1177 Vårdguidens e-tjänster
Kom igång med e-tjänster
-
Kontakta din samordnare
Om ni vill ansluta er mottagning till 1177 Vårdguidens e-tjänster (Mina vårdkontakter) kontaktar ni samordnaren på er förvaltning:
Skånevård Sund
Margareta Davegård
E-post:Skånevård Kryh
Malin Kjellén
E-postSkånes universitetssjukvård
Eva Blomgren
E-postHabilitering och hjälpmedel
Ulrika Fridolf
E-postPrivata vårdgivare
Sabahudin Osmancevic
E-postRegional förvaltningsledare eHälsa
Margareta Davegård
E-post -
Aktivera e-tjänster
Införandet sker i följande steg:
Först hålls ett informationsmöte då en samordnare kommer till er och informerar personalen.
Ni kommer överens om startdatum och därefter aktiverar samordnaren mottagningen i 1177 Vårdguidens e-tjänster.
Därefter får en eller två personer från mottagningen gå en halvdagsutbildning för att lära sig att administrera systemet och göra alla inställningar för sin mottagning.
Vi rekommenderar att det inte går mer än en månad från att ni anmäler ert intresse tills att ni är igång.
-
Personliga inställningar
När du loggar in i e-tjänsterna första gången gör du dina personliga inställningar.
Där kan du bland annat begära avisering via e-post eller sms när du tilldelas ett ärende.
Du kan också skapa en signatur som automatiskt följer med i alla ärenden du skickar från din mottagning.
-
Logga in med eTjänstekort
För att kunna logga in i 1177 Vårdguidens e-tjänster (Mina vårdkontakter) behöver du ett eTjänstekort (SITHS-kort).
Beställ eTjänstekort (SITHS-kort)
Datainspektionen kräver hög säkerhet för inloggning i verktyget, på grund av den journalinformation som utbyts med patienterna.
-
Se statistik över mottagningen
Statistikfunktionen ger en överblick av ärendehanteringen på mottagningen.
Det finns fyra typer av statistikuttag:
- Antal ärenden per ärendetyp
- Handläggningstider
- Obesvarade ärenden
- Ärendestatus
På sidan 51 i manualen finns en beskrivning om hur du som administratör kan ta fram statistik för din mottagning:
Information och material
-
Marknadsföringsmaterial
Vårdpersonalen är de absolut viktigaste marknadsförarna av 1177 Vårdguidens e-tjänster.
Upplys patienterna om e-tjänsterna och rekommendera dem som ett sätt att utföra olika typer av vårdärende eller för att kontakta vården.
Lämna ut information och tänk på att en äldre person eller någon som inte talar svenska, ofta kan få hjälp av en närstående.
- Utbildningsmanualer och instruktionsfilmer
-
Utbud och utveckling
-
Digital kallelse
Region Skåne skickar 15,5 miljoner kallelser i pappersformat per år. Digital kallelse är en självbetjäningstjänst som integreras med PASiS och som erbjuder ett modernt och säkrare alternativ. Patienten väljer själv om hen vill få digitala kallelser istället för papperskallelser.
På sikt kommer tjänsten leda till färre papperskallelser, och därmed minskas både kostnaderna och påverkan på miljön. När patienten själv hanterar valet genom att uppdatera sina kontaktuppgifter i e-tjänsterna på 1177.se, för både digitala kallelser och sms-påminnelser, förenklas det manuella arbetet på mottagningarna.
Piloter genomförs under hösten 2017 och tjänsten beräknas vara klar att införas under 2018.
-
Journalen
E-tjänsten Journalen - ökad delaktighet för våra invånare
Journalen gör det möjligt för invånare i Skåne att från 18 års ålder själva kunna ta del av och läsa journalen genom att logga in på 1177.se. Nationellt kan unga från 16 års ålder logga in i Journalen från och med 1 november 2017. Region Skåne har valt att inte sänka åldersgränsen ännu.
Patientsäkerhet
Region Skåne vill vänta med ålderssänkningen för att i samband med sänkt ålder även införa möjligheten att försegla en individs journal, till exempel vid våld i nära relation. Den utökade funktionen med försegling, som innebär att tillgången till Journalen tas bort, ökar skyddet när det gäller individens integritet och sekretess.
Journalen är en av flera e-tjänster som är tillgängliga via 1177 Vårdguidens tjänsteutbud. För att komma i kontakt med vården via nätet och använda e-tjänsterna loggar invånare in med e-legitimation, alternativt lösenord och sms, på 1177.se. Vårdgivare loggar in med e-tjänstekort.
Läs mer:
Journal via nätet för patienter (1177.se)
Journalen via nätet för vårdpersonal
Region Skåne avvaktar sänkt åldersgräns för Journalen (nyhet 2017-10-26)
E-tjänst Journalen för landsting och regioner (inera.se)Vad visar vårdgivaren i Journalen
Den information som vårdgivare i Region Skåne, både offentlig vård och privat vård som erbjuder tjänster på uppdrag av Region Skåne, visar i Journalen är:
- Journalanteckningar (från Melior och PMO)
- Vårdkontakter (från PASiS)
Vårdgivaren ska informera patienter om vad som finns tillgängligt att läsa om i Journalen, så att patienterna vet vad de kan förvänta sig av Journalen via nätet.
Läs mer:
Vad visar vårdgivare (inera.se)
Samordnare stödjer e-tjänsten JournalenDet finns samordnare för 1177 Vårdguidens e-tjänster inom Region Skånes hälso- och sjukvårdsförvaltningar.
Privata vårdgivare som erbjuder hälso- och sjukvård genom uppdrag hos Region Skåne, kan få support via Vårdgivarservice.
Läs mer:
Samordnare i Region Skåne-
Regler och ramverk
Regler och ramverk
Journalen ingår i Ineras invånartjänster. Inera är ett aktiebolag som ägs av SKL tillsammans med landsting, regioner och kommuner. Deras uppdrag är att utveckla och förvalta gemensamma digitala lösningar och i det uppdraget ingår Journalen.
Inera (inera.se)
SKL - Sveriges kommuner och landsting (skl.se)Region Skåne är ett av de första landsting och regioner som anslöt sig till Journalen redan 2014. Alla landsting och regioner ska ansluta till tjänsten under 2017.
Nationella regler och ramverk stödjer arbetet med Journalen. Införandet av Journalen styrs dock genom regionala politiska beslut. För Region Skånes räkning har regionstyrelsen fattat beslut (2017-06-01) om Nya riktlinjer för journalen enligt Ineras arbete.
De nya riktlinjerna fokuserar på det nationella ramverket som har en tydlig målbild:
"År 2020 ska alla invånare från 16 år ha tillgång till all information om sig själv som dokumenteras i landstingsfinansierad hälso- och sjukvård och tandvård via e-tjänsten Journalen."Läs mer:
Journalen (inera.se)Regionstyrelsen beslut 2017-06-01 , §136, sidan 25 (skane.se)
Nya riktlinjer för journaler enligt Ineras arbete, 2017-04-21 (skane.se)
Bilagor 1-3 till de nya riktlinjerna - Ineras ramverk för invånares åtkomst till Journalen:
1a ) Målbild och gemensamma principer för enskilds direktåtkomst till sin egen journalinformation via e-tjänster
1b) Juridiska frågeställningar
1c ) Så fungerar tjänsten JournalenInvånares möte med e-tjänsten Journalen
Våra invånare möter utbudet av e-tjänster, bland annat Journalen, på sajten 1177.se. Tillgång till Journalen sker genom att logga in på 1177.se.
Läs din journal via nätet (1177.se)
Se filmen – Så loggar du in i e-tjänsterna, till exempel Journalen (1177.se)
Upptäck våra e-tjänster - en temasida över aktuellt utbud av e-tjänster (1177.se) -
Frågor och svar
1. Vad visas i Journalen?
Från och med den 1/9-2014 syns både läkares och andras yrkeskategoriers journalanteckningar från besök hos Region Skånes verksamheter. Journaler från barn- och ungdomspsykiatri, rättspsykiatri, mödrahälsovård och förlossningsvård samt ungsdomsmottagningar (för personer under 18 år) syns däremot inte, varken från privata eller offentliga mottagningar.
Förutom journalanteckningar kan patienter också ta del av uppgifter om sina diagnoser och vårdkontakter.
Vårdnadshavare har via ombudsfunktion direktåtkomst till anteckningar gällande barn under 13 år.
Informationen innehåller journalanteckningar gjorda från och med 1/9 -2014. Anteckningar från vuxenpsykiatrin publiceras från och med 28/9 -2015. Hela journalen kan precis som tidigare begäras ut som en papperskopia.
