Nytt avsnitt av Etikpodden: ”När vårdens resurser inte räcker – hur bör vi prioritera?”

Hälso- och sjukvårdens resurser är begränsade. Personal, medicin och utrustning räcker inte alltid.  Prioriteringar är då nödvändiga. Så hur funkar det? Vem ska stå först i kön och på vilka grunder? Är barn viktigare än äldre?

Så länge behoven överstiger hälso- och sjukvårdens resurser är prioriteringar nödvändiga. Enligt beslut i Sveriges riksdag 1997 ska prioriteringar inom sjukvården baseras på en etisk plattform som består av tre grundläggande principer: 

  • Människovärdesprincipen – enligt vilken alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället.
  • Behovs- och solidaritetsprincipen – enligt vilken resurserna bör satsas på områden (individer eller verksamheter) där behoven är störst. 
  • Kostnadseffektivitetsprincipen – enligt vilken en rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i hälso- och livskvalitet, bör eftersträvas vid val mellan olika åtgärder eller verksamheter.

Principerna är rangordnade så att människovärdesprincipen går före behovs- och solidaritetsprincipen som i sin tur går för kostnadseffektivitetsprincipen. Om hur principerna omsätts i vården resonerar Mats Johansson, filosof, medicinetiker och ordförande i etiska rådet i senaste avsnittet av Etikpodden:


Om Etikpodden 

Etikpodden görs av Etiska rådet och är tänkt att bidra till reflektion, kunskap och ge ett stöd i vårdens svåraste frågor. Etiska rådet i Region Skåne är ett oberoende råd som arbetar med etiska ställningstaganden, utbildning och för att stimulera etisk diskussion i vården.

Tidigare avsnitt behandlar bland annat dödshjälp, tolerans och etisk konsultation.