Biobanksprov och samtycke

Den största andelen prov som sparas är för provgivarens framtida vård och behandling. Prov sparas även för forskning, utbildning och utveckling av analyser. I biobankslagen står hur prov får sparas och användas.

Vad räknas som biobanksprov?

Ett biobanksprov är ett humanbiologiskt prov som går att spåra till en viss individ och sparas/eller har för avsikt att sparas i en biobank. Detta gäller oavsett var insamling sker. 

Informationskrav till provgivaren

Inom hälso- och sjukvård och tandvård måste det finnas information om att prov som tas i vården kan komma att sparas i biobank. Informationen till provgivaren ska också innefatta hur provet kan komma att användas. Den som ordinerar eller tar ett prov är ansvarig för att information ges till provgivaren senast vid provtagningstillfället.

För att bevarade vårdprov ska få användas i forskning krävs ett godkännande enligt etikprövningslagen. Om det är en klinisk läkemedelsprövning krävs ett beviljande enligt EU-förordning om kliniska läkemedelsprövningar (Clinical Trials Regulation, CTR).

Etikprövningsmyndigheten beslutar om samtycke ska inhämtas för det nya ändamålet eftersom forskning inte var det huvudsakliga ändamålet till att proven samlades in och bevarades. För att prov bevarade i en biobank ska få användas för forskning krävs även en godkänd biobanksansökan.

Mer information

Biobankslagen

Biobankslagen (2023:38) reglerar hur prov från människa, med respekt för den enskilda människans integritet, får samlas in och bevaras i en biobank samt användas för vissa ändamål.

Information om biobankslagen (biobanksverige.se)

Fick du hjälp av informationen på sidan?

Tänk på att

Informationen på webbplatsen är till för offentlig och privat vårdpersonal i Skåne.

Tack för din hjälp att förbättra webbplatsen, dina synpunkter har skickats till webbredaktionen.