Biobanksprov och samtycke

Den största andelen prov som sparas är för provgivarens framtida vård och behandling. Prov sparas även för forskning, utbildning och utveckling av analyser. I biobankslagen står hur prov får sparas och användas.

Vad räknas som biobanksprov?

För att ett prov ska räknas som biobanksprov krävs att det går att spåra till en viss individ. Prov som sparas för vård räknas som biobanksprov om de sparas i mer än två månader. Prov som sparas för forskning räknas som biobanksprov om de sparas i mer än sex månader. 

Samtycke måste inhämtas

Den som ordinerar eller tar ett prov är ansvarig för att information ges till provgivaren och att samtycke inhämtas till att det får sparas i en biobank. Informationen till provgivaren ska också innefatta hur provet kan komma att användas.

Mer information till dig som lämnar prov

Biobankslagen

Biobankslagen (Lagen om biobanker i hälso- och sjukvården mm, 2002:297) reglerar hur prov från människa, som tagits inom hälso- och sjukvården och som kan spåras till en viss person, får sparas och användas.

Den är till för att möjliggöra användning av mänskliga prov (vävnad, vätska) för forskning, vård och utveckling samtidigt som provgivarnas integritet skyddas.

De flesta prov i hälso- och sjukvården sparas inte och omfattas därmed inte av biobankslagen.

Fick du hjälp av informationen på sidan?

Tack för din hjälp att förbättra webbplatsen, dina synpunkter har skickats till webbredaktionen.