Möt våra medarbetare

• Anders Nilsson: Ger stöd för bättre test

  Möt Anders Nilsson som sedan februari 2021 är processledare för SDV-labbet. Pandemin och restriktioner har påverkat vilka test som har kunnat genomföras i SDV-labbet, men under hösten har arbetet där tagit ny fart. 

  Vad är SDV-labbet?

  – SDV-labbet är en miljö för simulering och en plattform där de funktionella arbetsströmmarna och de tekniska delprojekten kan mötas, diskutera lösningar och testa. På så sätt undviker vi stuprör där de olika grupperna utvecklar saker var för sig. Labbet är ett sätt att föra samman det tekniska kunnandet med det kliniska. Klinikerna får större förståelse för hur tekniken fungerar och de tekniska projektledarna får insikt i hur den kliniska vardagen fungerar.

  – Att testa olika funktioner är dessutom ett bra sätt att se nuläget, hur långt har vi egentligen kommit och vad har vi kvar att göra.

  Vad gör en processledare?

  – Jag hjälper till att hitta arbetssätt och stötta arbetsströmmarna och delprojekten i sina test, framförallt med förberedelser. Finns det önskemål om få ytterligare utrustning för att genomföra test i labbet så är det till mig man vänder sig. Det pågår också andra test i labbet inom ramarna för SDV-arbetet, som jag inte är involverad i.

  Vad krävs för att genomföra test i labbet?

  – Framförallt behöver man förbereda sig ordentligt. Aktuell utrustning ska vara på plats, rätt personer ska vara tillgängliga, datorer konfigurerade och inte minst ska man ha en tydlig bild av vad man ska testa och varför. Jag har dialog med de som vill testa och kör ett ”preppmöte” inför varje test.

  – Vi samarbetar också med det testkompetenscenter som byggs upp i Region Skåne och kan vända oss dit för att få hjälp för att formalisera och strukturera tester.

  Vad har du gjort tidigare?

  – Nu tillhör jag VO SDV inom Digitalisering IT och MT, och tidigare har jag arbetat med medicinteknik. Jag har även varit klinisk ingenjör och har på så sätt också med mig erfarenhet av patientnära arbete. Att ha det perspektivet och veta hur patienter pratar och agerar är ett viktigt perspektiv.

  Hur är det att jobba med labbet?

  – Det är väldigt roligt. Att införa SDV kommer att påverka nästan alla i Region Skåne så det är spännande. För egen del skulle jag önska mig lite fler arbetskompisar, vi är bara två personer som arbetar med labbet just nu.

  Hur tycker du labbet kan utnyttjas på bästa sätt?

  – Jag tror att det kan utnyttjas ännu mer, till exempel för att ta fram träningsmaterial och göra acceptanstester. Det är en bra miljö för att testa nya kliniska arbetssätt och medicinteknisk utrustning. Så mer simuleringar och mer patientmedverkan hoppas jag på, då den biten har fått stå tillbaka på grund av covid.

  – Vi har spotcheckmonitorer som vi kan testa sedan tidigare och har nu även fått en ny ultraljudmaskin och en mobil arbetsstation (workstation on wheels - WoW). En vision vore om vårt arbetssätt här kunde användas även ute på sjukhusen när något ska testas, att vårt koncept kan exporteras till andra verksamheter.

• Andrea Gärtner: Drar nytta av erfarenhet från Förenade Arabemiraten

  Möt Andrea Gärtner, som leder arbetsområdet obstetrik.

  Andrea blev färdig barnmorska 1999 och har sedan dess bland annat arbetat tio år på förlossningen i Malmö, inom mödravården och med IVF. Hon har också under tre år arbetat i Förenade Arabemiraten.

  Vad gjorde du när du arbetade utomlands?

  – Jag var ”chief nursing officer” på ett statligt sjukhus, vilket innebar att jag var chef över all vårdpersonal utom läkarna. Målet där var att föra in svensk syn på patientsäkerhet. Jag jobbade dessutom med att införa Millenium på sjukhuset i Förenade Arabemiraten tillsammans med Cerner, vilket jag har stor nytta av nu i arbetet med SDV.

  Hur kom du in i SDV-projektet?

  – Jag kom tillbaka till Sverige från Förenade Arabemiraten för ett år sedan och började då som verksamhetschef inom obstetrik-gynekologi på Centralsjukhuset Kristianstad. Jag fick höra att det inom arbetsområdet obstetrik i SDV-projektet var flera som hade slutat och det behövdes en ny ansvarig (workstream lead). Det var faktiskt jag själv som föreslog att jag skulle gå in i den rollen då jag har erfarenhet från att arbeta med införandet av detta system sen tidigare.

  Hur ser du på din roll?

  – Vi har flera olika sjukhus i regionen, och systemet ska fungera lika bra för alla, från Lasarettet i Ystad till stora Skånes universitetssjukhus. En viktig uppgift som jag har är att se till att vi kommer framåt och då krävs det att vi fattar beslut och också förankrar dessa, och det är en av de bitarna jag kan bidra med. Jag har arbetat inom flera olika verksamheter i Region Skåne och det plus min utlandserfarenhet drar jag nytta av.

