Det är vi som jobbar med SDV

Nyfiken på medarbetare i SDV-projektet? Drygt 300 personer är engagerade i införandet av SDV. Det handlar om kliniker, tekniker och många andra yrkesroller. Här kan du lära dig mer om vad några av dem gör.

Möt våra medarbetare

  • andreaMöt Andrea Gärtner, som sedan maj i år leder arbetsområdet obstetrik.

    Andrea blev färdig barnmorska 1999 och har sedan dess bland annat arbetat tio år på förlossningen i Malmö, inom mödravården och med IVF. Hon har också under tre år arbetat i Förenade Arabemiraten.

    Vad gjorde du när du arbetade utomlands?

    Jag var ”chief nursing officer” på ett statligt sjukhus, vilket innebar att jag var chef över all vårdpersonal utom läkarna. Målet där var att föra in svensk syn på patientsäkerhet. Jag jobbade dessutom med att införa Millenium på sjukhuset i Förenade Arabemiraten tillsammans med Cerner, vilket jag har stor nytta av nu i arbetet med SDV.

    Hur kom du in i SDV-projektet?

    Jag kom tillbaka till Sverige från Förenade Arabemiraten för ett år sedan och började då som verksamhetschef inom obstetrik-gynekologi på Centralsjukhuset Kristianstad. Jag fick höra att det inom arbetsområdet obstetrik i SDV-projektet var flera som hade slutat och det behövdes en ny ansvarig (workstream lead). Det var faktiskt jag själv som föreslog att jag skulle gå in i den rollen då jag har erfarenhet från att arbeta med införandet av detta system sen tidigare.

    Hur ser du på din roll?

    Vi har flera olika sjukhus i regionen, och systemet ska fungera lika bra för alla, från Lasarettet i Ystad till stora Skånes universitetssjukhus. En viktig uppgift som jag har är att se till att vi kommer framåt och då krävs det att vi fattar beslut och också förankrar dessa, och det är en av de bitarna jag kan bidra med. Jag har arbetat inom flera olika verksamheter i Region Skåne och det plus min utlandserfarenhet drar jag nytta av.

    Vilka utmaningar ser du i ditt arbete med SDV?

    Något av det svåraste är att översätta det amerikanska systemet till svensk sjukvårdsmiljö. Det handlar till exempel om terminologi som vi har i Sverige som de inte använder i USA, eller tvärtom. Och att olika saker anses olika viktiga i olika länder. I Sverige, och Skåne, har vi väldigt bra system för övervakning med CTG under förlossning och partogram för att följa förlossningen och detta är inte lika etablerat utomlands. Vi har varit tydliga med att detta är viktigt och det måste fungera också med det nya systemet.

    I dessa frågor har vi nära kontakt med Västra Götalandsregionen som också ska införa samma system och det är bra att se att vi har en samsyn kring viktiga frågor. Cerner håller just nu på att bygga upp partogram till oss i det nya systemet och det ska vara klart i slutet av augusti, det ser jag framemot!

    Vad lockar dig i arbetet med SDV?

    Det är ett helt nytt sätt att arbeta med dokumentation. När det går fel idag handlar det ofta om dålig dokumentation. Den enskilda kanske tycker att hen dokumenterar bra, men dagens system har till exempel mycket fritext. Med det nya systemet kommer vi få bättre verktyg att dokumentera i realtid, det kommer vara mer systematiserat och enklare för vårdpersonalen att göra rätt.

    När det blir enklare ska det också förhoppningsvis skapa mer tid som vårdpersonalen kan lägga på patienten och andra vårdrelaterade uppgifter. Givetvis kommer det krävas en inkörningsperiod innan allt fungerar fullt ut som vi vill ha det.

    Det vi håller på med är en enorm vårdutveckling, och det händer inte så ofta. Därför är det fantastiskt att få vara en liten del av det. Jag gillar också att förbättra saker och är spänd inför hur det ska tas emot.

    Vad krävs för att introduktionen av SDV ska bli en framgång?

    Vi måste ha rimliga förväntningar. Vi ska visa tydligt på vad som blir bättre, men utan att marknadsföra systemet som något det inte är. Vi kommer att få ge upp vissa vanor och lära nytt. Vissa yrkesroller kommer förändras ganska mycket, uppgifter försvinner och helt nya tillkommer.

  • Andreas BrodinMöt Andreas Brodin, systemstrateg med bakgrund som lärare.

    Vad gör du i SDV-projektet?

    - Min huvuduppgift just nu är att hjälpa klinikerna i de olika delprojekten att matcha deras kliniska vardag och behov mot bästa möjliga tekniska lösning i det nya journalsystemet. Det krävs att jag har bred kunskap om systemet och ser till att jag håller mig uppdaterad kring all utveckling som sker.

    Hur kom du in i projektet?

    - Jag kommer från en tjänst som utvecklingsstrateg inom hjälpmedel på Regionservice och kom in i projektet som SME (ämnesexpert) inom hjälpmedel, innan jag nyligen gick över till rollen som systemstrateg.

    Vad har du för bakgrund?

    - Jag har jobbat i Region Skåne i elva år, men är i grunden gymnasielärare i naturkunskap och samhällskunskap. Jag började i Region Skåne efter att av en slump sett en platsannons som ”datapedagog” inom hjälpmedelsverksamheten och tyckte det verkade intressant.

