journaler som inte kan lämnas ut. Systemet har tagits fram med hänsyn till de erfarenheter som har gjorts i den manuella granskningen av över 30 000 journaler. Det är mycket få journaler som inte kan lämnas ut direkt.

      19. Det kan uppstå situationer där patienter känner sig tvingade att visa sina journaler för till exempel en närstående som uppträder hotfullt. Hur kan man tillvarata patientens intresse i sådana fall?

      Ett sådant problem kan uppstå även med dagens system i och med att pappersjournaler sänds hem till bostaden. Om en patient råkar ut för att inloggningsuppgifterna hamnat i orätta händer eller känner sig tvingad att visa journaluppgifter för andra, finns det en ”förseglingsknapp”. När denna knapp används stängs all direktåtkomst till journalen omedelbart. Patienten kan inte själv öppna den igen utan det finns framtagna rutiner hos Regionarkivet för hur öppning åter kan ske. 

    • Mer om Journalen

      Läs mer om Journalen

      1177 Vårdguidens e-tjänster i Skåne (1177.se)

      Film om Journalen

      I filmen får du se och höra Sölve Ehlmståhl, överläkare och professor på SUS i Lund berätta om sin syn på eJournal. Du får också möta Olof Lindqvist, allmänläkare och styrelseledamot i Läkarföreningen Skåne ge sin syn. Samtidigt träffar du en svensk läkare i Danmark och en dansk patient som berättar om sina erfarenheter från eJournal som funnits i Danmark i tre års tid.

      Se eJournalfilmen

      Övrigt

      Lyssna och läs om Journalen i Uppsala (Sveriges radio)

  • Stöd, behandling och utbildning via nätet

    Att få stöd, behandling eller utbildningar via nätet bidrar till att öka tillgängligheten och stärker möjligheterna att förbättra hälsan för invånarna. Under 2017 har ett antal piloter genomförts inom primärvård, habilitering och psykiatri (KBT), och ett breddinförande planeras just nu.

    Med hjälp av Stöd- och behandlingsplattformen kan vårdpersonal på ett säkert sätt erbjuda stöd, behandlingar och utbildningar till invånare via en e-tjänst på 1177.se. Exempel på symtom och hälsoproblem som behandlas via nätet är ångest, depression, smärta, tinnitus och alkohol- och drogproblem.

    Hur går det till?

    Patienten tar del av digitala instruktioner i form av text, bild och film och genomför därefter själv behandlingen. Varje patient får behandling på sina egna villkor med kontinuerlig kontakt med behandlaren och slipper åka till vårdcentralen då de kan arbeta med sin egen utveckling hemifrån, på tider som passar.

    Andra fördelar är tidsvinster och flexibilitet i utveckling av behandlingsprogram. Resultaten följs upp systematiskt och effektivt, och tekniken underlättar även effektiv dokumentation av processmått och behandlingsresultat.

    Videofunktion för möten med patient

    Det kommer även att finnas en videofunktion i e-tjänsten som ger behandlaren möjlighet att se patientens allmäntillstånd och även observera både ansiktsuttryck och kroppsspråk. Patienten kan uppleva en fördel i att kontakten med behandlaren blir mer personlig. Internetgränssnitt och videosamtal ökar dessutom frihetsgraden för medarbetarna eftersom de inte blir bundna till arbetsplatsen för patientkontakten, utan kan arbeta på flera geografiska platser om så behövs.

    Projektet arbetar också med att identifiera andra verksamheter där Stöd- och behandlingsplattformen kan underlätta för patienter och vårdgivare.

    Läs mer om Stöd och behandling på inera.se

    Projektgrupp:
    Bo Lindholm, projektledare
    Catharina Strid, delprojektledare behandling
    Maria A Bjerstam, delprojektledare stöd
    Olof Johansson, psykolog
    Marie Ferm, psykolog
    Annika Nilsson-Wendel, verksamhetsutvecklare
    Margareta Davegård, regional förvaltningsledare e-hälsa

    Mejla till projektgruppen: Contact

  • Självincheckning och digitalt frikort

    Självincheckning och digitalt frikort är ett projekt som går ut på att patienten själv ska kunna checka in och betala sitt vårdbesök, antingen i en automat på mottagningen eller med hjälp av en app.

    Vinsterna är många och för patientens del handlar det främst om att slippa långa köer och att möjliggöra enklare betalningssätt. Patienten kan välja mellan att enkelt betala med ett lagrat kort eller som idag med faktura. I appen får patienten också en bättre översikt över gjorda betalningar istället för att ha sammanställningen på ett fysiskt högkostnadskort, och över hur långt det är kvar tills man får ett frikort. Frikortet blir också digitalt.

