DIKT - Dokumentation, identifiering och kunskap om tortyr

Projektet är nu i etapp två. Huvuddelen av fortbildningsinsatserna genomfördes under 2020 och under 2021 kommer fokus att ligga på framtagande av vårdprogram och etablering av sakkunniggrupp.

Den 26 november 2020 släpptes resultatet av etapp ett i form av rapporten Vad vi vet om tortyr och dess konsekvenser - En kunskapskartläggning inom hälso- och sjukvården i Region Skåne. Rapporten i sin helhet finns tillgänglig under "Rapporter och publikationer".

Vad vi vet om tortyr och dess konsekvenser
- En kunskapskartläggning inom hälso- och sjukvården i Region Skåne (2020)

Tortyr är ett brott mot mänskliga rättigheter och personer som har utsatts för tortyr har rätt till upprättelse och rehabilitering.

Det är viktigt att ha kännedom om vad tortyr är och hur tortyrskador kan yttra sig för att kunna erbjuda stöd och behandling till en person som har utsatts för tortyr.

Tortyrskador behöver identifieras och dokumenteras. Det görs bara i begränsad omfattning idag. I Sverige görs generellt få tortyrutredningar.

Förhoppningen med projektet är att fler personer ska få vård och behandling och någon form av upprättelse för det brott som de har utsatts för.

Det finns olika former av tortyr; fysisk, sexuell och psykologisk tortyr. Ofta används en kombination av dessa. Oavsett form av tortyr kan det leda till allvarliga fysiska och psykiska skador.

Inom Region Skåne är det BUP Trauma (tidigare Teamet för krigs- och tortyrskador) samt Svenska Röda Korsets Behandlingscenter för krigsskadade och torterade som arbetar med specialiserade behandlingsinsatser riktade mot personer som har utsatts för tortyr.

Genom att medarbetare inom hälso- och sjukvården får större kunskap om att identifiera tortyrskador kan också fler tortyroffer erbjudas lämplig rehabilitering.

Fysiska skador till följd av tortyr kan exempelvis vara vävnadsdöd, kronisk smärta, felläkta frakturer och skador på könsorgan.

Även tandskador är vanligt eftersom många har fått slag mot munnen och har fått tänder utdragna.

Många som har utsatts av tortyr utvecklar posttraumatisk stress (PTSD), psykosomatiska besvär, isolering, depression, ångest och annan psykisk ohälsa.

Andra symtom som ofta kan ses efter tortyr är minnesförlust, koncentrationssvårigheter, mardrömmar och sömnsvårigheter, hjärtklappning, kramper och så kallade flashbacks där händelser eller delar av en händelse återupplevs.

Hälso- och sjukvården behöver uppmärksamma att erfarenheter av tortyr finns hos många asylsökande och nyanlända, även kvinnor och barn.

Enligt en rapport av Röda Korset från 2016, uppgav drygt 30 procent av nyanlända syrier att de blivit utsatta för tortyr. Enligt samma rapport uppgav 87 procent av asylsökande från Eritrea och Somalia att de hade utsatts för tortyr. Det kräver att hälso- och sjukvården har kompetens för att kunna bemöta och behandla patienter med tortyrskador.

Vissa moment och undersökningsmetoder inom vården kan påminna om tidigare tortyrerfarenheter och utlösa en reaktion eller återuppväcka traumatiska minnen. Det är därför viktigt att personal inom hälso- och sjukvård har kunskap om de hälsokonsekvenser som tortyrerfarenheter för med sig, och hur dessa patienter kan bemötas på bästa sätt inom vården.

Webbsidor

Läs mer om behandling av tortyrskador på Skane.se/migration

Röda Korsets behandlingscenter för krigsskadade och torterade i Malmö

Migrationsverkets rättsliga ställningstagande om tortyr (Migrationsverket)

Amnesty internationals arbete med tortyr (Amnesty.org)

Artiklar och publikationer

Istanbulprotokollet (FN)

 Tortyrskador under lupp (rapport från Röda Korset)

Journal on Rehabilitation of Torture Victims and Prevention of Torture (nr. 3 2019)

The Torture Reporting Handbook (Human Rights Center)

Torture survivors: What to ask, how to document (The Journal of Family Practice)

Överlevande från tortyr och masstrauman samt implikationer för kognitiv beteendeterapi vid PTSD

Recognising victims of torture in national asylum procedures (IRCT)