    Vad är det roligaste med ditt jobb i SDV-projektet?

    - Jag tycker det är intressant att ta del av olika klinikers vardag, och kunna kika bakom kulisserna för att se vilka tekniska utmaningar som finns. Men det roligaste är nog det holistiska – att stå på en kulle och se helheten. Ja, faktiskt att se vidunderligheten i hela projektet.

    Vad är svårast?

    - Det är nog att hålla sig uppdaterad och observera utan att störa. Det finns många som är superspecialiserade i projektet och det kan ibland vara en utmaning för alla att förstå varandra, att förstå projektstrukturen och att hitta gemensamma kommunikationsytor.

    Vad ser du att du främst bidrar med?

    - Jag gör vad jag kan för att underlätta för våra delprojekt. Jag försöker facilitera och undanröja hinder.

    Vad tror du blir den största vinsten med SDV?

    - Möjligheten till personcentrerad vård, att journalsystemet bygger på patienten i centrum. Det är upp till oss att använda den möjligheten, men det finns en stark bas för det i systemet. Vi kommer att kunna lämna post-it-lapparna bakom oss.

    Vad krävs för att utrullningen av SDV ska bli en framgång?

    - Det är viktigt att vi i projektet delar med oss av entusiasmen till verksamheten. Att vi ger dem ”teasers”, har dialog med utrullningsledare och fortsätter med de forum för chefer som vi har idag. Cheferna måste förstå nyttan, och att det krävs uthållighet i förändringsledarskapet.

    - Alla medarbetare måste också få en känsla av sammanhang. Vissa saker kommer att bli krångligare för enskilda medarbetare, men det hjälper om man ser att man är en kugge i ett komplext system.

    - Om jag som enskild inte använder systemet rätt så skapar det merarbete på andra håll i kedjan, och då kommer man inte heller utnyttja fördelarna med systemet fullt ut. Vi är helt enkelt beroende av varandra.

  • Barbro Fallhammar och en gruppbild över alla projektmedarbetareMöt Barbro Fallhammar, medicinsk sekreterare som leder arbetet med tidbokning.

    Barbro Fallhammar har varit med sedan starten av SDV-projektet och hon leder den grupp som arbetar med området tidbokning. De beskriver, dokumenterar och utvecklar arbetsflödet för all tidbokning som idag görs på mottagningar inom hälso- och sjukvården i Region Skåne.

    Vad gjorde du tidigare?

    Jag är medicinsk sekreterare och har arbetat inom barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, i Malmö sedan 2000. De senaste åren har jag jobbat halvtid i den regionala BUP-staben och varit huvudkontaktperson för våra olika system och jobbat med bland annat att ta fram och utveckla lathundar, utbildning, en del systemadministration och support till användare.

    När verksamhetsledningen föreslog mig att delta i SDV-projektet, tyckte jag det lät mycket spännande. Och det tycker jag fortfarande det är!

    Vad är det roligaste med ditt jobb i SDV-projektet?

    Den stora glädjen är att möta så många olika människor från hela Skåne och ta del av all den stora kompetens och erfarenhet de har. Det är kul att se så att så många verkligen brinner för det förändringsarbete vi har framför oss.

    Vad är det svåraste?

    Förändringsarbetet är både det roligaste, och det svåraste. Vi måste alla försöka släppa tänket ”så där har vi alltid gjort”, men vi måste också balansera det nya. Vi behöver nya arbetssätt men medarbetarna måste ändå kunna känna igen sig lite för att ta till sig förändringen.

    En viktig grupp att få med sig är cheferna, vi föreslår kanske förändringar som de inte alltid håller med om.

    Vad ser du att du främst bidrar med?

    Vår arbetsgrupp försöker vända på alla stenar för att vi ska nå fram till ett system där alla gör likadant överallt, oavsett om man bokar en tid på en mottagning på Skånes universitetssjukhus, eller på en vårdcentral. Vårt uppdrag handlar om att förenkla och förtydliga tidbokningen både för medarbetarna och för patienterna.

    Inom SDV i stort försöker jag se på helheten med kritiska ögon. Ibland behöver vi stanna upp och tänka ett varv till och jag ställer gärna både obekväma och lite ”dumma” frågor, allt för att få till de svåra sakerna på bästa sätt.

    Vad tror du blir den största vinsten med SDV?

    Att vi minskar dubbeldokumentationen och får ett enhetligt arbetssätt, både för olika yrkeskategorier och specialiteter. Systemet ska hjälpa våra medarbetare att göra rätt, och medborgaren ska kunna få samma, och likvärdig, vård var man än befinner sig i Skåne.

    Många patienter tror att de redan idag har en och samma journal oavsett vart i sjukvården de vänder sig, men så är det ju inte. Att nu få en gemensam journal kommer att underlätta mycket i vården. Det kommer kanske inte alltid bli enklare för den enskilda medarbetaren i varje moment, men i stort måste det bli bättre, mer lika och mer rätt. Det är min förhoppning.

    Vad krävs för att utrullningen av SDV ska bli en framgång?

    God framförhållning och mycket, mycket information. Jag ser fram emot när vi kan visa upp systemet för alla chefer i Skåne i höst.

