Ny rapport om hälsan hos gravida, barn och nyblivna föräldrar i Skåne

Ny rapport undersöker hur jämlik mödra- och barnhälsovården är i Skåne. Ta del av statistik och analyser från året som gått.

För första gången publiceras i år en gemensam rapport över nuläget i mödra- och barnhälsovården i Skåne. Kunskapscentrum kvinnohälsa och Kunskapscentrum barnhälsovård, som står bakom rapporten, har tidigare år gett ut varsin separat årsrapport.

– Genom att tydligare knyta samman mödra- och barnhälsovården kan vi följa de samband som löper från graviditet till den första tiden i barnets liv. Både mödra- och barnhäl­sovården är arenor där medarbetare regelbundet möter i det när­maste alla gravida och alla barn upp till skolstart, och som därmed erbjuder stora möjligheter att bedriva folkhälsoarbete, säger Marie Köhler, barnhälsoöverläkare och chef för Kunskapscentrum kvinnohälsa och Kunskapscentrum barnhälsovård i Region Skåne.

Rapporten För jämlik mödra- och barnhälsovård i Skåne fokuserar på tre stora folkhälsofrågor – levnadsvanor, psykisk hälsa och social sårbarhet. I strävan efter jämlik hälsa är jämlik vård ett viktigt delmål och därför ligger fokus för rapporten på gravida, barn och familjers deltagande i erbjudanden från hälso- och sjukvården.

Fortsatt stora skillnader inom flera områden

Utifrån den statistik som presenteras i rapporten går det att konstatera att det även fortsatt finns stort utvecklingspotential vad gäller att uppnå ett jämlikt deltagande i mödra- och barnhälsovården. Inom flera områden finns stora skillnader i både hälsa och tillgång till vård utifrån utbildningsnivå, socioekonomiska resurser och var i Skåne du bor. Exempel på några av de ojämlikheter och utmaningar som framgår i rapporten:

  • De gravida som har störst behov för stöd får sämre hjälp vid förlossningsrädsla.
  • Det är fortsatt många av de mest socioekonomiskt utsatta fyraåringarna (13 %) som inte får ta del av fyrårsbesöket på BVC.
  • Gravida på barnmorskemottagningar i områden med minst socioekonomiska resurser har ett sjunkande deltagande i eftervårdsbesöket, och nådde 2018 inte den nationella målsättningen.
  • Barnhälsovården behöver bli bättre på att upptäcka barn som far illa.

Goda resultat för Skåne

Några av de mer glädjande resultaten i årets rapport visar att andelen 4-åringar med övervikt eller fetma fortsätter att ligga stabilt och Skåne visar där upp mycket goda resultat jämfört med landet i stort. Vi kan också se att skånska barnmorskemottagningar blivit bättre på att fråga om våldsutsatthet och att allt fler BVC erbjuder det nyligen införda enskilda föräldrasamtalet för den förälder som inte fött barnet.

Arbetet framåt

För att uppnå och upprätthålla ett jämlikt vårderbjudande över hela Skåne krävs att verksamheternas medarbetare har möjligheter att anpassa vårderbjudandet efter de olika behov som finns i olika grupper av familjer. För det krävs tid och resurser som ytterst är beroende av politiska beslut och prioriteringar.

Riktlinjer och gemensamma rutiner är viktiga för att motverka ojämlikhet i erbjudanden och åtgärder beroende på föräldrarnas socioekonomiska situation, bostadsort, kön eller hälsolitteracitet.

För att rutiner kring både fysisk, psykisk och social hälsa ska få genomslag krävs fortbildning, sammanhängande vårdkedjor och en fortlöpande samverkan mellan verksamheterna.

Kunskapscentrum kvinnohälsa och Kunskapscentrum barnhälsovård har i uppdrag att stödja mödra- och barnhälsovård för att nå jämlik hälsovård i Region Skåne.