  Vilka utmaningar ser du i ditt arbete med SDV?

  – Något av det svåraste är att översätta det amerikanska systemet till svensk sjukvårdsmiljö. Det handlar till exempel om terminologi som vi har i Sverige som de inte använder i USA, eller tvärtom. Och att olika saker anses olika viktiga i olika länder. I Sverige, och Skåne, har vi väldigt bra system för övervakning med CTG under förlossning och partogram för att följa förlossningen och detta är inte lika etablerat utomlands. Vi har varit tydliga med att detta är viktigt och det måste fungera också med det nya systemet.

  – I dessa frågor har vi nära kontakt med Västra Götalandsregionen som också ska införa samma system och det är bra att se att vi har en samsyn kring viktiga frågor. Cerner håller just nu på att bygga upp partogram till oss i det nya systemet och det ska vara klart i slutet av augusti, det ser jag framemot!

  Vad lockar dig i arbetet med SDV?

  – Det är ett helt nytt sätt att arbeta med dokumentation. När det går fel idag handlar det ofta om dålig dokumentation. Den enskilda kanske tycker att hen dokumenterar bra, men dagens system har till exempel mycket fritext. Med det nya systemet kommer vi få bättre verktyg att dokumentera i realtid, det kommer vara mer systematiserat och enklare för vårdpersonalen att göra rätt.

  – När det blir enklare ska det också förhoppningsvis skapa mer tid som vårdpersonalen kan lägga på patienten och andra vårdrelaterade uppgifter. Givetvis kommer det krävas en inkörningsperiod innan allt fungerar fullt ut som vi vill ha det.

  – Det vi håller på med är en enorm vårdutveckling, och det händer inte så ofta. Därför är det fantastiskt att få vara en liten del av det. Jag gillar också att förbättra saker och är spänd inför hur det ska tas emot.

  Vad krävs för att introduktionen av SDV ska bli en framgång?

  – Vi måste ha rimliga förväntningar. Vi ska visa tydligt på vad som blir bättre, men utan att marknadsföra systemet som något det inte är. Vi kommer att få ge upp vissa vanor och lära nytt. Vissa yrkesroller kommer förändras ganska mycket, uppgifter försvinner och helt nya tillkommer.

• Barbro Fallhammar: Med uppdrag att förenkla tidbokningen i vården

  Möt Barbro Fallhammar, medicinsk sekreterare som leder arbetet med tidbokning.

  Barbro Fallhammar har varit med sedan starten av SDV-projektet och hon leder den grupp som arbetar med området tidbokning. De beskriver, dokumenterar och utvecklar arbetsflödet för all tidbokning som idag görs på mottagningar inom hälso- och sjukvården i Region Skåne.

  Vad gjorde du tidigare?

  – Jag är medicinsk sekreterare och har arbetat inom barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, i Malmö sedan 2000. De senaste åren har jag jobbat halvtid i den regionala BUP-staben och varit huvudkontaktperson för våra olika system och jobbat med bland annat att ta fram och utveckla lathundar, utbildning, en del systemadministration och support till användare.

  – När verksamhetsledningen föreslog mig att delta i SDV-projektet, tyckte jag det lät mycket spännande. Och det tycker jag fortfarande det är!

  Vad är det roligaste med ditt jobb i SDV-projektet?

  – Den stora glädjen är att möta så många olika människor från hela Skåne och ta del av all den stora kompetens och erfarenhet de har. Det är kul att se så att så många verkligen brinner för det förändringsarbete vi har framför oss.

  Vad är det svåraste?

  – Förändringsarbetet är både det roligaste, och det svåraste. Vi måste alla försöka släppa tänket ”så där har vi alltid gjort”, men vi måste också balansera det nya. Vi behöver nya arbetssätt men medarbetarna måste ändå kunna känna igen sig lite för att ta till sig förändringen.

  – En viktig grupp att få med sig är cheferna, vi föreslår kanske förändringar som de inte alltid håller med om.

  Vad ser du att du främst bidrar med?

  – Vår arbetsgrupp försöker vända på alla stenar för att vi ska nå fram till ett system där alla gör likadant överallt, oavsett om man bokar en tid på en mottagning på Skånes universitetssjukhus, eller på en vårdcentral. Vårt uppdrag handlar om att förenkla och förtydliga tidbokningen både för medarbetarna och för patienterna.

  – Inom SDV i stort försöker jag se på helheten med kritiska ögon. Ibland behöver vi stanna upp och tänka ett varv till och jag ställer gärna både obekväma och lite ”dumma” frågor, allt för att få till de svåra sakerna på bästa sätt.

  Vad tror du blir den största vinsten med SDV?

  – Att vi minskar dubbeldokumentationen och får ett enhetligt arbetssätt, både för olika yrkeskategorier och specialiteter. Systemet ska hjälpa våra medarbetare att göra rätt, och medborgaren ska kunna få samma, och likvärdig, vård var man än befinner sig i Skåne.

  – Många patienter tror att de redan idag har en och samma journal oavsett vart i sjukvården de vänder sig, men så är det ju inte. Att nu få en gemensam journal kommer att underlätta mycket i vården. Det kommer kanske inte alltid bli enklare för den enskilda medarbetaren i varje moment, men i stort måste det bli bättre, mer lika och mer rätt. Det är min förhoppning.

  Vad krävs för att utrullningen av SDV ska bli en framgång?

  – God framförhållning och mycket, mycket information. Jag ser fram emot när vi kan visa upp systemet för alla chefer i Skåne i höst.

  – Den träning och utbildning som är planerad är också otroligt viktig, så att alla känner sig bekväma i det nya systemet. Jag tycker det är bra att SDV planerat att vi ska arbeta vidare med träningen efter utrullning så att även de nya medarbetare som kommer in i framtiden ska få samma utbildning.

• Caroline Bengtsson: Tror på att jobba tillsammans för att lyckas

  Caroline Bengtsson har inte bara en roll, utan två, i arbetet med SDV. Hon är övergripande projektledare för arbetet med SDV i förvaltningen Psykiatri, habilitering och hjälpmedel, och hon är dessutom förvaltningsrepresentant.

  Som projektledare planerar hon aktiviteter som hennes förvaltning behöver genomföra för att på bästa sätt förbereda sig för att ta emot och börja arbeta i det nya vårdsystemet. Som förvaltningsrepresentant är hon länken mellan SDV-programmet och förvaltningen.

  Vad gör du när du inte arbetar med SDV?

  – Nu arbetar jag heltid med SDV, men innan jag började med det har jag under de senaste åren arbetat som hälso- och sjukvårdstrateg i Region Skåne. Tidigare arbetade jag som kurator. Jag började tidigt att jobba i psykiatrin och har en stor del av min yrkeserfarenhet från detta område.

  Vad är den största utmaningen i arbetet med SDV?

  – SDV är stort och komplext med många beroenden. Det är viktigt att vi jobbar med de förändringar som det nya systemet för med sig, och att vi gör det tillsammans. Vi måste också se till att vi tar hänsyn till andra pågående utvecklingsarbeten och ha perspektivet att vi gör denna utveckling för Region Skåne i stort. Det är gemensamma frågor som gagnar alla.

  Vad är roligast i ditt arbete med SDV?

  – Det är spännande med förändringsarbete och att jobba med så många människor med olika kompetensområden. Det ger mig insikt i hur hälso- och sjukvården ser ut inom andra områden än mitt eget. Det är också roligt med det stora engagemanget, både inom projektet och i min egen förvaltning.

  Vad känner du att du främst kan bidra med?

  – Jag drivs mycket av att sätta fokus på samarbete och delaktighet. Att vi gör detta tillsammans är ett perspektiv jag hela tiden har med mig i arbetet. Det är också viktigt att lyfta medarbetarperspektivet. Hur skapar vi en helhetsbild med rätt information, i rätt tid, till rätt målgrupp. Detta är grunden för att skapa trygghet och få medarbetarna att känna sig tillräckligt förberedda på förändringarna.

  – Eftersom jag jobbat länge i Region Skåne kan jag också dra nytta av att jag har bra kunskap om organisationen och vilka kontaktytor som finns för olika frågor.

  Vad ser du för fördelar med SDV?

  – Än så länge har vi inte riktigt helhetsbilden av vad SDV kommer att innebära, men det som jag ser tydligast är den gemensamma journalen. Jag hoppas att den kommer att bidra till en naturlig samverkan mellan olika verksamheter, och en mer sammanhållen vård för patienterna. Det kommer förhoppningsvis också göra det enklare att se och utgå från patientens behov.

  Vad krävs för att utrullningen av SDV ska bli en framgång?

  – Givetvis att det blir en stabil och säker utrullning. Men också att vi har välinformerad chefer och medarbetare, som vet vad de kan förvänta sig av systemet. Det skapar trygghet.

  – För att systemet ska tas emot positivt krävs också att det är användarvänligt för medarbetarna, att det är ett system som hjälper dem i deras vardag.

   

• Erik Ramelius: Jobbar för ett bra flöde inom primärvården

  

  Erik Ramelius har många järn i elden. Han är distriktsläkare på Vårdcentralen Perstorp, processledare inom förvaltningen Primärvården och engagerad i flera roller i SDV-projektet.

  Sedan 1,5 år är Erik ämnesexpert inom området hälsodata i SDV-projektet, och för ett par månader sedan började han även som flödesägare för primärvårdsflödet. Han är också engagerad i Primärvårdens utrullningsteam.

  Hur kommer det sig att du ville arbeta med SDV?

  – Jag är intresserad av och jobbar med verksamhetsutveckling. Därför tycker jag också det är intressant att vara med om att utveckla SDV. Det finns många syltburkar inom SDV som man kan ha händerna i!

  Arbetet med hälsodata är delvis på paus nu, då det finns juridiska frågetecken som måste rätas ut. För Erik Ramelius handlar arbetet med hälsodata i SDV om att hitta de brister i vårdens hälsodata och den insamling som finns idag, och i nästa steg kunna använda detta för att förbättra och förenkla vården av våra invånare.