    Den träning och utbildning som är planerad är också otroligt viktig, så att alla känner sig bekväma i det nya systemet. Jag tycker det är bra att SDV planerat att vi ska arbeta vidare med träningen efter utrullning så att även de nya medarbetare som kommer in i framtiden ska få samma utbildning.

  • Caroline BengtssonCaroline Bengtsson har inte bara en roll, utan två, i arbetet med SDV. Hon är övergripande projektledare för arbetet med SDV i förvaltningen Psykiatri, habilitering och hjälpmedel, och hon är dessutom förvaltningsrepresentant.

    Som projektledare planerar hon aktiviteter som hennes förvaltning behöver genomföra för att på bästa sätt förbereda sig för att ta emot och börja arbeta i det nya vårdsystemet. Som förvaltningsrepresentant är hon länken mellan SDV-programmet och förvaltningen.

    Vad gör du när du inte arbetar med SDV?

    Nu arbetar jag heltid med SDV, men innan jag började med det har jag under de senaste åren arbetat som hälso- och sjukvårdstrateg i Region Skåne. Tidigare arbetade jag som kurator. Jag började tidigt att jobba i psykiatrin och har en stor del av min yrkeserfarenhet från detta område.

    Vad är den största utmaningen i arbetet med SDV?

    SDV är stort och komplext med många beroenden. Det är viktigt att vi jobbar med de förändringar som det nya systemet för med sig, och att vi gör det tillsammans. Vi måste också se till att vi tar hänsyn till andra pågående utvecklingsarbeten och ha perspektivet att vi gör denna utveckling för Region Skåne i stort. Det är gemensamma frågor som gagnar alla.

    Vad är roligast i ditt arbete med SDV?

    Det är spännande med förändringsarbete och att jobba med så många människor med olika kompetensområden. Det ger mig insikt i hur hälso- och sjukvården ser ut inom andra områden än mitt eget. Det är också roligt med det stora engagemanget, både inom projektet och i min egen förvaltning.

    Vad känner du att du främst kan bidra med?

    Jag drivs mycket av att sätta fokus på samarbete och delaktighet. Att vi gör detta tillsammans är ett perspektiv jag hela tiden har med mig i arbetet. Det är också viktigt att lyfta medarbetarperspektivet. Hur skapar vi en helhetsbild med rätt information, i rätt tid, till rätt målgrupp. Detta är grunden för att skapa trygghet och få medarbetarna att känna sig tillräckligt förberedda på förändringarna.

    Eftersom jag jobbat länge i Region Skåne kan jag också dra nytta av att jag har bra kunskap om organisationen och vilka kontaktytor som finns för olika frågor.

    Vad ser du för fördelar med SDV?

    Än så länge har vi inte riktigt helhetsbilden av vad SDV kommer att innebära, men det som jag ser tydligast är den gemensamma journalen. Jag hoppas att den kommer att bidra till en naturlig samverkan mellan olika verksamheter, och en mer sammanhållen vård för patienterna. Det kommer förhoppningsvis också göra det enklare att se och utgå från patientens behov.

    Vad krävs för att utrullningen av SDV ska bli en framgång?

    Givetvis att det blir en stabil och säker utrullning. Men också att vi har välinformerad chefer och medarbetare, som vet vad de kan förvänta sig av systemet. Det skapar trygghet.

    För att systemet ska tas emot positivt krävs också att det är användarvänligt för medarbetarna, att det är ett system som hjälper dem i deras vardag.

    Fakta

    Psykiatrins och habiliteringens verksamheter i Ystad kommer att ingå i det pilotinförande som enligt den föreslagna planen ska påbörjas i april 2022.

  • catarina

    Möt Catarina Janrud Barth, utbildningskoordinator i träningsteamet för SDV, Skånes digitala vårdsystem.

    I sin roll som utbildningskoordinator ska Catarina Janrud Barth samordna och koordinera logistiken när över 30 000 medarbetare ska träna i det nya vårdsystemet. Det handlar bland annat om att se till att alla medarbetare tränas och blir tilldelade en eller flera träningsplaner, och att den instruktörsledda träningen har rätt tränare, är på rätt plats vid rätt tillfälle och tränar efter rätt träningsplan.

    Tränarna kommer att rekryteras från de olika verksamheterna i Region Skåne. Det är cirka 100 medarbetare som ska börja rekryteras i slutet av året för att vara redo när träningen börjar nästa sommar.

    För att säkerställa att all logistik är på plats arbetar Catarina också nära verksamheterna och deras utsedda träningsansvariga.

    Vad gjorde du innan du började arbeta med SDV?

    Jag har varit sjuksköterska i 30 år och har en specialistutbildning inom hälso- och sjukvård för barn och ungdomar. Förutom att jag arbetat inom barnsjukvården i Helsingborg och Landskrona, har jag också jobbat som sjuksköterska i USA.

    För tio år sedan var jag med och startade projektet Unga vuxna i Lund, en verksamhet som nu blivit permanent. Närmast före SDV var jag enhetschef inom barnpsykiatrin i Malmö. Jag började jobba med SDV i september 2019.

    Vad lockade dig med SDV?