Finns det information som INTE kommer att visas i Journalen?
Enligt det nationella regelverket ska journalinformation från vårdenheter där det bedöms att en manuell menprövning bör göras inför utlämning inte visas i Journal via nätet.
3. Riskerar vi inte att urholka journalen som arbetsredskap om allt släpps fritt?
Nej. Patienten har redan idag rätt att läsa sin journal. De uppgifter man som vårdgivare hade tagit bort vid en eventuell menprövning samt långsiktiga, osäkra diagnostiska funderingar ska nu skrivas in under funktionen Tidiga Hypoteser. Tidiga Hypoteser kommer inte att publiceras elektroniskt. Informationen kan dock, precis som nu, delges patienten efter sedvanlig menprövning om denne begär att få sin journal i pappersform.
4. Vad är Tidiga Hypoteser?
Tidiga Hypoteser är en funktion för anteckningar som behöver noteras men inte bedöms som mogna att kommunicera med patienten. Funktionen ska användas sparsamt och först efter noga avvägande av den som ansvarar för journalanteckningen. Denna funktion får bara användas när man bedömer att patienten själv, närstående eller tredje man kan lida skada av att ta del av uppgifterna direkt.
5. Vilken typ av uppgifter ska journalföras under Tidiga Hypoteser?
Tidiga Hypoteser kan användas för till exempel journalanteckningar som ännu bedöms för oklara att kommunicera med patienten innan en hypotes har förkastats eller fastställts. De är då avsedda främst som stöd för minnet, eller för övriga i vårdkedjans kännedom. Funktionen kan också användas för journalanteckningar som hanterar för patienten eller tredje man känsliga uppgifter från t ex mottagning för våldtagna kvinnor, minnesmottagningar eller anteckningar förda av psykiatrikonsult inom somatisk vård.
6. Kan patienten få tillgång till informationen i Tidiga Hypoteser?
Ja. Patienten kan få tillgång till journalanteckningar förda under Tidiga Hypoteser i samband med begäran om utlämnande i pappersformat via Regionarkivet, men då först efter sedvanlig menprövning.
7. Datainspektionen har uttalat sig kritiskt om möjligheten att dela sin journal elektroniskt, hur agerar Region Skåne?
Datainspektionen har granskat Landstinget Uppsala Läns (LUL) system för att hantera medborgarnas direktåtkomst till delar ur sin journal. Den enda anmärkningen rörde medborgarens rätt att utse så kallade ombud, alltså möjligheten att själv välja vem hen vill dela sin journal med. LUL har överklagat den delen. Så länge ombud ingår i den nationella tjänsten, som Region Skåne är ansluten till, så finns möjligheten kvar.
8. Kommer patienten in i journalsystemen när de läser?
Nej, ett speciellt gränssnitt har skapats och detta utgör Journalen som finns tillgänglig när man loggar in på 1177.se med e-legitimation.
9. Förstår patienterna verkligen allt som står i journalen?
I Region Skåne har ingen större mängd telefonsamtal märkts av sedan Journalen gjordes tillgänglig 2014 trots att mer än 147 000 personer (1/1 2017) loggat in och läst i sin journal. Det finns ingen anledning att tro att det kommer att förändras när mer information görs tillgänglig. Patienter som önskar veta mer om sin sjukdom och behöver hjälp med till exempel termer brukar i allmänhet själva kunna leta rätt på informationen genom att fråga personer i sin omgivning eller söka via nätet. En av orsakerna till att just patienten det gäller förstår journalens anteckningar, är att denne har förstahandserfarenhet av sin egen sjukdom och behandling.
10. Kommer anteckningar synas i realtid. Kan i så fall patienter få besked via Journalen istället för sin läkare?
Patienten får direktåtkomst till delar av sin journal. Det innebär att det som skrivs in kan läsas av patienten som då ser även sådant som läkaren ännu inte kommunicerat.
11. Kan en patient utse ett ombud, till exempel en dotter eller son?
Ja, det är möjligt om barnet är över 18 år och har gett sitt godkännande.
12. Kan man komma åt sin journal även när man är på resa utrikes?
Ja, genom inloggning med e-legitimation, exempelvis bankID.
13. Kan patienten ställa frågor till vårdgivaren?
Journalen ingår i 1177 Vårdguidens e-tjänster där patienten loggar in för att kommunicera säkert med vården. Där finns andra tjänster som patienten kan använda för att kontakta sin vårdgivare.
