Jämställt föräldraskap – för barnets bästa

"Jämställt föräldraskap – för barnets bästa" var ett projekt inom mödra- och barnhälsovården i Skåne och drevs i regi av Kunskapscentrum barnhälsovård och Kunskapscentrum kvinnohälsa i samverkan med Region Skånes sjukskrivnings-projekt. Det pågick från mars 2014 till mars 2016. Projektet syftade till att utveckla pedagogiska metoder som medarbetare inom mödra- och barnhälsovård kan använda för att främja ett jämställt föräldraskap hos de familjer de möter. Det har bland annat resulterat i ett metodmaterial bestående av en metodbok, en kortlek som kan användas i föräldragrupper samt affischer. Projektet är nu avslutat och det metodmaterial som har utarbetats ägs och förvaltas av Kunskapscentrum barnhälsovård och Kunskapscentrum kvinnohälsa i Region Skåne. Nedan kan du läsa mer om projektet.

Bakgrund

Bakgrunden till projektet var studier om sjukskrivningar som visar att kvinnor som är föräldrar är dubbelt så mycket sjukskrivna som manliga föräldrar. Genom att satsa på preventiva insatser i de verksamheter som möter föräldrar tidigt i sitt föräldrablivande var tanken att kunna bidra till att minska sjukskrivningarna.

Då projektet genomfördes inom mödra- och barnhälsovården tillkom även barnets rättigheter och bästa som ett viktigt syfte. Arbetet för barnets bästa inom mödra- och barnhälsovården rimmar väl med främjandet av alla föräldrars delaktighet, engagemang och ansvarstagande för sitt barn – ett jämställt föräldraskap. 

Föräldrars gemensamma ansvar

I artikel 18 i FN:s konvention om Barnets rättigheter står det att båda föräldrar har gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling. Idag är det dock vanligt att mamman uppfattas som förstahandsförälder. Studier visar att kvinnor står för den huvudsakliga omsorgen av barn och för merparten av det obetalda hemarbetet. Det är också kvinnor som tar ut den största delen av föräldraledigheten.

Konsekvenserna blir att föräldraansvaret och engagemanget i barnets uppväxt sker på ojämlika villkor, men också att partnern ofta upplever sig bli förbisedd som förälder i olika situationer. En grundläggande faktor till varför det ser ut så här är de könsnormer som finns i samhället och som påverkar föräldraskapet.

Forskning visar att en jämnare fördelning av omsorg om barnen, hushållsarbete och föräldraledighet bland annat leder till stabilare parrelationer med färre separationer, mindre inkomstskillnader mellan män och kvinnor och inte minst att barnen får en bättre relation till båda föräldrar. 

Mödrahälsovården och barnhälsovården som folkhälsoarenor

Barnmorskemottagningar och barnavårdscentraler är viktiga arenor för hälsofrämjande och förebyggande arbete. Här kan grunden till ett engagemang hos båda föräldrar i barnets uppväxt läggas. Studier visar dock att män i betydligt mindre grad är mottagare av mödra- och barnhälsovårdens insatser samt att män ofta känner sig åsidosatta i mötet med mödra- och barnhälsovården. 

För att skapa en inkluderande atmosfär där föräldrar känner sig som lika naturliga och viktiga delar är det av stor betydelse att reflektera över hur mottagandet av föräldrarna sker. Både vad gäller det individuella mötet och föräldragruppens innehåll men också den fysiska miljön såsom väntrummets utformning och informationsmaterial.

Mål

Det övergripande målet med projektet var att barns möjligheter att ha nära och trygga relationer till båda sina föräldrar ska öka samt att föräldrar ska ha samma rättigheter och skyldigheter i föräldraskapet.

Målet som skulle uppnås inom ramen för projekttiden var ökad kunskap om hur jämställt föräldraskap kan främjas av medarbetare inom mödra- och barnhälsovården. Detta skulle uppnås med hjälp av omvärldsanalys och kunskapsinhämtning samt genom metodutveckling. Metodutvecklingen skulle resultera i ett pedagogiskt material riktat till medarbetare.

Genomförande

Metodutveckling i pilotprojekt

Metodutvecklingen skedde i samverkan med 45 medarbetare från nio olika verksamheter i Skåne (barnmorskemottagningar, barnavårdscentraler och familjecentraler) i ett pilotprojekt. Pilotprojektet byggde på att deltagarna under en period på cirka tio veckor fick arbeta med ett material som skulle fungera som ett praktiskt stöd i att främja ett jämställt föräldraskap hos de familjer de möter. Deltagarna gav synpunkter och förslag på hur materialet kunde utvecklas, vilket utgjorde grunden för det metodmaterial som projektet sedan resulterade i.

Deltagarna erbjöds under pilotprojektets gång handledning med syfte att ge stöd i att prova nya arbetssätt och skapa tillfälle att tillsammans reflektera över hur arbetet fungerade och vilka tankar som väcktes. Avslutningsvis hölls ett lärandeseminarium där samtliga deltagare fick möjlighet att utbyta erfarenheter och dra lärdomar av varandras tillvägagångssätt, tankar, funderingar och tips. Sex månader efter att pilotprojektet avslutats arrangerades ytterligare ett seminarium för att följa upp hur arbetet gått samt för att inhämta mer kunskap och tips till arbetet med att sammanställa metoderna i ett metodmaterial.

Pilotinterventionen processutvärderades av en extern utvärderare från Malmö Högskola.

Metodmaterialet

Metodutvecklingen resulterade i en metodbok med faktabaserade delar såväl som praktiska tips och reflektionsövningar. Boken riktar sig i första hand till medarbetare inom mödra- och barnhälsovården. Till boken hör en kortlek med tio kort som är tänkta att kunna användas för diskussion och reflektion i bland annat föräldragrupper kring frågor som ansvarsfördelning, föräldraledighet, hushållsarbete och barnets anknytning till föräldrarna. Varje kort består av en kort faktatext, diskussionsfrågor och en illustration. Det finns också två affischer (A3) på temat.

Bokförlaget OLIKA AB hade en roll som redaktörer för metodmaterialet. Barnboksillustratören Maria Borgelöv illustrerade materialet och formgivaren Jonas Odhner formgav det.

Reflektion och normkritik

En viktig del i att skapa en inkluderande atmosfär på barnmorskemottagningar, barnavårdscentraler och familjecentraler är att medarbetarna tillsammans arbetar för att bli medvetna om och synliggöra de normer som påverkar föräldraskapet. Utifrån det kan ett förhållningssätt som avspeglar vikten av ett jämställt föräldraskap möjliggöras. En viktig grund för pilotprojektet, och det färdiga metodmaterialet, var därför att skapa förutsättningar för reflektion kring såväl normer kring kön, genus och föräldraskap, som kring hur egna personliga erfarenheter påverkar den professionella rollen.

Inom ramen för projektet belystes även kunskapsområdet jämställt föräldraskap och normkritik genom föreläsningar och workshops riktade till samtliga medarbetare inom mödra- och barnhälsovården i Skåne.

Stora likarättspriset 2015

Kunskapscentrum för barnhälsovård blev tilldelat Stora Likarättspriset 2015 för projektets arbete med att främja ett jämställt föräldraskap med barnet i centrum

Tack för att du kontaktar oss, vi har tagit emot dina synpunkter