    När jag först hörde om SDV blev jag genast jättetaggad, och ville engagera mig. Jag lockades av komplexiteten i projektet och av önskan att lära mig nya saker. Eftersom jag jobbat i USA blev jag också nyfiken på hur man ska få ett amerikanskt system att fungera för svenska villkor. Jag kände att jag ville vara delaktig och bidra med mina erfarenheter och min kompetens.

    Vad uppskattar du mest i ditt arbete?

    Teamkänslan och att vi gör detta tillsammans, både tillsammans i träningsteamet, inom projektet och tillsammans i hela Region Skåne. Det känns bra att medarbetare från hela Region Skåne är involverade. 

    Vilka utmaningar ser du i ditt arbete med SDV?

    Det är en otrolig utmaning, jag får nästan lite andnöd när jag tänker på hur stort det är! Att hinna med och träna alla i systemet innan utrullning,  att få logistiken och samordningen att fungera kommer bli en prövning. Samtidigt är det häftigt att vara med på den här resan och tillsammans kommer vi nå målet.

    SDV handlar om nya arbetssätt, det är inte bara ett system. När det gäller träning måste vi fundera på hur vi tränar. Allt kan inte ske i klassrum med en instruktör utan vi måste också tänka på vad som kan göras bäst med till exempel digital träning. Dessutom handlar det mycket om att alla användare/medarbetare måste göra sin del, och att cheferna ger dem tid att göra det. Ett nytt system kräver mycket träning!

    Vad krävs för att introduktionen av SDV ska bli en framgång?

    Tålamod, kommunikation, rimliga förväntningar i början och ett väldigt stort engagemang från alla! Tid för träning och en förståelse från alla led att det kommer ta lite tid innan allt är på plats.

    Vi kommer att få en bebis med barnsjukdomar, inte ett fullvuxet system, men med möjligheterna som finns kommer SDV växa och utvecklas.

  • Möt Hampus Lundgren, ST-läkare i internmedicin på Helsingborgs lasarett sedan fyra år tillbaka. Dessförinnan gjorde han AT på samma sjukhus. Han arbetar också i SDV-projektet och gjorde nyligen debut som programvärd i SDV Live.

    Vad gör du i ditt jobb på Helsingborgs lasarett?

    Mitt jobb involverar mestadels avdelningsarbete och jourarbete, där jourerna både är med primära bedömningar på akuten och på nätter läkarstöd för alla avdelningar inom internmedicin. Under aktuell pandemi har det därmed inneburit att vara den ansvarige läkaren på plats nattetid för alla covid-19 patienter inlagda utanför IVA.

    Vad är bäst med ditt jobb?

    Jag gillar att det är ett socialt arbete med mycket interaktioner, såväl med kollegor som patienter. Som internmedicinare träffar jag ett väldigt blandat patientklientel och det ger stor variation i bedömningar och behandlingar. Variationen är både utmanande och stimulerande.

    Vad gör du i SDV-projektet?

    Jag är med i arbetsgruppen för medicinsk dokumentation. Vi har under snart två år jobbat med de flesta läkarpositioners design och vyer i systemet, allt från vad som ska vara gemensamt till vad en specifik specialitet behöver ha för att underlätta sin vardag. Detta har inneburit mycket samarbeten både inom SDV-projektet, men också ut mot specialitetsgrupperna, som har hjälpt till med fakta för respektive specialitet.

    Och så är du programvärd för SDV Live?

    Ja, nu har jag precis hoppat på och haft premiär med SDV Live (5 november 2020). Det är en serie webbsändningar där vi visar upp det nya vårdsystemet och de förändringar det för med sig för verksamheterna som ska använda det.

    Vad bidrar du främst med i med i arbetet med SDV?

    Jag har nog mest bidragit med att ge underläkarens perspektiv i slutenvårdsarbetet, det vill säga läkarens arbete från inskrivning till utskrivning. Att jag ganska nyligen gjort AT och då jobbat i PMO, och dessförinnan haft grundutbildningen och mina första jobb i andra regioner med andra journalsystem gör att jag inte är helt låst i Melior.

    Jag har i Melior alltid gillat att knappa runt och leta olika smarta lösningar och genvägar. Det har jag haft nytta av i arbetet med SDV och den byggdomän vi nu använt, där jag jobbat likadant och nog snabbare lärt mig förstå visa funktionaliteter.

    Vad ser du som de största utmaningarna med att införa SDV?

    Att vi måste få alla medarbetare motiverade och hålla dem motiverade genom hela utrullningen av SDV. Det är viktigt att hålla förväntningarna rimliga. Jag tror att man som medarbetare år 2020 lätt tänker sig ett mer färgsprakande system med flashiga funktioner, men ett så här stort och heltäckande journalsystem kan inte vara det.

    Sen måste vi alla komma ihåg hur jobbigt det är att lära sig ett nytt journalsystem. Det kommer upplevas svårt och tidskrävande innan vi lärt oss SDV. Träningen kommer kräva mycket mental energi från varje deltagare, men varje minut investerad i träning kommer sparas igen flerfaldigt vid driftstart.

    Vad ser du som de största fördelarna med SDV?

    Vi får ett modernare system, som vi i Region Skåne själva kommer kunna uppdatera, utveckla och koppla in fler funktioner till efterhand. Det kommer bli jättebra att vi får samma journal inklusive samma läkemedelslista inom alla verksamheter i Region Skåne. För oss läkare har vi lagt en grund för att olika specialiteter ska få olika innehåll och vyer anpassade till sig. Detta kommer kunna bli ännu bättre i framtiden då SDV-förvaltningen kommer fortsätta att utveckla systemet.