14. Om patienten inte vill vara med i Journalen, kan hen stänga av tjänsten eller anmäla någonstans att hen inte vill vara med?
Informationen visas först när en patient loggar in och öppnar Journalen. För den som vill stänga sin egen åtkomst av Journalen finns en "förseglingsknapp" som stänger åtkomsten omedelbart. Patienten kan inte själv öppna den igen utan det finns framtagna rutiner hos Regionarkivet för att göra den tillgänglig igen.
15. Kan patienten se en journal som är osignerad?
Ja, det är en allmän handling och det är viktigt för patienten att kunna se denna eftersom signeringen ibland kan ta lång tid. Det är patienten som väljer själv om hen vill se osignerad journalinformation. Patienten får då information om att journalinformationen ännu inte är kontrollerad och kan innehålla fel.
Om säkerhet, sekretess och menprövningar
16. Hur säker kan patienten vara på att ingen obehörig kan läsa journalanteckningarna?
Tjänsten är utformad så att enbart patienten, som identifierat sig genom stark autentisiering (e-legitimation) i 1177 Vårdguidens e-tjänster, kan se sin journalinformation.
Patienten kan själv välja att dela sin journal med en annan myndig person.
17. Är det lämpligt att en vårdnadshavare har tillgång till journalen för till exempel sin 16-åriga dotter?
Vårdnadshavare har enbart tillgång till journal för barn upp till 13 år. Mellan 13-18 år har varken vårdnadshavare eller barnet själv dirketåtkomst till Journalen. Som myndig kan barnet utse en förälder eller annan myndig person som ombud.
18. Menprövningen kan bli en ansvarsfråga om patienten skadar sig själv efter att ha tagit del av journalen och detta kan hänföras till journalanteckningarna. Hur regleras denna ansvarsfråga med patientens direktåtkomst till journalen?
Det blir i så fall fråga om ett enskilt rättsfall. Som bakgrund kan nämnas att det finns inget sådant rättsfall historiskt och systemet bygger på många års erfarenheter av journalgranskning och utlämning på papper. Det är mycket få journaler som inte kan lämnas ut. Systemet har tagits fram med hänsyn till de erfarenheter som har gjorts i den manuella granskningen av över 30 000 journaler. Det är mycket få journaler som inte kan lämnas ut direkt.
19. Det kan uppstå situationer där patienter känner sig tvingade att visa sina journaler för till exempel en närstående som uppträder hotfullt. Hur kan man tillvarata patientens intresse i sådana fall?
Ett sådant problem kan uppstå även med dagens system i och med att pappersjournaler sänds hem till bostaden. Om en patient råkar ut för att inloggningsuppgifterna hamnat i orätta händer eller känner sig tvingad att visa journaluppgifter för andra, finns det en ”förseglingsknapp”. När denna knapp används stängs all direktåtkomst till journalen omedelbart. Patienten kan inte själv öppna den igen utan det finns framtagna rutiner hos Regionarkivet för hur öppning åter kan ske.
-
Läkemedelsförteckningen och ombudsfunktion
På den nationella sajten för Mina vårdkontakter hittar du som vårdgivare mer information om e-tjänsterna.
Eftersom att namnbytet inte omfattar vårdgivaringången ännu så hänvisas du som vårdgivare tills vidare till Mina vårdkontakters supportsidor som är till för er som arbetar med tjänsten.
-
Patientens egen provtagning (PEP)
Idag har patienterna möjlighet att beställa hem ett test för både klamydia och gonorré, men det är bara själva beställningen som hanteras automatiskt i Region Skånes system. Nu pågår ett projekt som ska se till att hela kedjan automatiseras, från beställning av själva testet till registrering och resultatsvar till patienten.. Målet är också att fler självtester inom andra områden ska kunna införas framöver.
Genom att bygga bort de manuella stegen sparar vi tid och resurser. Samtidigt ökar patientsäkerheten när risken för misstag på grund av den mänskliga faktorn minimeras.
Genom att erbjuda patienterna möjligheten att själv beställa provtagning och att direkt ta del av sina egna provsvar blir patienten mer delaktig och får större ansvar för sin hälsa och eventuella behandling. Patienten blir på så sätt också en aktiv deltagare i patientsäkerhetsarbetet. Att man kan ta sina prover i sin egen hemmiljö på tider man väljer själv innebär också att viljan att ta viktiga tester i tid ökar.