  – Det kan vara så att vi redan samlar in data inom ett område, men är det ostrukturerat missar vi för mycket för att kunna dra några egentligen slutsatser. Hittar vi bristerna har vi kommit en bit på vägen mot att samla mer och korrekt data för att kunna dra bättre slutsatser, vilket är bra både för hälso- och sjukvården och patienterna.

  I din nya roll som flödesägare, vad gör du då?

  – Som flödesägare försöker jag se hur de olika delarna i systemet fungerar tillsammans, hur de bildar en helhet, utifrån ett primärvårdsperspektiv. På så sätt kan vi upptäcka om det finns någon bit i systemet, eller flödet, som måste justeras för att ge önskat resultat i vårt arbete i primärvården.

  Vad är den stora utmaningen med införandet av SDV i primärvården?

  – Den stora utmaningen är att det måste fungera smidigt när man börjar använda systemet. Vi kan inte plocka bort saker som fungerar bra idag och ersätta med något sämre. Den kliniska vardagen får inte bli tydligt sämre, då får införandet uppförsbacke direkt. Att systemet kommer att utvecklas även efter första införandet är bra, men första intrycket är väldigt viktigt.

  För den som arbetar inom primärvården, vad skulle du säga blir den största skillnaden mot idag?

  – I jämförelse med slutenvården är primärvården redan digital i stor utsträckning. Vi registrerar, remitterar och ordinerar oftast digitalt, och använder inte papper och penna i samma utsträckning. Därför upplever jag att förändringarna inte kommer att bli lika stora för oss. Det finns digitala tjänster eller verktyg idag som kommer fungera annorlunda med SDV, men koncepten finns redan.

  Vilka förbättringar ser du?

  – De absolut största fördelarna med det nya systemet för primärvårdens del är den gemensamma läkemedelslistan och labblistan. Vi kommer enkelt kunna komma åt denna information och få samma vyer oavsett enhet eller vårdgivare. Får vi även till en koppling till Pascal tar vi ett jättekliv framåt mot en korrekt läkemedelslista där all data finns med. Det blir en rejäl kvalitetshöjning som länge varit efterfrågad.

• Eva Rekman: Ser vinster med gemensam journal

  Möt Eva Rekman. Eva har varit med i arbete med SDV sedan projektstarten 2018, och tillhörde dessutom den expertgrupp som var med under upphandlingen.

  Vad gör du i SDV-programmet?

  Jag är ansvarig för arbetsströmmen för primärvård. Det är en rolig roll som handlar om att koordinera och leda arbetet i min grupp, och att samverka med andra områden i projektet. Vår uppgift i arbetsströmmen handlar om att se till att det nya systemet blir så bra som möjligt för alla delar och professioner inom primärvården. Samtidigt ska vi se till att primärvårdens delar hänger ihop med resten av systemet då det handlar om en gemensam journal som ska vara så lättarbetad som möjligt.

  Dokumentationen ska vara strukturerad i så stor utsträckning som möjligt, och vi ska slippa den dubbeldokumentation vi har idag. Vi ska också säkra att data kan plockas ut till kvalitetsregister. Givetvis är patientsäkerheten hela tiden i fokus.

  Vad gjorde du innan du började med detta?

  Jag var verksamhetschef på Vårdcentralen Brösarp och Vårdcentralen Degeberga.

  Varför ville du jobba med SDV?

  Jag tycker det är kul med utvecklings- och förbättringsarbete inom vården. Och jag ser verkligen vinsterna med en journal. Då jag är apotekare ser jag särskilt potentialen detta har inom läkemedelsområdet.

  Har arbetet varit som du tänkt dig?

  Jag tycker att jag hade bra koll på hur Region Skåne fungerar, men kunde ändå inte föreställa mig hur komplext detta arbete är. Allt som hänger samman och måste tas hänsyn till; alla verksamheter, alla olika system, alla professioner, och så lagar som PDL och koder med mera. Att gå från ett amerikanskt till svenskt system har också varit en utmaning.

  Allt tar längre tid än man tror när många ska samverka, och den stora komplexiteten är definitivt en lärdom jag tar med mig. Men framförallt tycker jag det är fantastiskt kul att jobba med människor med så många olika kompetenser, som är så dedikerade till uppgiften och att hitta lösningar tillsammans.

  Vad tror du blir den största nyttan när SDV är infört?

  Att vi får en och samma journal, och att vi dokumenterar på ett mer strukturerat och enhetligt sätt än idag. Det är mycket positivt att vi går från pappersremisser till digitala remisser.

  Vad tror du blir den största utmaningen för dem som ska använda det nya systemet?

  Att vi får ett nytt sätt att jobba med journalen. Förändringar är inte lätta och det gäller att inte fastna i gamla arbetssätt så att vi inte kan dra nytta av fördelarna med det nya systemet. Det är jätteviktigt att alla får tillräckligt med träning och utbildning, att det avsätts tillräckligt med tid för detta. Det krävs så att man lär sig använda systemet på rätt och mest effektivt sätt.

