Region Skåne genomför nu en satsning på alla vårdcentraler inom hälsovalet för att patienten ska få frågan i varje vårdmöte. Pernilla Wargéus, barnmorska och projektledare för regionens våldsförebyggande arbete, understryker att det är viktigt att frågan ställs rutinmässigt och inte bara vid misstanke, eftersom patienter kan behöva få frågan flera gånger innan de vågar dela med sig. Malin Matsson, specialistläkare i allmänmedicin, berättar hur man kan göra för att integrera frågan i varje patientmöte. 

– Det är en vanesak och vi måste få in det i vårt anamnestänk. Vi behöver också visa för patienten att vi har tid att lyssna, säger Malin Matsson.   

Tid och resurser – ingen ursäkt  

Även om tiden är en utmaning så får det aldrig bli en ursäkt för att inte ställa frågan. Om patienten svarar ja, så ska en hel del åtgärder vidtas, särskilt om det finns barn med i bilden. Både Malin Matsson och Pernilla Wargéus menar att tidsbrist inte är en ursäkt. Det finns många sätt att lösa det på.  

– Vi har rutiner för att hantera särskilda händelser. Det är viktigt att personalgruppen har rutiner för att stötta varandra i svåra stunder, säger Pernilla Wargéus.  

Frågan måste ställas i enrum  

En annan utmaning är att frågan ska ställas i enrum. Om patienten har med en anhörig behöver man be personen att vänta utanför.  

– Oftast går det bra i de möten jag har. Men visst har det uppstått knepiga situationer och då bokar jag om så att jag får träffa patienten i enrum, berättar Malin Matsson.  

Relevansen för vårdmötet

När en patient söker sig till vården med diffusa symtom är det mer naturligt att få in frågan. Däremot är det svårare att få till det i vårdbesök där sökorsaken är till exempel halsont eller öroninflammation eftersom de besöken är väldigt korta, menar Malin Matsson. 

– Jag ställer alltid frågan när jag är oroar mig för patienten, berättar hon. 

Att ställa frågan kan öppna upp för ett samtal kring vad våld i nära relation är och hur det påverkar hälsan på både lång och kort sikt, menar Pernilla Wargéus. 

– Vi diskuterar alltid patientfall under våra läkarmöten och lyfter upp när frågan borde ställas. Vi behöver hålla frågan vid liv och diskutera hur våld i nära relationer kan vara roten till patientens vårdbehov, berättar Malin Matsson. 

Satsning i primärvården

Region Skåne genomför en satsning i primärvården för att bli bättre på att upptäcka våld i nära relationer och skydda barn. Projektet, som pågår från 1 oktober 2024 till 30 september 2025, inkluderar flera viktiga insatser. Bland dem finns en enkät riktad till verksamhetschefer för att kartlägga nuvarande arbetssätt och identifiera förbättringsområden. 

– Vi vill göra det enklare för vårdgivare att ta fram lokala rutiner genom att göra material och resurser lättillgängliga, säger Saga Hegelund, legitimerad kurator och utvecklare i satsningen riktad mot Primärvården. 

Projektet kommer också att erbjuda utbildningar för både verksamhetschefer och vårdpersonal med fokus på våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och barns rättigheter. Utöver det kommer man att följa antalet journalanteckningar. 

Fakta

Sedan 2018 finns det ett regionalt vårdprogram för arbetet mot våld i nära relationer. Vårdprogrammet fungerar som en vägledande guide för vårdpersonal. Socialstyrelsens förordning och allmänna råd HSLF-FS 2022:39 har ökat kraven på hur det våldsförebyggande arbetet ska förstärkas genom att uppmana samtliga verksamheter att ta fram rutiner för arbetet. 

Läs mer

• Våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck
• Lärande exempel – Våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck