Fokusvecka för att uppmärksamma undernäring
Inledning
Denna artikel är skriven i syfte att belysa och uppmärksamma tillståndet och belysa hälso- och sjukvårdspersonalens viktiga roll för att motverka sjukdomsrelaterad undernäring.
Det finns starka samband mellan sjukdomsrelaterad undernäring och komplikationer, vårdtid, funktionsförmåga, livskvalitet och dödlighet. Sjukdomsrelaterad undernäring kan dessutom minska toleransen för behandling och i värsta fall bidra till att behandling inte kan ges.
Kunskapen om undernäringens negativa konsekvenser behöver uppmärksammas och öka. För ett framgångsrikt arbete krävs tvärprofessionell samverkan på alla vårdnivåer och över huvudmannagränser.
I syfte att öka medvetenheten om sjukdomsrelaterad undernäring arrangerar expertorganisationer inom nutrition och medicin världen över en fokusvecka varje höst. Den internationella benämningen är Malnutrition Awareness Week. I Sverige benämns den Fokusvecka Uppmärksamma Undernäring som i år infaller den 4–8 november.
Bakgrund
Undernäring definieras i Socialstyrelsens termbank som en ”näringsrubbning i form av brist på näringsämnen”. Näringsrubbning beskrivs som en ”obalans av näringsämnen som orsakar sjukdom eller försämring av kroppssammansättning, funktionsförmåga eller sjukdomsförlopp”.
Socialstyrelsens termbank (socialstyrelsen.se)
Akut och kronisk sjukdom kan, liksom olika behandlingar, i varierande grad påverka patientens aptit, förmåga att äta samt tillgodogöra sig näring. Parallellt medför sjukdom en inflammationsdriven katabol process med ökad muskelnedbrytning som konsekvens. Omfattningen av den katabola processen varierar med sjukdom, behandling och ålder. Risken för att undernäring utvecklas är stor.
Sjukdomsrelaterad undernäring är vanligt i både regional och kommunal hälso- och sjukvård. I Region Skånes slutna vård har 17 procent av samtliga patienter respektive 26 procent av de riskbedömda ökad risk för undernäring (jan-aug 2024). Genom att så tidigt som möjligt identifiera patienter med risk för undernäring, utreda bakomliggande orsaker och påbörja individanpassad kost- och nutritionsbehandling kan undernäring förhindras och de negativa konsekvenserna minska.
En viktig patientsäkerhetsfråga
Patientsäkerhetslagen anger att en vårdskada är "lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom, samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med hälso- och sjukvården". Patienter utsätts för risk att drabbas av vårdskador om nutritionsproblem inte uppmärksammas och åtgärder inte sätts in.
Patientsäkerhetslagen (riksdagen.se)
Konsekvenser av sjukdomsrelaterad undernäring
Otillräckligt energi-, protein och näringsintag i kombination med den katabola processen medför en rad negativa konsekvenser. Utöver ett ökat lidande för patienten ökar vårdkostnader på grund av fler vårdinsatser och längre vårdtider.
Exempel på negativa konsekvenser
- försämrad förmåga att läka sår
- försämrat immunförsvar
- nedbrytning av muskelmassa och minskad muskelstyrka
- ökad risk för fall och fallskador
- förlängd rehabiliteringstid
- försämrad förmåga att klara sig i det dagliga livet
- apati och minskad initiativförmåga
Identifiera patienter med ökad risk
Vårdgivare som lyder under hälso- och sjukvårdslagen ska enligt Socialstyrelsens föreskrift om förebyggande av och behandling vid undernäring (HSLF-FS 2022:49), ha lokala rutiner för hur undernäring ska förebyggas, identifieras och behandlas.
Föreskrift om förebyggande av och behandling vid undernäring (pdf)
Vad du som vårdpersonal kan göra
Följ de rutiner för riskbedömning som finns och agera om du identifierar personer med ökad risk. Alla yrkeskategorier har en viktig roll och behövs! Genom samarbete inom vårdteamet kan allas kunskap utnyttjas och patientens förutsättningar förbättras.
Åtgärder vid ökad risk
Vilka åtgärder som bör sättas in beror på patientens ätproblem. Ofta behövs en kombination av kost- och nutritionsåtgärder, omvårdnadsåtgärder och medicinska åtgärder. Åtgärdsförslag baserade på ätproblem finns framtagna.
Så här arbetar vi med frågan i Region Skåne
Specialistvård vuxna
Region Skåne beslutade 2011 att alla vuxna patienter i den slutna vården ska riskbedömas avseende undernäring i början av vårdtiden.
För vuxna görs riskbedömningen utifrån tre frågor:
- ofrivillig viktnedgång
- lågt BMI
- förekomst av ätproblem, exempelvis nedsatt aptit, tidig mättnadskänsla, illamående, sväljningssvårigheter, motoriska problem, kognitiv svikt.
Ett ja på minst en av frågorna ska föranleda fördjupad utredning.
Specialistvård barn och ungdomar
För barn och ungdomar använts ett barnanpassat riskbedömningsinstrument; STRONGkids. Regional riktlinje för prevention och behandling av undernäring hos barn och ungdomar infördes 2019.
Vårdplan vid ökad risk
Vid ökad risk för undernäring ska fördjupad utredning av bakomliggande orsaker genomföras i samråd med patient och anhörig. Insatta åtgärder ska dokumenteras i separat vårdplan och resultat av insatserna följas upp och vid behov justeras.
Uppföljning/följsamhet
Riskbedömningsinstrumenten för vuxna samt för barn och ungdom finns i Melior och kommer även att finnas i Millenium.
Uppsatta måltal för andel patienter som riskbedöms i den slutna vården nås inte (januari-augusti 2024). Andelen barn och ungdomar som riskbedöms är längst ifrån måltalet. Variationen inom och mellan förvaltningarna är stor.
Primärvård
Lokala rutiner saknas på flertalet vårdcentraler. För att kunna identifiera patienter med ökad risk för undernäring och sätta in åtgärder i ett så tidigt skede som möjligt behöver lokala rutiner tas fram.
Som stöd för att ta fram lokala rutiner finns en Skånegemensam vägledning för hur Socialstyrelsens föreskrift ska tolkas, tillämpas samt exempel på rutiner.
Skånegemensam vägledning – förebygga och behandla undernäring