Projektet kommer genomföra en pilot under hösten där den nationella PEP-tjänsten används för hemtest av klamydia och gonorré. Det kräver ett förändrat arbetssätt för Klinisk mikrobiologi/lab och Centrum för sexuell hälsa. Manuella rutiner automatiseras och verktygen förändras något.
Efter att pilotprojektet utvärderats tas beslut om fler piloter ska genomföras inom andra områden, och om tjänsten ska breddinföras. Projektet är del av ett nationellt samarbete och tidplanen styrs i viss mån av detta. Den första piloten beräknas komma igång tidigast innan sommaren 2018.
-
Självincheckning och digitalt frikort
Självincheckning och digitalt frikort är ett projekt som går ut på att patienten själv ska kunna checka in och betala sitt vårdbesök, antingen i en automat på mottagningen eller med hjälp av en app.
Vinsterna är många och för patientens del handlar det främst om att slippa långa köer och att möjliggöra enklare betalningssätt. Patienten kan välja mellan att enkelt betala med ett lagrat kort eller som idag med faktura. I appen får patienten också en bättre översikt över gjorda betalningar istället för att ha sammanställningen på ett fysiskt högkostnadskort, och över hur långt det är kvar tills man får ett frikort. Frikortet blir också digitalt.
Vårdens vinster blir bland annat mindre administration och att antalet kontantbetalningar minskar. Sannolikt blir det dessutom färre fakturor att hantera.
Automater i drift och applikation testas
En utökad pilot med totalt nio automater på Skånes universitetssjukhus och Skånevård Sund inleddes under våren 2017 och idag finns fler än 30 självincheckningsautomater i drift runt om i Skåne. Betalfunktionen används på två enheter just nu, och systemet måste kvalitetssäkras innan breddinförande i samtliga förvaltningar, vilket planeras till hösten 2018. Applikationen planeras också vara tillgänglig för patienterna under hösten 2018. Integrationen med det nationella högkostnadsskyddet dröjer däremot och planeras vara färdigt sommaren/hösten 2019 .
Självincheckning hos BVC, vårdcentraler och ungdomsmottagningar planeras vara klart våren/sommaren 2019 då de har ett annat bokningssystem, PMO.
-
Stöd, behandling och utbildning via nätet
Att få stöd, behandling eller utbildningar via nätet bidrar till att öka tillgängligheten och stärker möjligheterna att förbättra hälsan för invånarna. Under 2017 har ett antal piloter genomförts inom primärvård, habilitering och psykiatri (KBT), och ett breddinförande planeras just nu.
Med hjälp av Stöd- och behandlingsplattformen kan vårdpersonal på ett säkert sätt erbjuda stöd, behandlingar och utbildningar till invånare via en e-tjänst på 1177.se. Exempel på symtom och hälsoproblem som behandlas via nätet är ångest, depression, smärta, tinnitus och alkohol- och drogproblem.
Hur går det till?
Patienten tar del av digitala instruktioner i form av text, bild och film och genomför därefter själv behandlingen. Varje patient får behandling på sina egna villkor med kontinuerlig kontakt med behandlaren och slipper åka till vårdcentralen då de kan arbeta med sin egen utveckling hemifrån, på tider som passar.
Andra fördelar är tidsvinster och flexibilitet i utveckling av behandlingsprogram. Resultaten följs upp systematiskt och effektivt, och tekniken underlättar även effektiv dokumentation av processmått och behandlingsresultat.
Videofunktion för möten med patient
Det kommer även att finnas en videofunktion i e-tjänsten som ger behandlaren möjlighet att se patientens allmäntillstånd och även observera både ansiktsuttryck och kroppsspråk. Patienten kan uppleva en fördel i att kontakten med behandlaren blir mer personlig. Internetgränssnitt och videosamtal ökar dessutom frihetsgraden för medarbetarna eftersom de inte blir bundna till arbetsplatsen för patientkontakten, utan kan arbeta på flera geografiska platser om så behövs.
Projektet arbetar också med att identifiera andra verksamheter där Stöd- och behandlingsplattformen kan underlätta för patienter och vårdgivare.