• Henrik Cosmo: Med lång IT-erfarenhet i ryggen

  

  Henrik Cosmo, som tidigare varit tillförordnad programchef i SDV-programmet har nu (augusti 2022) tagit över den rollen som ordinarie. Även innan han kom in i programmet jobbade han med SDV, då i förvaltningen Digitalisering IT och MT med SDV-frågor utifrån ett tekniskt perspektiv.

  Varför vill du jobba med SDV?

  – SDV är något av det viktigaste man kan göra i Skåne just nu. Och det gör det också till det roligaste!

  – Min fru, som för några år sedan fick diabetes, brukar säga att alla som behöver vård prioriterar det högst. Egentligen är det, det enda man är intresserad av. Tills man blir sjuk, kan man ha en hel massa andra prioriteringar. Men den dagen man behöver vård så är det, det enda man prioriterar. Och det är dessa personer som vi arbetar för. Att de ska kunna få den bästa tänkbara vård, vid varje given tidpunkt. Det är både meningsfull och roligt att få chansen att hjälpa till med det.

  Vad kan du bidra med som programchef?

  – SDV-programmet har idag fantastiskt duktiga kliniker. Där har vi den kompetensen vi behöver. Jag har IT- kompetens, som jag tror vi behöver i SDV-programmet. Jag har arbetat i flera länder med många världsledande produkter inom IT, mobiltelefoner, försäkring, säkerhet och flygplanssystem. Jag har haft ansvar för både stora och små organisationer och denna erfarenhet tar jag med mig in i arbetet med SDV.

  Vilka är de viktigaste frågorna att hantera för SDV-programmet under den närmaste tiden?

  – Det viktigaste just nu är att se till att säkerställa utrullning av SDV. Vi arbetar efter att utrullning blir 2025, men det är ännu inte formellt beslutat.

  – Vi kommer under hösten att ha fokus på innehåll, tidplan och kostnad för SDV-programmet. Den första aktiviteten för att säkerställa utrullning är att säkra innehållet i SDV, det vill säga vi måste bestämma exakt vad vår leverantör Cerner ska göra och hur våra flöden kommer att se ut. Vi ser också över alla tidplaner, inklusive utrullningsordning, och budget för SDV- programmet.

• Ingela Fröjdh: Värnar om vårdadministrationen

  

  Möt Ingela Fröjdh. Hon har arbetat i flera roller i SDV-programmet, men hela tiden med fokus på vårdadministration. Hon tycker det är viktigt att lyfta hur viktigt fungerande vårdadministration är i hälso- och sjukvården.

  Vad gör du i SDV-programmet?

  Just nu jobbar jag som flödesägare för vårdadministration och är en del av verksamhetsledningen. Som flödesägare är min uppgift att se helheten och ge stöd till projektets arbetsströmmar kring de vårdadministrativa flödena. De kan komma till mig med frågor kring hur framtagna lösningar fungerar; ”kan vi göra så här”, eller kring hur vi ska förhålla oss till olika lagar och regler. Vissa saker kan också behöva lyftas bredare ur ett regionalt perspektiv och då är det ofta jag som flödeägare som hanterar det.

  Vad gjorde du innan du började med detta?

  Jag tillhör Koncernstab inköp och ekonomistyrning på Koncernkontoret. Där arbetar jag som verksamhetscontroller med de vårdadministrativa flödena i nuvarande system. Jag har varit i SDV-programmet i varierande omfattning, nu är jag här halvtid. Resten av tiden är jag på Koncernkontoret.

  Min kompetens behövs på koncernnivå nu när vi ska börja ta emot det som utvecklats inom projektet. En ny funktion har inrättats, Regional vårdadministrativ funktion, som jag är ansvarig för. Med min erfarenhet kan jag brygga över och ta med mig kompetens jag fått via projektarbetet. 

  Varför ville du jobba med SDV?

  Jag är medicinsk sekreterare och har arbetat som vårdadministratör sedan 1980-talet. Jag tycker det är ett intressant och viktigt område, att det fungerar på bästa sätt inte bara för patienterna utan även för medarbetarna.

  Har arbetet blivit som du tänkte dig?

  Det har varit ganska svårt att förutse vad man kunde förvänta sig innan man började. För vårdadministration var utmaningen att vi i början hamnade lite vid sidan av och det dröjde innan vi kom på banan. Det berodde på ett stort fokus på de kliniska flödena och vi glömdes bort lite.

  Men jag jobbar för att alla ska inse att i stort sett alla kliniska flöden också blir vårdadministration så fort det handlar om datapunkter som behövs för in- och utdata. Att dessa delar fungerar är kärnan i att vården också fungerar.

  Vad tror du blir den största nyttan när SDV är infört?

  Att vi är i ett gemensamt system och att patienten i stort sett bara behöver registreras en gång vid varje kontakt och inte som idag i flera system. Vi kommer att kunna återanvända information mer än idag.

  Vi har också gjort resan med den anpassade vårdgivarstrukturen, där vi bland annat har gemensamma benämningar på vårdenheter och avdelningar i hela Region Skåne, vilket också blir en vinst.

  Vad tror du blir de största utmaningarna för användarna?