    Foto: Hampus Lundgren under SDV Live-premiären 5 november 2020, tillsammans med Mathilda Bergman, sjuksköterska och programvärd.

  • Jonas WallgrenMöt Jonas Wallgren, som leder arbetsområdena för materialstyrning och resursstyrning.

    Materialstyrning fokuserar på flödena av operationsmaterial medan resursstyrning fokuserar på vårdplatskoordinering, transporter kopplade till patienter och lokalvård.

    Teamen består av ämnesexperter från olika yrkeskategorier i Region Skåne, allt från vårdplatskoordinatorer, logistiker, sterilteknisk personal, operationspersonal till kompetens från koncerninköp.

    Hur kom du in i projektet?

    Jag har arbetat i Region Skåne sedan 2012 med fokus på övergripande processledning, utveckling och förändringsprojekt. När jag fick frågan att arbeta i SDV såg jag det som en fantastisk möjlighet att vara med i Region Skånes största och viktigaste projekt någonsin, att vara först ut i Sverige med att förändra hur vi arbetar inom hälso – och sjukvård.

    Vad är det roligaste med ditt jobb i SDV-projektet?

    Det är flera saker. Att få se den otroliga drivkraft och kompetens som finns i SDV projektet och inom vår organisation. Att projektet arbetar över organisationsgränser ökar vår kunskap och insikt om områden som alla påverkar våra olika processer. Att förståelsen för helheten inom organisationen ökar, var beroenden finns och var vi kan reducera eller eliminera flaskhalsar genom att samarbeta över organisationsgränser.

    Detta är utan tvekan det roligaste och mest givande projekt jag arbetat med i Region Skåne, men samtidigt det mest komplexa och utmanande.

    Vad är svårast?

    Förändringen, att få organisationen och våra medarbetare att släppa taget om hur man alltid har gjort och vilja ändra sina arbetssätt. Att kommunikationen når ut till alla led av organisationen är en utmaning, att den inte stannar på chefsnivå utan kommuniceras hela vägen ut.

    Det är också viktigt att samordna och synka pågående initiativ och projekt inom Region Skåne med implementeringen av SDV.

    Vad ser du att du främst bidrar med?

    Jag skapar rätt förutsättningar för mina fantastiska team att göra det de är bäst på. Jag stödjer, motiverar och ser till att vi går i rätt riktning, håller deadlines och uppnår den kvalitet som förväntas.

    Vad tror du blir den största vinsten med SDV?

    Att vi får sammanhållen information och ett system för användarna med patienten i fokus. Att vi standardiserar våra flöden/processer, så att Region Skånes patienter får likvärdig vård oavsett var i Skåne man söker.

    Ett konkret exempel är att vi med en systemfunktion kommer att ersätta i stort sett alla telefonsamtal gällande beställningar av transporter inom sjukhusen och lokalvård, så att vårdpersonal inte behöver ringa eller byta system.

    Vad krävs för att utrullningen av SDV ska bli en framgång?

    Uthållighet. Vi startar en förändringsresa i och med SDV.
    Det är viktigt att man som användare av systemet använder det som det är tänkt. Region Skåne är ett gigantiskt pussel där varje del spelar en viktig roll för att helheten ska fungera. Men också att organisationen har tillit att det här kommer att bli bra. Och det kommer det att bli!

  • linda

    Möt Linda Bendz. Linda arbetar sedan i maj i år i SDV-projektet. Hon är en del av analysgruppen inom utrullningsorganisationen.

    Mycket fokus i hennes arbete framöver kommer vara att hantera det som projektet kallar ”verksamhetsgap”, en avvikelse från standarden eller från hur vi är vana att arbeta. I vissa fall behöver vi anpassa oss till systemet, till exempel ändra våra arbetssätt. Hur detta påverkar verksamheterna och hur det ska hanteras är en viktig uppgift för Linda.

    Vad har du för bakgrund?

    Jag har arbetat i Region Skåne i 25 år, sen 2010 med HR och som HR-ansvarig inom det som numera är Skånes sjukhus nordväst. Men jag började som sjuksköterska på ortopeden på Helsingborgs lasarett 1995. Jag har dessutom haft fackligt uppdrag för Vårdförbundet.

    Vad lockade dig med SDV-projektet?

    Jag har alltid drivits av frågor kring hur vi kan jobba på ett bättre sätt. När jag blev tillfrågad om att arbeta med SDV tyckte jag det verkade roligt att just få arbeta med hur vi kan använda det nya systemet så optimalt som möjligt för att kunna ta hand om patienterna ännu bättre. Det är också intressant att se hur vi kan använda oss av den digitala utvecklingen för att bli bättre.

    Vad tycker du är svårast i arbetet?

    Personligen tror jag det kommer att handla om att bli nöjd trots att allt inte är perfekt, att kunna säga att jag gjort mitt bästa även om alla frågor inte är lösta. Vi vet att allt inte kommer vara perfekt från början utan att vi kommer att fortsätta jobba med SDV även efter införandet.

    Vad ser du att du främst bidrar med?

