Viktigt delmål nått i arbetet med SDV

I slutet av augusti nådde arbetet med SDV, Skånes digitala vårdsystem, en viktig milstolpe - 90 procent av anpassningarna av systemet till svenska och skånska förhållanden är nu designade och byggda.

Nu flyttar SDV-projektet fokus till att testa de olika delarna i systemet för att se att allt fungerar som tänkt.

De tio procent som inte är klara är sådant som man redan tidigare visste skulle dröja längre; de delar som är beroende av leverantören Cerners utvecklingsprojekt eller av integrationer som inte är på plats samt uppdateringar som ska göras nära införandet. Lasarettet i Ystad är den första verksamhet som kommer att få SDV, då införandet börjar hösten 2021.

Kommit långt

I februari 2020 var ungefär hälften av anpassningarna på plats och projektet satte då upp en plan för vad som skulle hinnas med till 31 augusti, som sattes som tidsfrist. De handlade om cirka 5 000 saker som skulle designas och anpassas, och när projektet nu summerar återstår cirka 800 ärenden.

- Det återstår mycket jobb innan vi är helt klara, men vi har nått ett viktigt mål. Det har varit ett väldigt intensivt arbete av alla medarbetare i projektet för att vi skulle nå så långt som vi gjorde. Vi har kunnat presentera en första version av systemet i Region Skånes domän. Nu sätter vi fokus på vilka av de kvarvarande anpassningarna som är måsten för införandet av SDV, säger Linn Kennedy, programchef SDV.

Till slutet av november ska en andra version av systemet vara på plats, vilket i sig blir den första betaversionen.

Varför anpassa

I arbetet med det nya journalsystemet går SDV-projektet igenom hur vården kan göra saker på bästa sätt, vilket leder till att det nya systemet också kan innebära nya arbetssätt. Många av dagens arbetssätt styrs av hur de nuvarande IT-system är uppbyggt, där vissa är från 1970-talet.

SDV är en förutsättning för en utveckling av den digitala miljön och att det ska gå att dokumentera och integrera med andra system i andra regioner och med de privata vårdgivarna.

Andreas Brodin är systemstrateg i projektet och förklarar varför så mycket arbete behöver läggas på anpassningar innan införandet.

- Systemet vi köpt har en förinstallerad grundmodell. Det är inget unikt att göra avsteg från en standardkonfiguration av ett system. Vi ser det istället som en styrka att vi som medarbetare från vården, och patientrepresentanter, anpassar det så att det blir så bra som möjligt för oss i Skåne. Vi översätter inte bara engelska termer till svenska utan vi får ett system anpassat av sjukvården för sjukvården.