    Vårdens vinster blir bland annat mindre administration och att antalet kontantbetalningar minskar. Sannolikt blir det dessutom färre fakturor att hantera.

    Automater och app testas

    En utökad pilot med totalt nio automater på Skånes universitetssjukhus och Skånevård Sund inleddes under våren 2017 och fler automater kommer att testas under hösten 2017. Betalfunktionen planeras vara i drift under 2017, och när systemet är kvalitetssäkrat genomförs ett breddinförande i samtliga förvaltningar inom Region Skåne. Appen planeras också vara tillgänglig för patienterna under slutet av 2017. Integrationen med det nationella högkostnadsskyddet dröjer däremot till slutet av 2018 .

    Självincheckning hos vårdcentraler, barnmorskemottagningar och mödravårdscentraler dröjer då de har ett annat bokningssystem, PMO.

  • Videosamtal med app

    Säkra videosamtal mellan patient och vårdgivare kan ha många fördelar jämfört med ett vanligt telefonsamtal. Vårdpersonalen har möjlighet att se patienten och observera allmäntillstånd, och får också direkt återkoppling under samtalets gång.

    För patienten blir det ett smidigt alternativ som ger mer än ett telefonsamtal med vården. Med videosamtal kan invånaren få hjälp med vissa enklare åkommor utan att förflytta sig fysiskt, vilket ökar flexibiliteten och minskar samtidigt risken för smittspridning, till exempel under influensasäsongen.

    Videosamtal med patienterna ska ses som ett komplement till, och inte en ersättning för, fysiska besök på vårdcentralen. I den kommande videosamtalstjänsten använder vårdpersonalen sig av den befintliga telefoniplattformen CallGuide. Patienten laddar ner en app till sin mobil, som ger tillgång till videosamtal men även till andra tjänster som finns på 1177.se.

    Införs i flera steg

    Videosamtal kommer att införas i flera steg. En pilot inom primärvården inleds under hösten 2017 och ett breddinförande blir möjligt under 2018, då även ersättningsmodellen för videosamtalstjänsten beräknas vara klar. Det första steget omfattar primärvården, och ska innehålla lösning för och implementering av:

    • inloggning för appanvändare med mobilt bank-id
    • listning av patienter
    • slussfunktion/styrning av patienter
    • videomötesfunktion
    • autentiseringslösning för vårdgivare
    • tidbokning
    • påminnelsefunktion
    • utvärderingsfunktion
    • användarvänligt gränssnitt
    • tekniska krav och förutsättningar
    • integration, säkerhet och infrastruktur
    • testning och pilot

    Nästa steg blir kravställning och lösningsförslag för specialistvård, följt av receptförnyelse, remisstatus och kontaktlogg.

  • Digital kallelse

    Region Skåne skickar 15,5 miljoner kallelser i pappersformat per år. Digital kallelse är en självbetjäningstjänst som integreras med PASiS och som erbjuder ett modernt och säkrare alternativ. Patienten väljer själv om hen vill få digitala kallelser istället för papperskallelser.

    På sikt kommer tjänsten leda till färre papperskallelser, och därmed minskas både kostnaderna och påverkan på miljön. När patienten själv hanterar valet genom att uppdatera sina kontaktuppgifter i e-tjänsterna på 1177.se, för både digitala kallelser och sms-påminnelser, förenklas det manuella arbetet på mottagningarna.

    Piloter genomförs under hösten 2017 och tjänsten beräknas vara klar att införas under 2018.

  • Patientens egen provtagning (PEP)

    Idag har patienterna möjlighet att beställa hem ett test för både klamydia och gonorré, men det är bara själva beställningen som hanteras automatiskt i Region Skånes system. Nu pågår ett projekt som ska se till att hela kedjan automatiseras, från beställning av själva testet till registrering och resultatsvar till patienten.. Målet är också att fler självtester inom andra områden ska kunna införas framöver.

    Genom att bygga bort de manuella stegen sparar vi tid och resurser. Samtidigt ökar patientsäkerheten när risken för misstag på grund av den mänskliga faktorn minimeras.

    Genom att erbjuda patienterna möjligheten att själv beställa provtagning och att direkt ta del av sina egna provsvar blir patienten mer delaktig och får större ansvar för sin hälsa och eventuella behandling. Patienten blir på så sätt också en aktiv deltagare i patientsäkerhetsarbetet. Att man kan ta sina prover i sin egen hemmiljö på tider man väljer själv innebär också att viljan att ta viktiga tester i tid ökar.

    Projektet kommer genomföra en pilot under hösten där den nationella PEP-tjänsten används för hemtest av klamydia och gonorré. Det kräver ett förändrat arbetssätt för Klinisk mikrobiologi/lab och Centrum för sexuell hälsa. Manuella rutiner automatiseras och verktygen förändras något.