  Det blir så klart en förändringsresa för alla. Det är inte bara ett nytt system, utan också förändrat arbetssätt. Vad kommer realtidsdokumentation och ordinationsdriven vård betyda i praktiken? Det blir en omställning för många att arbeta på ett nytt sätt. Men det behövs. De gamla systemet går inte att utveckla längre och nu får vi förhoppningsvis ett system som vi kan bygga vidare på.

  Den ordinationsdriva vården ger också ett bättre stöd på avdelningarna då allt finns digitalt. Till exempel får du som sjuksköterska på en vårdavdelning en lista på vilka aktiviteter som behöver utföras, såsom att ta prover, ge läkemedel och så vidare.

  Jag tycker det är viktigt att förmedla att detta inte är ett färdigt system, men så är det alltid med nya system. Om vi tänker på de system vi använder idag så har de också ändrats sedan vi först började använda dem. Allt är inte klappat och klart från början.

• Kristina Berntsson: Vill bidra till vårdsystem som gagnar medarbetare och patienter

  Möjligheten att arbeta mer med verksamhetsutveckling lockade Kristina Berntsson till SDV-programmet. Hon har bakgrund både som sjuksköterska och chef för vårdcentral. Nu vill hon bidra till att vårdens IT-system ger verklig nytta och bättre stöd.

  Vad gör du i SDV-programmet?

  Jag är klinisk införandeledare inom utrullning och ingår i SDV-programmets implementeringsteam. Kort kan man säga att min roll är att bidra med min kliniska kunskap både till implementeringsteamet och till övriga team inom utrullning.

  I nuläget är mitt fokus det förändringsarbete som behöver göras inför införandet av SDV, och jag har dialoger med verksamheternas utrullningsteam och ger dem stöd i att förstå hur förändringarna påverkar med och stätta dem i deras förberedelsearbete. Jag hjälper också till med att utföra och koordinera de demoaktiviteter som mottagarna önskar.

  Vad gör implementeringsteamet?

  Vi är länken mellan programmet och de mottagande organisationerna, både för privata och offentliga vårdgivare. Vi ska se till så att deras utrullningsprojekt kan ta del av den kunskap som finns i SDV-programmet, och samtidigt fånga upp deras behov och insikter.

  I teamet ingår också införandeledare, kommunikatör, HR/förändringledning, läkare och snart hoppas vi också få in mer administrativ kompetens i teamet. Här finns även representanter från vår leverantör Oracle Cerner. Vi är helt enkelt ett team med olika expertis för att kunna samordna och stötta verksamheternas utrullningar.

  Vad gjorde du innan du började med detta?

  Inom SDV-programmet har jag även varit ämnesexpert i arbetsströmmen för primärvård. Innan dess var jag enhetschef för en vårdcentral i Lund. Jag har också arbetat som sjuksköterska under många år inom olika verksamhetsområden i Region Skåne.

  Varför ville du jobba med SDV?

  Jag gillar verksamhetsutveckling och har alltid varit väldigt engagerad i dessa ämnen både som medarbetare och chef. Att få till bra flöden som gagnar både medarbetare och patienter. Dagens IT-system underlättar inte alltid patientarbetet, eller för den delen arbetet med uppföljning, ekonomi och vårdproduktion.

  När möjligheten kom att få vara med och utveckla ett nytt system med bättre verktyg för att underlätta arbetet samt ge stöd för att göra rätt känns som en väldigt rolig utmaning.

  Hur är det att arbeta med SDV?

  När jag gick in i projektet i januari 2019 hade jag aldrig kunnat föreställa mig vidden av detta arbete och hur stort projektet är. Jag tycker det är fantastiskt att se drivkraften hos alla medarbetarna i programmet och de mottagande organisationerna. Trots tufft jobb, pandemi och förseningar så finns fortfarande ett starkt engagemang, vilket är otroligt inspirerande.

  Vad tror du blir den största nyttan när det nya systemet är infört?

  Att vi med ett gemensamt journalsystem och mer standardiserade arbetssätt kan utföra en bättre och mer jämlik vård för alla. Förhoppningen är att vi kommer att kunna ta hand om patienterna på ett ännu bättre sätt.

  Vilka är de största utmaningarna för användarna av systemet?

  Att förstå vad SDV är, och därigenom kunna använda det nya på bästa sätt. Vi är bara är i början på en lång resa av förbättring och fortsatt uppbyggnad av systemet, vi behöver hålla i och hålla ut på vägen.

  Det är viktigt att medarbetarna känner sig trygga i att systemet hjälper oss att göra rätt. Om jag relaterar till min egna kliniska vardag som sjuksköterska handlar det om att jag ska våga släppa min papperslapp med kom-ihåg, och lita på systemet. Och vi måste också skapa en förståelse för att vissa saker vi gör kan vara lite mer omständligt just för mig, men gör arbetet enklare för mina kollegor och i slutänden bättre för patienten.

• Mathilda Bergman: Ser till barnens bästa

  Mathilda Bergman är barnsjuksköterska och har tagit med sig sin roll som ”barnens advokat” in i arbetet med SDV.

