Därför finns nu ett regionövergripande beslut att två metoder kan användas för dokumentation när SDV införs i Region Skåne; manuell inmatning med tangentbord/mus samt taligenkänning (TIK). Metoderna kommer ofta användas i kombination.  

Inför beslutet har en patientsäkerhetsriskanalys och en fördjupande utredning gjorts, och dialoger hållits med mottagande organisationer och fackliga representanter. I utredningen framkom att Region Skånes nuvarande version av TIK har brister, vilket också har framhållits i dialogerna. Därför kommer en uppgradering att göras. 

Varför TIK? 

En skillnad med SDV mot våra nuvarande system är att mycket dokumentation kommer att göras strukturerat med olika val (klick). Men fortfarande behöver beskrivande text läggas in, och då har vårdmedarbetarna i SDV-programmet kommit fram till att tangentbord/mus i kombination med TIK är de metoder som kan användas för att lyckas med dokumentation i realtid. Detta i motsats till diktat som först spelas in och sedan skrivs in i efterhand.  

– Idag är det svårt att få en samlad, uppdaterad bild av patienten, säger Harald Roos, medicinsk programchef för SDV. Om det blir en fördröjning mellan diktering, ordination och dokumentation kan det leda till att viktig information om patienten saknas. Dokumentation i efterhand, exempelvis med stöd av post-it-lappar eller genom telefonrapportering, kan leda till missad eller borttappad information, eller felaktigheter. Samtidigt har patienten själv svårt att få koll på sin information och vara delaktig. Därför behöver vi en lösning som får in informationen mer direkt än idag.  

TIK finns redan i Region Skåne men används inte fullt ut. Idag används TIK av ca 7 500 medarbetare i Melior och PMO. För att säkerställa bästa möjliga förutsättningar för taligenkänning i SDV behöver anpassningar göras i både SDV och TIK, tekniskt och funktionellt. Arbete pågår med uppgradering till ny version. Denna heter DMO (Dragon Medical One) och har möjlighet till headset. Under 2025 sker arbete med utökad och korrigerad ordbok. Därtill undersöks ett utvecklat stöd för kommandon och autotexter.  

– Vi utreder även om nya AI-baserade verktyg för automatiserad klinisk dokumentation längre fram skulle kunna bli en vidareutveckling av taligenkänning i SDV, berättar Harald Roos. 

Dessa påverkas av beslutet

I SDV ska den roll som dokumenterar huvudsakligen vara samma som den som är ansvarig för dokumentationen. Därför påverkas de medarbetare som dikterar, som läkare, fysioterapeuter, arbetsterapeuter med flera. De behöver lära sig ett nytt arbetssätt och ett nytt verktyg, och hitta vad som passar bäst för dem. Det förändrade arbetssättet har betydelse för exempelvis hur patientbesöken planeras. 

Medicinska sekreterare påverkas genom att utskrift av diktat försvinner från yrkesrollens uppgifter. Detta ersätts av ökat fokus på vårdadministration, exempelvis medicinsk klassificering, planering och schemaläggning. 

Fakta: Realtidsdokumentation 

I SDV ska dokumentation ske under eller i nära anslutning till vårdhändelsen. På så sätt får alla i vårdteamet tillgång till uppdaterad information om patienten och kan driva vårdprocessen vidare sömlöst med hjälp av systemet. Det bidrar till effektivitet i informationsöverföringsflödet och minskat dubbelarbete, och patienten får god och säker vård, där flera insatser kan påbörjas tidigare än förut.  

Hur snabbt dokumentationen ska göras beror på verksamhetens karaktär och behov, men generellt ska det ske så nära vårdhändelsen som möjligt. Tidpunkten avgörs av om dokumentationen driver ett flöde, vilket det ofta gör.  

Nödvändiga vårdinsatser måste av naturliga skäl alltid prioriteras. I vissa fall är det omöjligt eller olämpligt att dokumentera i mötet med patienten. Men när man inte kan dokumentera i samband med vårdhändelsen, ska det göras i så nära anslutning som möjligt. 

Förändrade arbetssätt