    Efter att pilotprojektet utvärderats tas beslut om fler piloter ska genomföras inom andra områden, och om tjänsten ska breddinföras. Projektet är del av ett nationellt samarbete och tidplanen styrs i viss mån av detta. Den första piloten beräknas komma igång tidigast i oktober 2017.

  • Utfasning av namnet Mina vårdkontakter

    Det här är en guide till stöd för dig som kommer att arbeta med att byta ut namnet Mina vårdkontakter till 1177 Vårdguidens e-tjänster. Här finns instruktioner steg för steg och tidplan för namnbytet. Här hittar du också länkar till språkregler och beställning av väntrumsmaterial med information till era patienter.

    • Bakgrund och syfte med namnbytet

      Nu samlas landstingens och regionernas hela erbjudande inom hälsa och vård under varumärket 1177 Vårdguiden. Sedan en tid tillbaka har landstingen och regionerna bestämt att Mina vårdkontakter ska fasas ut som namn och varumärke.

      Mina vårdkontakter ska utåt mot invånarna successivt bli "1177 Vårdguidens e-tjänster". Hela 2015 och framåt städar och fasar vi ut Mina vårdkontakter som varumärke och namn i dokument, på webbplatser, informations- och utbildningsmaterial med mer.

      Syftet med namnbytet

      Syftet med namn- och varumärkesbytet är att samla hela erbjudandet till invånarna med rådgivning, information och e-tjänster under ett gemensamt varumärke. Målet är att öka kännedomen om 1177 Vårdguiden och att ännu fler ska upptäcka och använda e-tjänsterna.

      När ska det ske?

      Arbetet kommer att pågå under hösten 2015 och målet är att vi vid årsskiftet använder samma uttryck/begrepp och kommunicerar om e-tjänsterna till invånarna på samma sätt över hela landet. Det är viktigt att alla byter ut namnet Mina vårdkontakter i alla aktuella kanaler så snart som möjligt och senast före årsskiftet 2015/2016.

      MVK kvar på vårdgivarnas ingång

      Observera att namn- och varumärkesutfasningen inte omfattar vårdgivaringången. Det verktyg som du använder för att logga in och hantera ärenden kommer tillsvidare heta Mina vårdkontakter. Planen är att även vårdgivaringången ska byta namn och varumärke men tidpunkt för när detta ska ske är ännu inte fastställt. Namnbytet kommer att ske i samband med att vårdgivaringången får en ny teknisk plattform och planen för det teknikskiftet är ännu inte klar.

      Hur sker namnbytet på 1177.se?

      Utfasningen har skett i olika steg men från september är namnet Mina vårdkontakter helt borttaget från 1177.se.

      All information till invånare om 1177 Vårdguidens e-tjänster samlas under 1177.se/e-tjänster. Här framgår hur man loggar in, vad e-legitimation är, vilka e-tjänster som finns etc. Här finns även information om ombudsfunktionen (hur du använder e-tjänster för dina barns och andra närståendes räkning), samt om sekretess och vart du vänder dig för att få support.

      Uppdaterat väntrumsmaterial

      Väntrumsmaterial är under framtagning och kommer att publiceras här samt finnas för beställning under hösten. Alla vårdgivare har inte samma utbud av e-tjänster. Därför kommer 1177 Vårdguiden ta fram väntrumsaffischer för specifika tjänster. På det sättet får du som vårdgivare ett "skräddarsytt" informationsmaterial om just de e-tjänster som din mottagning/klinik/avdelning erbjuder. Dessutom planeras också framtagning av en generell folder samt klinik/mottagningsspecifikt material till sjukhusen.

    • Det här ska göras

      Namnet Mina vårdkontakter ska bytas ut i all information till invånare/patienter. Du behöver gå igenom all information som vänder sig till era patienter. Det kan till exempel vara:

      • i villkorstexter och på mottagningens kontaktkort i inloggat läge
      • i egna tjänster
      • i Skånekatalogen
      • i 1177 Vårdguidens kontaktkort på 1177.se
      • på webbplatser
      • i talsvar
      • i foldrar, broschyrer, affischer och annat informationsmaterial
      • i brev och kallelser till patienter

      Vad ska det stå istället?

      Beroende på sammanhang kan Mina vårdkontakter bytas ut mot något av följande:

      • 1177 Vårdguidens e-tjänster
      • Logga in på 1177.se
      • E-tjänster på 1177 Vårdguiden
    • Standardformuleringar som du kan använda

      Använd namnet 1177 Vårdguidens e-tjänster främst i texter som beskriver tjänsterna övergripande eller vill betona att det är just 1177 Vårdguidens e-tjänster det gäller (inte 1177 Vårdguiden på telefon).