  Mathilda Bergman kom in i arbetet med SDV redan hösten 2018, och hon arbetar som ämnesexpert i det delprojekt som heter ”dokumentation vårdprofessioner”. Där är uppdraget att beskriva sjuksköterskors och övriga yrkesprofessioners (utom läkare) samtliga arbetsflöden och dess dokumentation.

  Vad jobbar du med utanför SDV?

  - Jag är barnsjuksköterska i Kristianstad, på CSK, där jag arbetar både på barnakuten och på barn- och ungdomsavdelning. Jag har varit sjuksköterska i sju år och specialistsjuksköterska i fyra.

  Vad tycker du om att jobba som barnsjuksköterska?

  - Jag älskar mitt jobb! Det är roligt och jag kan inte tänka mig något annat yrke.

  Att arbeta med SDV, hur är det?

  - Jag gillar det också, men det är något helt annat. Det är kul att få vara med i utvecklingen av något nytt och jobba för att förbättra. Det är intressant att kunna använda sin kliniska kunskap till att skapa bättre följsamhet i journalsystemet för alla, och jag lär mig själv mycket också. De andra i projektet har annan kunskap och annan erfarenhet som jag kan dra nytta av i mitt jobb.

  Vad ser du främst som din roll i SDV-projektet?

  - Att vara barnens advokat! Det är så jag ser på mitt jobb på sjukhuset också, att alltid se till barnet och barnets bästa, och det tar jag med mig in i mitt jobb med SDV. Dokumentation för barn och vuxna är ofta ganska lika men det finns saker som skiljer sig åt. Det hör till min uppgift att ifrågasätta. När det dyker upp saker som det är tveksamt om det funkar för barn och unga så frågar jag ”kan detta appliceras på barn?”.

  Vad ser du för fördelar med SDV?

  - Vi kommer få ett mycket mer strukturerat sätt att dokumentera, och det kommer bli mer lika för alla. Bara en sådan sak som att det nya systemet räknar ut vätskebalansen automatiskt, vi slipper göra de manuellt själva, det är en ”wow-grej” för mig! Det nya systemet kommer också hålla reda på min uppgiftslista, jag behöver inte skriva egna lappar över vad som ska ske och i vilken ordning.

  - Min förhoppning är också att vi ska ägna mindre tid åt att dokumentera och mer tid åt patienten, till omvårdnad. Till en början kanske det inte blir så, men i förlängningen när systemet satt sig.

  Vad tror du är den största utmaningen med SDV?

  - Förändringen! Idag används mycket fritext men i SDV blir man tvingad att standardisera. Att dokumentera på ett annat sätt kan kännas svårt att vänja sig vid till en början. Som sjuksköterska tror jag också att det nog kommer ta ett tag tills man vågar släppa sina papperslappar och lita på tekniken.

  Vad händer i ditt delprojekt just nu?

  - Nu håller vi på att göra färdigt det sista av designen, jag ska börja testa och andra jobbar med träning. Det är ett kul stadie i projektet nu. Vi börjar se helheten och det som de andra delprojekten jobbat med, inte bara vår egen del, och hur allt hänger samman.

• Nicholas Brodszki: Stort ansvar att utveckla träning för läkare

  

  Nicholas Brodszki är överläkare på Skånes universitetssjukhus i Lund och arbetar med barn med immunbrist, som den enda i Skåne med den specialiteten. Till SDV blev han lockad av en tidigare chef som tyckte att det skulle passa honom.

  Det var tre år sedan och han kom då in som ansvarig för arbetsströmmen pediatrik. Idag arbetar han i SDV-programmet till 60 procent som SPOC* för träning med fokus på dokumentation för läkare.

  Hur är det att arbeta med SDV?

  - Nu är mitt ansvar att träningen för läkare blir bra, och det är ett stort ansvar. Mycket handlar om att få de anpassningar vi behöver för att träningen ska vara så bra som möjligt för våra medarbetare. Det blir många diskussioner med systemleverantören som har sitt inarbetade sätt att göra saker på.

  - Men att jobba med SDV är samtidigt roligt då vi har möjlighet att påverka det framtida systemet. Jag är förhoppningsfull, det kommer att bli bra. Jag ser den första versionen av systemet som en nyfödd bebis som kommer utvecklas efter hand.

  - För mig personligen är arbetet roligt då det innebär att jag kan ligga lite i framkant och få expertkunskap, och sen vara den som hjälper mina kollegor med detta.

  Varför är det viktigt med medverkan från verksamheten?

  - Det är viktigt att vi får in perspektiven från kliniker som ska arbeta i systemet. Man lär sig mycket längst vägen, och hade vi startat arbetet idag, skulle vi kunnat utnyttja medarbetarnas specialiteter ännu bättre. I början tycker jag vi var för detaljfokuserade, när vi borde ha tittat på helheten och försökt begripa den. Men sådant lär man sig.

  Vad tror du att SDV kommer att betyda för verksamheterna?

  - Jag tror att hur man upplever SDV kommer skilja sig åt mellan olika verksamheter, då de kommit olika långt när det gäller digitalisering, och hur pass vana de är vid olika datasystem. Vi måste också komma ihåg att det till en början kommer vara jobbigt, innan alla lärt sig systemet och man kan utnyttja förbättringarna.

