DIKT - Dokumentation, identifiering och kunskap om tortyr
Genom att förbättra förutsättningarna för identifiering och dokumentation av tortyrskador kan vi inom hälso- och sjukvården bli bättre på att ge rätt vård och behandling till personer som har blivit utsatta för tortyr.
DIKT drivs av Region Skånes Kunskapscentrum migration och hälsa och pågår fram till 2022.
Projektet har tre etapper:
- Kartläggning av kunskapsläget
Kartläggningen kommer att resultera i en rapport som släpps
hösten 2020. - Fortbildning, vårdprogram och etablering av sakkunniggrupp
Öppna och riktade utbildningar om tortyr, ledda av Röda Korset. Alla öppna utbildningar kommer att publiceras i Utbildningskalendern. Ett nytt vårdprogram för hälso- och sjukvården i Skåne tas fram. - Informationsspridning och kunskapsdelning
Framtagande och spridning av informationsmaterial. Insatser riktade både till hälso- och sjukvårdspersonal och tortyrutsatta.
Aktuellt om DIKT
-
På gång just nu
Projektet är nu i etapp två. Huvuddelen av fortbildningsinsatserna genomfördes under 2020 och under 2021 kommer fokus att ligga på framtagande av vårdprogram och etablering av sakkunniggrupp.
Den 26 november 2020 släpptes resultatet av etapp ett i form av rapporten Vad vi vet om tortyr och dess konsekvenser - En kunskapskartläggning inom hälso- och sjukvården i Region Skåne. Rapporten i sin helhet finns tillgänglig under "Rapporter och publikationer".
- Rapporter och publikationer
Kunskap om tortyrskador
-
Varför behövs en kunskapshöjning om tortyr i Region Skåne?
Tortyr är ett brott mot mänskliga rättigheter och personer som har utsatts för tortyr har rätt till upprättelse och rehabilitering.
Det är viktigt att ha kännedom om vad tortyr är och hur tortyrskador kan yttra sig för att kunna erbjuda stöd och behandling till en person som har utsatts för tortyr.
Tortyrskador behöver identifieras och dokumenteras. Det görs bara i begränsad omfattning idag. I Sverige görs generellt få tortyrutredningar.
Förhoppningen med projektet är att fler personer ska få vård och behandling och någon form av upprättelse för det brott som de har utsatts för.
-
Hälso- och sjukvårdens uppdrag gällande tortyrskador
Det finns olika former av tortyr; fysisk, sexuell och psykologisk tortyr. Ofta används en kombination av dessa. Oavsett form av tortyr kan det leda till allvarliga fysiska och psykiska skador.
Inom Region Skåne är det BUP Trauma (tidigare Teamet för krigs- och tortyrskador) samt Svenska Röda Korsets Behandlingscenter för krigsskadade och torterade som arbetar med specialiserade behandlingsinsatser riktade mot personer som har utsatts för tortyr.
Genom att medarbetare inom hälso- och sjukvården får större kunskap om att identifiera tortyrskador kan också fler tortyroffer erbjudas lämplig rehabilitering.
-
Fysiska skador till följd av tortyr
Fysiska skador till följd av tortyr kan exempelvis vara vävnadsdöd, kronisk smärta, felläkta frakturer och skador på könsorgan.
Även tandskador är vanligt eftersom många har fått slag mot munnen och har fått tänder utdragna.
-
Psykiska skador till följd av tortyr
Många som har utsatts av tortyr utvecklar posttraumatisk stress (PTSD), psykosomatiska besvär, isolering, depression, ångest och annan psykisk ohälsa.
Andra symtom som ofta kan ses efter tortyr är minnesförlust, koncentrationssvårigheter, mardrömmar och sömnsvårigheter, hjärtklappning, kramper och så kallade flashbacks där händelser eller delar av en händelse återupplevs.
-
Erfarenhet av tortyr är vanligare än du tror
Hälso- och sjukvården behöver uppmärksamma att erfarenheter av tortyr finns hos många asylsökande och nyanlända, även kvinnor och barn.
Enligt en rapport av Röda Korset från 2016, uppgav drygt 30 procent av nyanlända syrier att de blivit utsatta för tortyr. Enligt samma rapport uppgav 87 procent av asylsökande från Eritrea och Somalia att de hade utsatts för tortyr. Det kräver att hälso- och sjukvården har kompetens för att kunna bemöta och behandla patienter med tortyrskador.
-
Vårdsituationer kan väcka svåra minnen
Vissa moment och undersökningsmetoder inom vården kan påminna om tidigare tortyrerfarenheter och utlösa en reaktion eller återuppväcka traumatiska minnen. Det är därför viktigt att personal inom hälso- och sjukvård har kunskap om de hälsokonsekvenser som tortyrerfarenheter för med sig, och hur dessa patienter kan bemötas på bästa sätt inom vården.
-
Mer information
Webbsidor
Läs mer om behandling av tortyrskador på Skane.se/migration
Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade i Malmö
Migrationsverkets rättsliga ställningstagande om tortyr (Migrationsverket)
Amnesty internationals arbete med tortyr (Amnesty.org)
Artiklar och publikationer
Tortyrskador under lupp (rapport från Röda Korset)
Journal on Rehabilitation of Torture Victims and Prevention of Torture (nr. 3 2019)
The Torture Reporting Handbook (Human Rights Center)
Torture survivors: What to ask, how to document (The Journal of Family Practice)
Överlevande från tortyr och masstrauman samt implikationer för kognitiv beteendeterapi vid PTSD
Recognising victims of torture in national asylum procedures (IRCT)