      Här följer olika standardformuleringar som du kan använda. Anpassa exemplen på tjänster utifrån din mottagning/kliniks erbjudande.

      När du skriver direkt till invånare/patienter:

      • Gör dina vårdärenden på nätet. Logga in på 1177.se.
      • Kontakta vården när det passar dig. Logga in på 1177.se.
      • Kontakta mottagningen och gör dina vårdärenden på nätet. Logga in på 1177.se.
      • Gör dina vårdärenden och kontakta din mottagning när det passar dig. Logga in på 1177.se.
      • Boka tid? Förnya recept? Logga in på 1177.se.
      • När du loggar in på 1177.se kan du till exempel boka tid på din mottagning, förnya ditt recept och läsa din journal.
      • Kontakta oss genom att logga in på 1177.se. Här kan du till exempel boka tid på din mottagning, förnya ditt recept och läsa din journal. Har du barn under 13 år kan du också göra dina barns vårdärenden via din egen inloggning.

      När du skriver direkt till din personal:

      • Via 1177 Vårdguidens e-tjänster kan invånarna kontakta vården på ett säkert sätt. Be patienten att logga in på 1177.se.

      Exempelformuleringar i olika sammanhang

      Här följer exempel på hur du kan ersätta tidigare formuleringar med nya. Använd exemplen som inspiration när du reviderar texter eller skriver nya.

      Gammal formulering Skriv istället
      Välkommen att boka tid hos oss via e-tjänsten Mina vårdkontakter. Välkommen att boka tid hos oss genom att logga in på 1177 Vårdguiden – Boka tid.
      Genom e-tjänsten Mina vårdkontakter kan du på ett säkert sätt boka och avboka tider när det passar dig. Boka och avboka tider när det passar dig genom att logga in på 1177 Vårdguiden.
      Läs mer om Mina vårdkontakter här. Läs mer om 1177 Vårdguidens e-tjänster.
      Du når dina läkarintyg genom att gå in på 1177.se och logga in i Mina vårdkontakter. Det enda du behöver är en e-legitimation. Du kan läsa dina läkarintyg genom att logga in på 1177 Vårdguiden med e-legitimation.

      Namngivningsprinciper för egna e-tjänster

      Namnsättning av regionala, lokala och mottagningsspecifika e-tjänster ska följa de här principerna:

      • Projektnamn är inte alltid bra tjänstenamn.
      • Möt användarnas behov av enkelhet och tydlighet.
      • Använd så långt det är möjligt aktiva och intuitiva namn som beskriver det man utför med tjänsten, till exempel förnya recept, avboka tid.
      • Använd helst korta namn (passar till exempel mobiler och läsplattor) men inte på bekostnad av förståelse av vad tjänsten avser
      • Orden "mina" eller "dina" ska inte inleda namnen på de enskilda e-tjänsterna.
      • Tjänstenamnen ska inte vara en förkortning, om inte företeelsen i sig är en erkänd förkortning, till exempel "Boka tid för visning av BB" (påhittad tjänst)
      • Användaren är redan i inloggat läge, därför ska tjänsterna inte heta något med prefixet e-, till exempel e-påminnelse (påhittad tjänst) eller ha tillägget "... på nätet" (till exempel Journal på nätet).
      • Namnen på tjänsterna behöver inte vara logiska sinsemellan.
    • Kommunikationsriktlinjer

      Riktlinjerna beskriver hur vi ska kommunicera e-tjänsterna. Standardformuleringar, exempelformuleringar för olika sammanhang och namngivningsprinciper för enskilda e-tjänster.

      1177 Vårdguidens e-tjänster - kommunikationsriktlinjer (pdf)

    • Kontaktpersoner

      Privata vårdgivare: Margareta Davegård 
      Offentliga vårdgivare: Jenny Johansson eller Margareta Davegård

    • Material

      Här hittar du material som har med utfasningen av namnet och varumärket Mina vårdkontakter att göra.

      Presentation av syfte och mål

      Här finns en presentation som du som arbetar med utfasningen av Mina vårdkontakter kan använda dig av som ett stöd i vad arbetet går ut på, bakgrund och syftet med namnbytet.

      PowerPoint-presentation kring utfasningen (pdf)

      Högerpuffar

      Innan sjukhussajternas material läggs över på den nya tekniska plattformen behövs nya hänvisningar från mottagningarnas nuvarande sidor in till 1177 Vårdguidens e-tjänster. Här hittar du instruktioner för hur puffarna/ingångarna bör se ut under övergångsfasen:

      1177 Vårdguiden banner  Banner 185 px (png)

Tack för att du kontaktar oss, vi har tagit emot dina synpunkter