    Jag har stor kunskap kring Region Skåne och en känsla och förståelse för kulturen. Därför kan jag hjälpa till att göra det vi gör förståeligt ute i verksamheten, det kan till exempel handla om att vi måste använda ett språk som alla förstår. Jag tycker också det är intressant att analysera och lösa de problem som kan uppstå.

    Vad tror du blir den största vinsten med SDV?

    Min förhoppning är att vi kommer att kunna ta hand om patienterna på ett ännu bättre sätt. Som sjuksköterska ser jag också att den förenklade dokumentationen när man slipper papperslappar ger större trygghet och överskådlighet. Att få ett system där det blir tydligt vad jag som sjuksköterska gjort och ska göra i nästa steg ger också trygghet och är positivt för arbetsmiljön.

    Vad krävs för att utrullningen av SDV ska bli en framgång?

    En förståelse för vad det innebär och också att förstå det nya för att kunna använda systemet rätt. Vi ska inte glömma bort att vårdpersonalen redan idag gör vad de kan för att ta hand om patienterna på bästa möjliga sätt, och de måste fortsatt känna sig trygga i sitt arbete även med ett nytt system.

     

  • Magnus Norrgård

    Möt Magnus Norrgård, verksamhetsutvecklare med sjuksköterskeutbildning som arbetar med införandet av SDV och förbereder för träning inför driftstart av SDV för medarbetarna inom Skånes universitetssjukvård.

    Vad jobbar du med i Region Skåne?

    I grunden har jag en roll som verksamhetsutvecklare inom hjärt- och lungmedicin på Skånes universitetssjukhus, men har nu mitt arbete inom Programkontor digital utveckling i samma förvaltning.

    Vad gör du i SDV-projektet?

    Jag delar min tid mellan SDV-programmet, där jag jobbar inom utrullning och transformation, och utrullningsprojektet för SDV inom Skånes universitetssjukvård (Sus). I den rollen är mitt fokus framförallt är att planera och förbereda för träning av alla våra kollegor på Sus.

    Vad kan du bidra med i arbetet med SDV?

    Jag har en blandad bakgrund med en sjuksköterskeutbildning i grunden med inriktning IVA och anestesi. Detta ger en grundförståelse kring processer och flöden och hur SDV är uppbyggt, även om mitt eget kliniska arbete härstammar från slutet på förra århundrandet. Men jag tar även med mig en längre tid inom läkemedelsindustrin och roll i verksamhetsledning inom sjukvården.

    Min blandade bakgrund tror jag ger mig ett brett perspektiv i arbetet inom SDV, då jag har en förståelse för våra sjukvårdprocesser, vår organisation och ledning, och samtidigt ser vikten av att ha ett fokus på förändringsprocessen.

    Vad ser du som de stora utmaningarna med att införa SDV?

    Det är mycket som vi ska hinna med ute i de mottagande förvaltningarna, inte minst för de som ligger i början av utrullningsplanen. Utmaningen är att ge förvaltningarna förutsättningar att på allvar kunna påbörja och förbereda verksamheten för de förändringar som SDV kommer att medföra.

    Det är också utmanade att arbeta med förberedelser och förändringsarbete inför något som inte alla gånger är så tydligt för medarbetarna än. Jag skulle önska att vi skulle ha haft större möjligheter att demonstrera och visa systemet än vad vi har kunnat göra fram till nu. Våra webbsändningar ”SDV Live” blir ett sätt att på en övergripande nivå visa delar och övergripande principer i systemet vilket är väldigt positivt och viktig. Sen gäller det att kunna bryta ner detta på en ökad detaljnivå så att vi kan se hur det kommer att se ut i våra specifika flöden och områden.

    Vad ser du som de största fördelarna med SDV?

    Jag är personligen helt övertygad om att vi behöver en ny digital plattform inom vården för att kunna ta del av den digitala utvecklingen som vi står inför, och som våra system idag i många fall inte stödjer.

    När det gäller SDV som vårdinformationssystem tror jag att vi med lite perspektiv kommer att se detta väldigt mycket mer som ett verktyg och redskap för att driva processer och vården framåt både utifrån ett enskilt patientperspektiv och i ett större systemperspektiv. Detta är en förändring i logiken från hur vi ser på idag ser på vårt journalsystem. Det är ingen förändring som i alla delar kommer ske över en natt från det att man trycker på startknappen, utan något som vi kommer utveckla över tid. Vi måste ha realistiska förväntningar på vad vi får i förhållande till vår insats på kort tid respektive lång sikt.

  • mathildaMathilda Bergman är barnsjuksköterska och har tagit med sig sin roll som ”barnens advokat” in i arbetet med SDV.

    Mathilda Bergman kom in i arbetet med SDV redan hösten 2018, och hon arbetar som ämnesexpert i det delprojekt som heter ”dokumentation vårdprofessioner”. Där är uppdraget att beskriva sjuksköterskors och övriga yrkesprofessioners (utom läkare) samtliga arbetsflöden och dess dokumentation.

    Vad jobbar du med utanför SDV?

    - Jag är barnsjuksköterska i Kristianstad, på CSK, där jag arbetar både på barnakuten och på barn- och ungdomsavdelning. Jag har varit sjuksköterska i sju år och specialistsjuksköterska i fyra.

    Vad tycker du om att jobba som barnsjuksköterska?