Läs mer om Stöd och behandling på inera.se
Projektgrupp:
Bo Lindholm, projektledare
Catharina Strid, delprojektledare behandling
Maria A Bjerstam, delprojektledare stöd
Olof Johansson, psykolog
Marie Ferm, psykolog
Annika Nilsson-Wendel, verksamhetsutvecklare
Margareta Davegård, regional förvaltningsledare e-hälsaMejla till projektgruppen:
-
Tidbok online
-
Tidbok - mål och regelverk
Region Skåne inför tidbok online
Region Skåne har arbetat med att ta fram tidböcker för bokning av patientbesök på nätet. Anslutningen innebär att invånarna själva kan boka tid till Region Skånes mottagningar och vårdcentraler.
Målet är att invånarna ska kunna gå in via 1177 Vårdguidens e-tjänster och se sina aktuella bokningar, av/omboka sina tider och nyboka till vissa typer av besök.
De IT-system som först utvecklat Tidbok online är PMO och PASIS.
Mål för invånare
Införandet av Tidbok online bidrar till att invånarna upplever en förbättrad tillgänglighet och möjlighet till en effektivare hantering av sina bokningar.
Mål för vårdgivaren
Effektivare hantering av bokningar för den enskilde patienten bidrar till färre ombokningar/avbokningar och bättre planering av besöken. Färre uteblivna patientbesök leder också till att bokningspersonalens tid frigörs och kan utnyttjas till andra uppgifter som ger större verksamhetsnytta.
Införandet av Tidbok online genomfördes under 2015 och slutfördes under 2016. Tidbok online finns i både primärvården och specialistvården.
Regelverk
Regelverk för schemaläggning och online-tidbok i Region Skåne (pdf)
-
Tidbok online för mödravården
De barnmorskemottagningar som använder PASiS idag kommer, via en integration med systemet Flexlab, kunna erbjuda patienterna tillgång till tidbok online för fler typer av tider än det som erbjuds idag, det vill säga tider för cellprov.
Gravida kvinnor kommer exempelvis snart att kunna boka och ändra sin tider via 1177 Vårdguidens e-tjänster. Det gör det enkelt för patienterna att välja en tid som verkligen passar. Eftersom tiderna finns i PASiS tillkommer också möjligheten för patienterna att välja sms-påminnelse, vilket ökar sannolikheten att patienten kommer till sitt bokade besök.
Vinsterna för vårdgivarna blir en bättre översikt av alla bokade patienter i PASiS, mindre administration då patienterna själva hanterar sina bokade tider och att det blir färre antal uteblivna besök med hjälp av de automatiska SMS-påminnelserna.
En pilot kommer att genomföras före sommaren 2018.
-
Frågor och svar
1. Hur vet vi att patienterna verkligen behöver de tider de bokar och att de bokar sin tid hos rätt läkare/mottagning?
Svar: Erfarenheter från andra landsting visar att patienterna i de allra flesta fall vet vilken sorts tid de behöver. "Felträffarna" tycks ligga i paritet med vedertaget bokningsförfarande, även för akuttider.
Det tycks inte heller finnas någon ökning av antalet "onödiga" läkarbesök när en del av tidbokningen förflyttas från telefon till online.
2. Hur säkerställer vi en god vård utan möjlighet till triagering innan besök?
Svar: Idag finns ingen möjlighet till triagering vid onlinebokning. Med tydlig information kring vad som gäller för onlinebokning undviker vi felbokningar. Att villkorstexterna i 1177 Vårdguidens e-tjänster görs tydliga och enkla att förstå för patienten, är av stor vikt. Det är först vid besökstillfället som mottagningen har ansvar för att de patienter som bokat sig online får den vård de behöver, men om mottagningen bedömer att en patient har bokat sig fel så finns det inget hinder för att kontakta patienten och informera om detta och vägleda rätt.
Vid framtida onlinebokning av akuttider kan viss triagering komma att ske online.
3. Blir det inte orättvist när vissa bokar via telefon och andra online? Riskerar vi inte att de som verkligen behöver prioriteras i vården (t ex äldre, multisjuka, funktionsnedsatta) blir utan tider för att de går på webben först?
Svar: Erfarenheter från andra landsting visar att Tidbok online frigör värdefulla telefonresurser för de patienter som verkligen behöver dem. När de som kan, själv bokar sina tider på nätet, förkortas mottagningarnas telefonköer. Därmed blir det lättare att komma fram på telefon för de patienter som vill ha/behöver personlig kontakt i bokningsskedet.
