Dikt - Dokumentation, information och kunskap om tortyr

Just nu är projektet i etapp ett – kartläggning av kunskapsläget. Projektgruppen arbetar med att ta fram en enkät för utskick till utvalda verksamheter i Region Skåne. Enkäten är en del i kunskapsinhämtningen inför den rapport som kommer att släppas under hösten 2020.

Utöver röster från hälso- och sjukvårdspersonal kommer rapporten även ge en teoretisk överblick av den forskning och kunskap som finns gällande vård och behandling till tortyroffer.

Utbildningar för hösten 2020 publiceras inom kort.

Tortyr är ett brott mot mänskliga rättigheter och personer som har utsatts för tortyr har rätt till upprättelse och rehabilitering.

Det är viktigt att ha kännedom om vad tortyr är och hur tortyrskador kan yttra sig för att kunna erbjuda stöd och behandling till en person som har utsatts för tortyr.

Tortyrskador behöver identifieras och dokumenteras. Det görs bara i begränsad omfattning idag. I Sverige görs generellt få tortyrutredningar.

Förhoppningen med projektet är att fler personer ska få vård och behandling och någon form av upprättelse för det brott som de har utsatts för.

Det finns olika former av tortyr; fysisk, sexuell och psykologisk tortyr. Ofta används en kombination av dessa. Oavsett form av tortyr kan det leda till allvarliga fysiska och psykiska skador.

Inom Region Skåne är det BUP Trauma (tidigare Teamet för krigs- och tortyrskador) samt Svenska Röda Korsets Behandlingscenter för krigsskadade och torterade som arbetar med specialiserade behandlingsinsatser riktade mot personer som har utsatts för tortyr.

Genom att medarbetare inom hälso- och sjukvården får större kunskap om att identifiera tortyrskador kan också fler tortyroffer erbjudas lämplig rehabilitering.

Fysiska skador till följd av tortyr kan exempelvis vara vävnadsdöd, kronisk smärta, felläkta frakturer och skador på könsorgan.

Även tandskador är vanligt eftersom många har fått slag mot munnen och har fått tänder utdragna.

Många som har utsatts av tortyr utvecklar posttraumatisk stress (PTSD), psykosomatiska besvär, isolering, depression, ångest och annan psykisk ohälsa.

Andra symtom som ofta kan ses efter tortyr är minnesförlust, koncentrationssvårigheter, mardrömmar och sömnsvårigheter, hjärtklappning, kramper och så kallade flashbacks där händelser eller delar av en händelse återupplevs.

Hälso- och sjukvården behöver uppmärksamma att erfarenheter av tortyr finns hos många asylsökande och nyanlända, också hoskvinnor och barn.

Enligt en rapport av Röda Korset från 2016, uppgav drygt 30 procent av nyanlända syrier att de blivit utsatta för tortyr. Enligt samma rapport uppgav så stor andel som 87 procent av asylsökande från Eritrea och Somalia att de hade utsatts för tortyr. Det kräver att hälso- och sjukvården har kompetens för att kunna bemöta och behandla patienter med tortyrskador.

Vissa moment och undersökningsmetoder inom vården kan påminna om tidigare tortyrerfarenheter och utlösa en reaktion eller återuppväcka traumatiska minnen. Det är därför viktigt att personal inom hälso- och sjukvård har kunskap om de hälsokonsekvenser som tortyrerfarenheter för med sig, och hur dessa patienter kan bemötas på bästa sätt inom vården.

Läs mer om behandling av tortyrskador på Skane.se/migration

Migrationsverkets rättsliga ställningstagande om tortyr (Migrationsverket)

 Tortyrskador under lupp (rapport från Röda Korset)

Istanbulprotokollet (FN)