    - Jag älskar mitt jobb! Det är roligt och jag kan inte tänka mig något annat yrke.

    Att arbeta med SDV, hur är det?

    - Jag gillar det också, men det är något helt annat. Det är kul att få vara med i utvecklingen av något nytt och jobba för att förbättra. Det är intressant att kunna använda sin kliniska kunskap till att skapa bättre följsamhet i journalsystemet för alla, och jag lär mig själv mycket också. De andra i projektet har annan kunskap och annan erfarenhet som jag kan dra nytta av i mitt jobb.

    Vad ser du främst som din roll i SDV-projektet?

    - Att vara barnens advokat! Det är så jag ser på mitt jobb på sjukhuset också, att alltid se till barnet och barnets bästa, och det tar jag med mig in i mitt jobb med SDV. Dokumentation för barn och vuxna är ofta ganska lika men det finns saker som skiljer sig åt. Det hör till min uppgift att ifrågasätta. När det dyker upp saker som det är tveksamt om det funkar för barn och unga så frågar jag ”kan detta appliceras på barn?”.

    Vad ser du för fördelar med SDV?

    - Vi kommer få ett mycket mer strukturerat sätt att dokumentera, och det kommer bli mer lika för alla. Bara en sådan sak som att det nya systemet räknar ut vätskebalansen automatiskt, vi slipper göra de manuellt själva, det är en ”wow-grej” för mig! Det nya systemet kommer också hålla reda på min uppgiftslista, jag behöver inte skriva egna lappar över vad som ska ske och i vilken ordning.

    - Min förhoppning är också att vi ska ägna mindre tid åt att dokumentera och mer tid åt patienten, till omvårdnad. Till en början kanske det inte blir så, men i förlängningen när systemet satt sig.

    Vad tror du är den största utmaningen med SDV?

    - Förändringen! Idag används mycket fritext men i SDV blir man tvingad att standardisera. Att dokumentera på ett annat sätt kan kännas svårt att vänja sig vid till en början. Som sjuksköterska tror jag också att det nog kommer ta ett tag tills man vågar släppa sina papperslappar och lita på tekniken.

    Vad händer i ditt delprojekt just nu?

    - Nu håller vi på att göra färdigt det sista av designen, jag ska börja testa och andra jobbar med träning. Det är ett kul stadie i projektet nu. Vi börjar se helheten och det som de andra delprojekten jobbat med, inte bara vår egen del, och hur allt hänger samman.

  • Bild på sandra

    Sandra Nitta är van vid att implementera nya vårdsystem. Hon har varit på Cerner sedan 2013, och arbetade först med att införa Millennium* i sitt hemland Brasilien. Därefter har hon arbetat med att införa vårdsystemet i flera länder, såväl i Sydamerika som i Karibien och Europa.

    När Sandra Nitta började jobba med SDV-projektet 2018 flyttade hon samtidigt till Lund, vilket är första gången hon flyttat utomlands för ett arbete.

    - Det kändes som en bra tidpunkt både yrkesmässigt och privat att flytta då. Jag gillar att få nya erfarenheter och är verkligen glad att få chansen att bo och arbeta i ett annat land.

    Vad gör du i projektet?

    - Jag är “Lead Integrated Technologies Owner”, vilket betyder att jag är ansvarig för att samordna och övervaka den tekniska implementationen som ligger inom Cerners ansvarsområde. Detta inkluderar bland annat användargränssnitt och uppkopplad utrustning. Jag arbetar nära IT- och MT-teamen i projektet, och har också kontakt med de flesta arbetsströmmarna kring de IT-integrationer som behöver göras.

    Vad tycker du är det mest utmanande med att införa ett nytt vårdsystem i Region Skåne?

    - En utmaning som är lika stor oavsett land eller storlek på verksamheter, är själva transformationen som måste till när man inför ett nytt system. Människor behöver lära sig och ta till sig nya sätt att arbeta på.

    Vad krävs för att lyckas med införandet av ett nytt vårdsystem?

    - Framgångsfaktorerna för mig kan sammanfattas i förberedelse och förväntan. Inom Cerner arbetar vi med en slutlig checkpoint för att avgöra om vi är redo för den kommande förändringen. Det handlar om att i god tid försäkra oss om att de tekniska komponenterna är installerade,  konfigurerade, validerade och klara att driftsättas. På så sätt kan vi enklare minimera och förutse potentiella problem innan systemet införs.

    Vilka fördelar ser du för vårdpersonalen och patienterna när SDV är infört?

    - För medarbetare i hälso- och sjukvården tror jag den största fördelen blir att få realtidsdokumentation, som är organiserad och strukturerad. Det gör det enklare att ta korrekta beslut i rätt tid. För patienten betyder det att de kan få bättre hjälp snabbare. Att se fördelarna för slutanvändaren är en av de bästa sakerna med att jobba med IT i hälso- och sjukvården. Det är svårslaget att i verkligheten kunna se resultatet av det arbete du gjort och de positiva förändringarna som ett nytt system bidrar till.

    Vad är roligast i ditt jobb?

    - Jag tycker om att det är så dynamiskt och att jag jobbar med så många människor med olika kunskap och erfarenhet. Jag uppskattar att diskutera med andra, att samarbeta och hitta de bästa lösningarna, och det är också det som gör ett projekt framgångsrikt. Även om de tekniska bitarna är på plats blir inte resultatet bra om inte de andra bitarna också fungerar, och vice versa.