4. Kommer vi inte få en större mängd onödiga besök och får vi några extra resurser för att klara det ökade trycket?
Svar: Erfarenheter från andra landsting visar att Tidbok online i sig inte leder till ett ökat antal individuella besök, det är bara ytterligare ett sätt att komma i kontakt med vården. Många patienter uppskattar att kunna boka sin tid vid datorn på tider som passar dem och utan att behöva sitta i telefonkö. Funktionen bidrar till att frigöra värdefulla resurser för de patienter som behöver dem.
Tidbok online, med dess möjlighet till bokningar innebär också att antalet uteblivna patienter minskar då det är lätt att välja en tid som passar eller att boka om sig om de inte kan komma till en tidigare bestämd tid.
5. Hur kan vi hantera den ojämna tillströmningen av akuta patienter om en del av vårdcentralens tider vigs till Tidbok online som vi inte kan kontrollera?
Svar: En tid kan bara bokas en gång oavsett om denna bokning sker på nätet eller via telefon. Det totala antalet patienter som kommer på bokningsbara tider blir alltså detsamma. Genom till exempel hänvisning till Egenvårdsbedömning.se innan bokning kan patienten få guidning om vilken vårdnivå de behöver.
6. Om alla attraktiva tider bokas först på Internet riskerar vi att de som verkligen behöver komma till oss inte får en tid som passar. Hur garderar vi oss för det?
Svar: Mottagningen kan välja att hålla ett visst antal tider till bokning enbart via telefon, för att säkerställa att attraktiva tider finns tillgängliga oavsett hur man som patient väljer att boka. Erfarenheter från andra landsting visar att det tar tid att styra över patienterna till tidbokning på nätet och att genomslag långt ifrån kommer över en natt. De tider som görs bokningsbara för invånare kan även bokas av mottagningen enligt en regel som enheten själv kommer fram till är lämplig. Till exempel kan en tid som inte bokats av patienterna istället bokas av personalen 48 timmar före besökstiden.
7. Hur många tider måste läggas ut?
Svar: Införandet sker gradvis. Målet är att 80 procent av alla tider inom öppenvården (inkl. sjukgymnast, BVC och BMM) ska vara öppna för tidbokning minst åtta veckor framåt i tiden. Att mäta när man uppnått 80 procent är svårt och siffran talar framförallt om att vi ska erbjuda tillräckligt många tider för att patienter ska uppleva att tjänsten ger en möjlighet att välja själv.
8. Vilka sorters tider ska läggas ut?
Svar: Alla olika typer av tider kommer att läggas ut, men det kommer att ske gradvis. I etapp 1 omfattas endast primärvård. Undantag görs för seriebokade tider och samplanerade tider såsom tolkbesök. Medicinska skäl kan också vara ett undantag och varje verksamhet avgör vad som kan vara ett sådant skäl.
9. Riskerar vi inte att någon sjuk patient bokar om sin tid och inte inser att en förskjutning av tiden kan medföra ökad medicinsk risk?
Svar: När en patient ombokar en bokad tid blir detta synligt i tidboken för personalen som då kan kontakta patienten. Ombokning kan endast ske till samma typ av tid, samma läkare och samma längd på besöket som den ursprungliga tiden var bokad till och då mottagningen har valt att tiden ska kunna ombokas online.
10. Vem tar ansvar för att en person får korrekt vård när vi inte kan styra var de bokar sin tid?
Svar: Erfarenheter från andra landsting visar på en låg andel felbokningar. Vi kan inte heller med nuvarande rutiner garantera rätt vårdnivå vid varje tillfälle. Vårdmottagningen har alltid möjlighet att guida en patient som bokat sig fel, och styra den rätt, så fort som möjligt.
11. Kan vi uppfylla vårdgarantin när olika schemaläggningskrav gäller för vårdförvaltningarna?
Svar: Schemaläggningskravet är på minimum åtta veckor framåt vilket också är den tidsram som tidbokning online kan ske inom. Nuvarande regelverk som skiljer vårdförvaltningarna åt är en prövotid för att utreda "best practice" och enhetliga regler är det slutgiltiga målet för alla vårdgivare i regionen.
12. Hur ska man kunna schemalägga och erbjuda tider tillräckligt långt farm, när man inte vet om man får någon personal?
Svar: För att utbudet av besökstider ska kännas intressant för invånarna så krävs en tidbok som fylls på med nya tider varje vecka. Och schemat måste sträcka sig långt fram i tiden.
