Bakgrund

Afte är ett slags smärtsamma sår som uppkommer i munslemhinnan. I en svensk epidemiologisk studie från 70-talet fann man att 17,7 % hade haft afte någon gång under en tvåårsperiod och att 2,0% hade det vid undersökningstillfället. Tillståndet kallas recidiverande aftös stomatit (RAS) om såren är återkommande. Intervallen mellan återkommande sår varierar stort. Det vanligaste är något enstaka afte per år men en del drabbas av ständigt återkommande sårbildningar med kortare uppehåll mellan utbrotten. Afte-liknande ulcerationer (ALU) är benämningen på aftösa sår som uppkommer till följd av bakomliggande sjukdom. För ALU finns idag ingen känd epidemiologi. Det är de anamnestiska fynden som avgör om det rör sig om afte, RAS eller ALU.

Olika typer av afte

Aftösa sår uppkommer i rörlig munslemhinna, som kinder, läppar, munbotten, mjuka gommen och tunga. De brukar, efter kliniskt utseende, delas in i tre olika grupper: mindre afte, större afte samt herpetiform aftös stomatit. Såren har ett typiskt utseende och är runda till ovala med ett fibrintäckt gul-vitt centralt parti, ofta med kraterlikt utseende, som omges av ett rodnat parti. Såren brukar föregås av milda prodromalsymptom.

Minor afte

Minor afte är mindre än 1 cm i diameter och utgör det vanligaste tillståndet. Ca 80% av aftena utgörs av denna typ. De läker oftast på ca 2 veckor utan att lämna ärr.

Major afte

Major afte är större än 1 cm och ca 15% av aftena hör till denna grupp. Dessa aften, har en längre läkningstid, upp till 4 veckor, och ger ofta ärr.

Herpetiform aftös stomatit

Herpetiform aftös stomatit är den ovanligaste typen och svarar för 5%. Lesionen utgörs av multipla små sår i munslemhinnan (20–100-tal), som med tiden flyter samman till större sårbildningar. De läker på ca 2 veckor och lämnar sällan ärr.

Orsaker och riskfaktorer

Vid afte eller RAS hittar man ingen bakomliggande sjukdom. Orsaken till afte och RAS är okänd, men flera riskfaktorer har föreslagits såsom stress, förkylning, lokalt trauma och hormonell obalans (menstruation). En genetisk predisposition är vanligt. Vid ALU finns det en bakomliggande åkomma, som mag-tarmsjukdom med bristtillstånd (järn­, folsyra­, eller vitaminbrist), sänkt immunförsvar, celiaki, överkänslighet mot vissa födoämnen, reumatisk sjukdom eller systemsjukdomar som mb Crohn och Behçets sjukdom. I dessa fall är det angeläget att utreda den bakomliggande orsaken. Man bör misstänka ALU om en vuxen person plötsligt får flera aften och samtidigt har symptom från mag-tarmkanalen.

Behandling

Behandling med vissa typer av tandkräm (t ex Zendium och Sinaftin), munsköljningsmedel och spray (t ex Aftamed) och lösning för lokal applikation (t ex Oralmedic) har i små och enstaka studier visats ge lindring hos en del patienter. Dessa handelsvaror brukar rekommenderas som förstahandmedel tillsammans med noggrann men försiktig munhygien. Lidokain munhålepasta kan vara en bra symptomlindrare vid enstaka aften medan Andolex är bättre vid mer omfattande aftös stomatit. Bedömer man att bittrauma triggar aftena kan en mjukplastskena för tänderna framställas. Vid behov av ytterligare åtgärd kan lokal behandling med kortikosteroidpreparat provas. I enstaka studier har sårläkning visats kunna påskyndas av sådan behandling, men man har inte kunnat se någon effekt på incidensen av nya sår. Lindrigare fall kan behandlas med triamcinolon (grupp II-steroid), svårare fall bör remitteras till specialist-tandläkare.

Referenser

Axell T, Henricsson V. The occurrence of recurrent aphthous ulcers in an adult Swedish population Tony Ax611 and Vincent Henricsson Acta Odontol Scand. 1985 Mar;43: 121-125

Cui RZ, Bruce AJ, Rogers RS. Recurrent aphthous stomatitis. Clin Dermatol. 2016 Jul-Aug;34(4):475-81

Fridh G, Koch G. Effect of a mouth rinse containing amyloglucosidase and glucose oxidase on recurrent aphthous ulcers in children and adolescents. Swed Dent J. 1999;23(2-3):49-57

Henricsson V, Axéll T. Treatment of recurrent aphthous ulcers with Aureomycin mouth rinse or Zendium dentifrice. Acta Odontol Scand. 1985 Mar;43(1):47-52

Lo Muzio L, della Valle A, Mignogna MD, Pannone G, Bucci P, Bucci E, Sciubba J. The treatment of oral aphthous ulceration or erosive lichen planus with topical clobetasol propionate in three preparations: a clinical and pilot study on 54 patients. J Oral Pathol Med 2001 Nov;30(10):611-7.

Nolan A, Baillie C, Badminton J, Rudralingham M, Seymour RA. The efficacy of topical hyaluronic acid in the management of recurrent aphthous ulceration. J Oral Pathol Med 2006 Sep;35(8):4615.

Porter SR, Al-Johani K, Fedele S, Moles DR. Randomised controlled trial of the efficacy of HybenX in the symptomatic treatment of recurrent aphthous stomatitis. Oral Dis. 2009 Mar;15(2):155-61.