  - Att det nu kommer bli samma system för hela regionen (samma journal, samma läkemedelslista) är det som jag ser som den stora fördelen. Att vi får ett sammanhållet system helt enkelt.

  Några ord på vägen till de som är på väg in i projektet?

  - Du måste vara medveten om att du går in i ett projekt. Det finns inte alltid några givna svar och förutsättningarna kan ändras efter hand. Arbetet kan bli något helt annat än du tänkte från början.

  * SPOC står för single point/person of contact, det vill säga kontaktperson.

   

   

• Sandra Nitta: Med erfarenhet av att införa vårdsystem i flera länder

  

  Sandra Nitta är van vid att implementera nya vårdsystem. Hon har varit på Cerner sedan 2013, och arbetade först med att införa Millennium* i sitt hemland Brasilien. Därefter har hon arbetat med att införa vårdsystemet i flera länder, såväl i Sydamerika som i Karibien och Europa.

  När Sandra Nitta började jobba med SDV-projektet 2018 flyttade hon samtidigt till Lund, vilket är första gången hon flyttat utomlands för ett arbete.

  - Det kändes som en bra tidpunkt både yrkesmässigt och privat att flytta då. Jag gillar att få nya erfarenheter och är verkligen glad att få chansen att bo och arbeta i ett annat land.

  Vad gör du i projektet?

  - Jag är “Lead Integrated Technologies Owner”, vilket betyder att jag är ansvarig för att samordna och övervaka den tekniska implementationen som ligger inom Cerners ansvarsområde. Detta inkluderar bland annat användargränssnitt och uppkopplad utrustning. Jag arbetar nära IT- och MT-teamen i projektet, och har också kontakt med de flesta arbetsströmmarna kring de IT-integrationer som behöver göras.

  Vad tycker du är det mest utmanande med att införa ett nytt vårdsystem i Region Skåne?

  - En utmaning som är lika stor oavsett land eller storlek på verksamheter, är själva transformationen som måste till när man inför ett nytt system. Människor behöver lära sig och ta till sig nya sätt att arbeta på.

  Vad krävs för att lyckas med införandet av ett nytt vårdsystem?

  - Framgångsfaktorerna för mig kan sammanfattas i förberedelse och förväntan. Inom Cerner arbetar vi med en slutlig checkpoint för att avgöra om vi är redo för den kommande förändringen. Det handlar om att i god tid försäkra oss om att de tekniska komponenterna är installerade,  konfigurerade, validerade och klara att driftsättas. På så sätt kan vi enklare minimera och förutse potentiella problem innan systemet införs.

  Vilka fördelar ser du för vårdpersonalen och patienterna när SDV är infört?

  - För medarbetare i hälso- och sjukvården tror jag den största fördelen blir att få realtidsdokumentation, som är organiserad och strukturerad. Det gör det enklare att ta korrekta beslut i rätt tid. För patienten betyder det att de kan få bättre hjälp snabbare. Att se fördelarna för slutanvändaren är en av de bästa sakerna med att jobba med IT i hälso- och sjukvården. Det är svårslaget att i verkligheten kunna se resultatet av det arbete du gjort och de positiva förändringarna som ett nytt system bidrar till.

  Vad är roligast i ditt jobb?

  - Jag tycker om att det är så dynamiskt och att jag jobbar med så många människor med olika kunskap och erfarenhet. Jag uppskattar att diskutera med andra, att samarbeta och hitta de bästa lösningarna, och det är också det som gör ett projekt framgångsrikt. Även om de tekniska bitarna är på plats blir inte resultatet bra om inte de andra bitarna också fungerar, och vice versa.

  Är det något som är speciellt utmanade med att jobba i Sverige jämfört med vad du är van vid från andra länder?

  - Sådant som svenska lagar och regler var nytt för mig. Det har jag lärt mig mycket om nu, för att både hitta de bästa lösningarna och följa gällande regler.

  Och hur är livet i Skåne?

  - Ett av mina personliga mål är att lära mig så bra svenska att jag vågar prata det, kanske lagom till driftstart! Jag förstår mer och mer, men pandemin har gjort det svårt att umgås med andra och öva.

  - Jag kommer från São Paulo i Brasilien. Livsstilen i Sverige är mer “lagom”, och jag uppskattar balansen mellan arbete och fritid och livskvaliteten som finns här. Jag har till exempel fått mer tid över att vara aktiv utanför jobbet och fått möjligheten att lära mig cykla. Jag skulle aldrig våga cykla i trafiken i São Paulo och därför var det faktiskt först förra året som jag lärde mig det. Ännu en svensk, eller lundensisk, utmaning!

  *Fakta:

  Cerner är leverantören av Region Skåne nya digitala vårdsystem. Medarbetare från Cerner arbetar tillsammans med Region Skånes medarbetare, från såväl olika förvaltningar som från privata vårdgivare, för att utveckla vårdsystemet för hälso- och sjukvården i Skåne. Millennium är namnet på huvudplattformen i SDV.