Alla verksamheter bör göra en årsplanering som fungerar som huvudplanering. Där ser man över personalstyrka, längre ledigheter, utbildning, forskning och annat som kräver lång planering. Därutöver planeras för att täcka upp den frånvaro som är känd i den långsiktiga planeringen.
Ett schema skapas därefter och avgörande är att schemat rullas varje vecka, för att få stabilitet i verksamheten. Hellre börja med färre antal veckor som är rullande, för att på sikt komma upp till 8 respektive 12 veckor.
-
Införandematerial
Anmälningsblankett - anslutning tidbok
Checklista inför Tidbok online (pdf)
Film - e-learning för tidbok online PMO
Kontaktuppgifter inför Tidbok online (pdf)
Manual - tidbok online PMO (pdf)
Tidbokstyper inför Tidbok online (pdf)
Webbtidbokning BVC Lathund VC Löddeköpinge (pdf)
-
Tidbok - mål och regelverk
-
Vårdapp
Vård & Råd är en mobilapplikation för patientens kontakter med primärvården där patienten kan göra delar av det utbud som idag finns på 1177.se.
Videosamtal mellan patient och vårdgivare är en av funktionerna som ger många fördelar; vårdpersonalen har möjlighet att se patienten och observera allmäntillstånd, och får också direkt återkoppling under samtalets gång. Möjligheten till video kan även möjliggöra lättillgänglig vård för patienten oberoende geografisk plats. Behöver inte vårdtagaren besöka vårdcentralen minskas samtidigt risken för smittspridning, till exempel under influensasäsongen.
Videosamtal med patienterna ska ses som ett komplement till, och inte en ersättning för, fysiska besök på vårdcentralen. Patienten laddar ner en app till sin mobil, som ger tillgång till videosamtal, patienten kan även se sina bokningar inom primärvården.
Införs i flera steg
Videosamtal kommer att införas i flera steg. En pilot inom primärvården inleds under sommaren 2018 och följs av ett bredare införande.
Det första steget omfattar primärvården, och ska innehålla funktioner för:
- videosamtal till vårdcentralen
- bokning av 1177-tider
- videomötesfunktion
- påminnelsefunktion
- utvärderingsfunktion
Nästa steg kommer att kravställas under sommaren 2018.
-
Digital kallelse
-
Om 1177 Vårdguidens e-tjänster
1177 Vårdguidens e-tjänster ger invånare och patienter möjligheten att dygnet runt kommunicera med vården via internet.
Syftet är att öka tillgängligheten till vården och invånarnas möjlighet till självservice och delaktighet.
Patienten kan exempelvis:
- Ställa frågor till läkare eller sjuksköterska
- Förnya recept
- Önska tid för besök
- Få svar på prover
- Få SMS-påminnelse för bokat besök eller lämna återbud
Informationen hanteras enligt gällande krav på säkerhet och sekretess för hälso- och sjukvården.
Region Skåne deltar i de nationella programmen för Tidbok online och Journal på nätet.
Region Skånes anslutning till dessa tjänster innebär att journalanteckningar görs tillgängliga och att tidboken öppnas för de patienter som loggar in i 1177 Vårdguidens e-tjänster.
E-tjänster
Samtliga vårdenheter/mottagningar ska erbjuda alla sina patienter kontakt via 1177 Vårdguidens e-tjänster.
Grundprincipen är att samma tjänster som tillhandahålls per telefon eller brev också erbjuds via e-tjänsterna.
Svar inom två arbetsdagar
Patienter som valt att kontakta mottagningen via 1177 Vårdguidens e-tjänster ska i normalfallet också få svar via e-tjänsterna.
Det är alltid verksamheten som ringer upp patienten om ärendet kräver fortsatt kommunikation via telefon.
Patienten ska få svar på ett ärende inom två arbetsdagar och det ska finnas rutiner för säker handläggning av alla typer av ärenden.
Vårdenheten/mottagningen ska ha aktuell kontaktinformation som besöksadress, telefonnummer, öppettider och adress till hemsida.
På varje vårdenhet/mottagning ska det finnas personer som administrerar 1177 Vårdguidens e-tjänster och som ansvarar för att ta del av nyheter och genomför lokala uppdateringar i systemet.
Alla medarbetare ska vara väl informerade om e-tjänsterna vilka också marknadsförs till invånare och patienter.