    Är det något som är speciellt utmanade med att jobba i Sverige jämfört med vad du är van vid från andra länder?

    - Sådant som svenska lagar och regler var nytt för mig. Det har jag lärt mig mycket om nu, för att både hitta de bästa lösningarna och följa gällande regler.

    Och hur är livet i Skåne?

    - Ett av mina personliga mål är att lära mig så bra svenska att jag vågar prata det, kanske lagom till driftstart! Jag förstår mer och mer, men pandemin har gjort det svårt att umgås med andra och öva.

    - Jag kommer från São Paulo i Brasilien. Livsstilen i Sverige är mer “lagom”, och jag uppskattar balansen mellan arbete och fritid och livskvaliteten som finns här. Jag har till exempel fått mer tid över att vara aktiv utanför jobbet och fått möjligheten att lära mig cykla. Jag skulle aldrig våga cykla i trafiken i São Paulo och därför var det faktiskt först förra året som jag lärde mig det. Ännu en svensk, eller lundensisk, utmaning!

    *Fakta:

    Cerner är leverantören av Region Skåne nya digitala vårdsystem. Medarbetare från Cerner arbetar tillsammans med Region Skånes medarbetare, från såväl olika förvaltningar som från privata vårdgivare, för att utveckla vårdsystemet för hälso- och sjukvården i Skåne. Millennium är namnet på huvudplattformen i SDV.

     

  • Sophia Eberhard är programvärd under sändningen av SDV Live, här med Magnus Norrgård.

    Möt Sophia Eberhard, specialist i barn- och ungdomspsykiatri som arbetar med att se till att SDV:s funktionalitet kommer att fungera för patienter med psykiatriska sjukdomstillstånd.

    Vad jobbar du med i Region Skåne?

    Jag är specialist i barn- och ungdomspsykiatri, och arbetar som chefsöverläkare och medicinsk rådgivare i barn- och ungdomspsykiatrin. Jag har jobbat i Region Skåne i nästan exakt 20 år i olika roller, förutom just året 2010, som jag tillbringade vid Institute of Psychiatry i London. En enormt rolig erfarenhet, bland mycket annat lärde jag mig att det finns mer än ett sätt att lösa hälso- och sjukvårdsutmaningar.

    Vad är bäst med ditt jobb?

    Jag utbildade mig först till vuxenpsykiater, men märkte längs vägen att det absolut roligaste är att få arbeta med barn och unga. Det bästa med mitt jobb är nog att jag trivs så bra med mina kolleger. Arbetet på bup bygger mycket på teamarbete. Att tillsammans kunna hjälpa ungdomar att successivt återfå en fungerande vardag och efterhand också återfå tron på framtiden känns meningsfullt.

    Sen ställer våra "digitalt infödda" patienter krav på oss i vården att erbjuda ett uppdaterat behandlingsutbud, inte alla vill träffas fysiskt eller på bokade tider, något som tvingat fram vår digitala utveckling och väckt mitt intresse för teknikutveckling i vården.

    Vad gör du i SDV-projektet?

    Jag är vad vi kallar ”flödesägare” för psykiatrin, vilket innebär att jag har övergripande ansvar för att SDV:s funktionalitet kommer att fungera för patienter med psykiatriska sjukdomstillstånd. I min andra roll som förvaltningsrepresentant för förvaltningen Psykiatri, Habilitering och Hjälpmedel är jag en länk mellan SDV-programmet och förvaltningen. Rollerna går hand i hand.

    Vad kan du bidra med i arbetet med SDV?

    Jag hoppas att jag kan bidra med erfarenhet av både förändringsledning och teknikutveckling, parat med min kunskap om psykiatrin. Övergången till SDV blir en stor förändring, och vi behöver skapa förutsättningar för våra medarbetare att så smidigt som möjligt kunna ställa om till det nya systemet, så att de kan fortsätta göra sitt jobb.

    Vad ser du som den största utmaningen med att införa SDV?

    Den största utmaningen är att vi är en så enormt stor organisation som ska införa SDV nästan samtidigt. Nästan all nödvändig funktionalitet måste finnas på plats från början, och alla behöver komma med på tåget – lite som att lägga ett pussel med 75 000 bitar.

    Vad ser du som de största fördelarna med SDV?

    Den största fördelen måste vara att alla vårdgivare i Skåne äntligen kommer att använda samma journalsystem, och att vi därmed i realtid kan ta del av varandras dokumentation. Många patienter tror att det är så redan idag. Det kommer att ge en enorm förbättring avseende patientsäkerhet, inte minst då patienterna kommer ha en, sammanhållen läkemedelslista.

    Sen tror jag att en minst lika viktig aspekt ligger i att vi genom att införa SDV nu lägger grunden för fortsatt utveckling mot ett modernt sjukvårdsystem. En del funktionalitet kommer efterhand, men genom att byta till SDV nu kommer det finnas förutsättningar för successiv, och snabbare vidareutveckling i Region Skåne.

Fick du hjälp av informationen på sidan?

Tack för din hjälp att förbättra webbplatsen, dina synpunkter har skickats till webbredaktionen.