För jämlik mödra- och barnhälsovård i Skåne 2019 (länk till rapporten i sin helhet)

Rapporten i punkter

Levnadsvanor

  • Nivåerna vad gäller övervikt och fetma, rökning och amning varierar stort mellan de skånska kommunerna.
  • Andelen gravida som har övervikt eller fetma vid inskrivning i mödrahälsovården har blivit allt större de senaste fem åren.
  • Bland gravida med kortast utbildning är andelen som har övervikt och fetma samt andelen som röker som störst.
  • Andelen fyraåringar i Skåne som har övervikt eller fetma har varit ungefär samma de senaste sju åren.
  • De senaste åren har andelen gravida som röker under senare delen av sin graviditet minskat, men Skåne ligger fortsatt över riksgenomsnittet.
  • Barnets rätt till rökfri miljö tillgodoses oftare i familjer med goda socioekonomiska förutsättningar än i familjer med sämre förutsättningar.
  • En allt mindre andel barn ammas i Skåne.
  • Vid sex månaders ålder är andelen helammade barn lägre i familjer som är listade på BVC i områden med mindre socioekonomiska resurser än på BVC i områden med mer socioekonomiska resurser.

Psykisk hälsa

  • Mödra- och barnhälsovården i Skåne når en stor andel av sin målgrupp men lyckas inte främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa på ett likvärdigt sätt.
  • Mödra- och barnhälsovården uppvisar svårigheter med att kompensera för att det är vanligare med psykisk ohälsa bland föräldrar med mindre socioekonomiska resurser.
  • Pappor och andra föräldrar som inte har fött barnet, och som har psykisk ohälsa, har färre chanser att berätta om detta och få hjälp, med konsekvenser inte bara för dem själva utan också för den födande förälderns psykiska hälsa.
  • Geografiska skillnader i mödra- och barnhälsovården medför att föräldrar, beroende på var de bor, har olika möjlighet att förebygga och få stöd för psykisk ohälsa.

Social sårbarhet

  • Barnmorskemottagningar i områden med minst socioekonomiska resurser har fler inskrivna gravida per heltidsarbetande barnmorska än det skånska genomsnittet och ett högre antal än vad som rekommenderas nationellt.
  • Under 2018 gjorde gravida på barnmorskemottagningar i områden med minst socioekonomiska resurser färre besök hos barnmorskan jämfört med gravida på BMM i områden med mest socioekonomiska resurser. Skillnaden är liten och har minskat.
  • Gravida på BMM i områden med minst socioekonomiska resurser har ett sjunkande deltagande i eftervårdsbesöket och nådde inte den nationella målsättningen.
  • Gravida på mottagningar i områden med minst socioekonomiska resurser träffade läkare vid färre tillfällen än genomsnittet för gravida i Skåne.
  • Knappt hälften av alla förstföderskor på BMM i områden med minst socioekonomiska resurser tog del av gruppbaserat föräldrastöd jämfört med 80 procent av förstföderskorna på mottagningar i områden med mest socioekonomiska resurser. Även för partners ses stora skillnader i deltagande.
  • Stora skillnader i deltagande i det gruppbaserade föräldrastödet på BVC ses om mottagningarna grupperas utifrån socioekonomiska resurser.
  • 13 procent av fyraåringarna på BVC i områden med minst socioekonomiska resurser tog inte del av fyraårsbesöket förra året jämfört med två procent på mottagningar med i områden med mest socioekonomiska resurser.
  • Andelen gravida som tillfrågas om våldsutsatthet nådde förra året det nationella målvärdet och skillnaderna utifrån socioekonomiska resurser minskade.
  • Under 2018 gjorde barnhälsovården 502 orosanmälningar till socialtjänsten vilket motsvarar en knapp halv procent av alla barn. Andelen anmälningar ligger oförändrad jämfört med föregående år. Flest anmälningar gjordes på enheter med mindre socioekonomiska resurser. Den vanligaste orsaken till anmälan var omsorgssvikt.
  • Samverkan mellan barnhälsovården och socialtjänsten ökade förra året. Samverkan sker i högre utsträckning vid samlokaliserade verksamheter samt i områden med mindre socioekonomiska resurser.

 

Tack för att du kontaktar oss, vi har tagit emot dina synpunkter

När du skickar in formuläret kommer vi att behandla dina personuppgifter för att utföra den uppgift som formuläret avser. Tänk på att det du skickar in kan bli en allmän handling.

Läs om hur Region Skåne hanterar personuppgifter