Optimerad utredning av misstänkt jättecellsarterit

Föreliggande HTA-utlåtande syftar till att sammanställa tillgänglig evidens för om införandet av snabbspår för patienter med misstänkt jättecellsarterit kan leda till bättre utfall än nuvarande vårdkedja avseende bland annat andelen som drabbas av permanent synpåverkan.

Jättecellsarterit (engelska: Giant Cell Arteritis, GCA) är en relativt ovanlig primär systemisk vaskulitsjukdom, som kännetecknas av inflammation i stora blodkärl, inklusive aorta och dess stora grenar. Vanliga symtom är huvudvärk, tuggsmärta och ömhet över tinningartärer. Patienter med GCA söker oftast vård i primärvården eller akutsjukvården.

En mindre andel patienter med GCA söker primärt vård hos ögonläkare, på grund av synpåverkan. Diagnostiken av GCA baseras på anamnes och kliniska fynd understödda av laboratorieparametrar och i bästa fall en positiv temporalisbiopsi (biopsi från tinningartären).

Permanent synpåverkan är en allvarlig konsekvens av GCA och försenad diagnos och därmed försenad insättning av kortisonbehandling är den huvudsakliga orsaken.

Genomgång av litteraturen visar att effekter av införandet av snabbspår vid utredning av jättecellsarterit har studerats i mycket begränsad omfattning. Två retrospektiva studier med historiska kontroller kunde inkluderas i analysen. Dessa studier behandlar effekten av införande av snabbspår på andelen patienter med permanent synpåverkan och på vårdtid.

Det saknas studier om effekter på kumulativ kortisondos, andel med kortisonbiverkningar och hälsorelaterad livskvalitet. Analysen av litteraturen utesluter inte att det skulle kunna finnas positiva effekter av ett införande av snabbspår i någon form på andelen patienter med permanent synpåverkan samt på vårdtiden.

Det vetenskapliga underlaget för detta bedöms dock som otillräckligt främst på grund av låg studiekvalitet.

Sakkunniga i projektgruppen har en avvikande åsikt och bedömer det vetenskapliga underlaget som begränsat när det gäller påverkan på andelen patienter med permanent synpåverkan.

Trots stor osäkerhet i det vetenskapliga underlaget har det inom ramen för projektet gjorts en enkel ekonomisk kalkyl utifrån publicerade studieresultat och antaganden som gjorts av projektgruppen. Den ekonomiska kalkylen har använt resultat om slutenvårdsutnyttjande som finns i en av de granskade studierna i ett scenario.

Övriga scenarier samt alla antaganden om öppenvårdsbesök i olika scenarier bygger på projektgruppens erfarenheter. Resultaten bygger på att primärvården remitterar ett begränsat antal personer för vidare diagnostik till ultraljudsundersökning istället för till biopsi (med vanlig väntetid).

Ett införande av snabbspår vid utredning kan leda till kostnadsbesparingar för hälso- och sjukvården utifrån att tidigt insatt behandling minskar ogynnsamma konsekvenser av jättecellsarterit samt minskar behov av slutenvårdsdagar och öppenvårdsbesök för detta.

Fick du hjälp av informationen på sidan?

Tack för din hjälp att förbättra webbplatsen, dina synpunkter har skickats till webbredaktionen.