Läkemedelsrådet informerar - Tandborstning och karies

Daglig tandborstning enligt 3x2 tekniken med fluoridtandkräm kan effektivt förebygga karies. Fluoridkoncentrationen ska anpassas efter kariesrisk och när det gäller barn även efter ålder.

Vid förhöjd kariesrisk kan tandborstning med fluoridtandkräm kompletteras med munsköljning med fluoridlösning.

Karies är en multifaktoriell sjukdom som förekommer i alla åldrar. Tänder med obehandlade kariesskador förekommer hos 35 % av världens befolkning och 60–90% av alla skolbarn är drabbade [1]. I Sverige hade 60% av alla 19-åringar som undersöktes 2018 tandlagningar eller obehandlad karies  [2]. Karies är den vanligaste orsaken till tandförlust och kan obehandlad ge upphov till kraftig smärta och lokal så väl som spridd infektion.

Karies och fluorid

Karies uppkommer när syrebildande bakterier i biofilmen på tandytan bryter ner socker i kosten. Syran som bildas sänker pH-värdet vilket ger upphov till en demineralisering av tandytan. Kariesangrepp drabbar framförallt tandytor som är svåra att hålla rena, till exempel ytor mellan tänderna, tuggytor och skarvar mellan lagning och tand [3]. Dagliga användning av fluoridtandkräm räknas efter vattenfluoridering som det mest kostnadseffektiva sättet att förebygga karies på populationsnivå [4-6]. Fluoridjoner lagras i tandemaljen och i biofilmen på tandytan och minskar demineraliseringen och främjar remineraliseringen av tandsubstansen. Högre fluoridkoncentrationer medför att det bildas kalcium-fluoriddepåer i biofilmen vilket ger en mer långvarig effekt [3].

Fluoridtandkrämens innehåll

Fluoridtandkräm innehåller förutom olika koncentrationer av fluoridföreningar, slipmedel, vattenbindande ämnen (tex glycerol och xylitol), vatten samt vissa ytaktiva ämnen (ex natriumlaurylsulfat), smak- och färgämnen. Natriumfluorid (NaF), natriummonofluorfosfat (MPF) och tennfluorid (SnF2) är det mest vanliga fluoridföreningarna i tandkräm som säljs i Sverige. Aminofluorid (AmF) kan förekomma tandkräm i andra länder. De olika fluoridföreningarna ger en likvärdig förebyggande effekt mot karies [4].

3x2 metoden- den optimala tekniken vid tandborstning

  • 2 gånger dagligen (efter frukost och sist innan läggdags)
  • 2 cm tandkräm
  • 2 minuter

För barn under 6 år behöver mängd och fluoridhalt anpassas till barnets ålder.
Vid användning av el-tandborste, med mindre borsthuvud, behöver tandkräm läggas på flera gånger. Man bör undvika att skölja under och efter tandborstning [6].

Fluoridkoncentrationer vid olika åldrar

Daglig tandborstning 2 gånger med en fluoridtandkräm med koncentrationen 1000 ppm (0,1% fluorid) bör påbörjas vid eruption av första primära tanden (6–8 månaders ålder) och det bör vara en etablerad och regelbunden vana vid frambrott av första primära molaren (1,5–2 års ålder). Mängden fluoridtandkräm anpassas efter barnets ålder enligt tabellen nedan. Mellan 2–6 år ökas mängden av fluoridtandkräm och från och med 6-års åldern och resten av livet rekommenderas tandkräm med en fluoridhalt på 1450 ppm. Tandborstningen behöver genomföras, och senare övervakas, av en vuxen fram till 10 års ålder [7].

 

Ålder

Fluoridkoncentration

Mängd

Första tand-2 år

1000 ppm F

Riskorn

2–6 år

1000 ppm F

Ärtstorlek

> 6 år

1450 ppmF

2 cm

>16 år vid kariesrisk

5000 ppm F

2 cm


Tabell baserad på Toumba et al 2019 [7].

Tandkräm med fluorid ger en genomsnittlig kariesreduktion på 24% jämfört med tandkräm utan fluorid. Kariespreventionen ökar med högre fluoridkoncentrationen upp till 2800 ppm. Vid högre fluoridkoncentration bedöms vetenskapliga underlaget för ytterligare kariesprevention som otillräckligt [5, 8-10].

Förhöjd risk för karies

Legitimerad tandvårdspersonal kan bedöma om en patient har en risk eller en förhöjd risk att utveckla karies. En aktiv kariessjukdom, muntorrhet (till exempel orsakad av läkemedel), tandreglering eller blottade tandrotytor som ger risk för rotkaries kan vara faktorer som ökar risken. Vid förhöjd risk kan det vara indicerat med en tandkräm som har högre fluoridkoncentration (5000 ppm). Tandkräm med högre fluoridkoncentration ger en bättre kariesförebyggande effekt än tandkräm med lägre fluoridkoncentration [5, 8, 11, 12]. Hög fluoridkoncentration kan förebygga vita, demineraliserade fläckar på tänderna som ibland uppkommer efter tandregleringsbehandling [13]. För närvarande finns två tandkrämer med högre fluoridkoncentration (5000 ppm) på marknaden, Natriumfluorid Morningside och Duraphat tandkräm. Båda säljs receptfritt på apotek. Natriumfluorid Morningside omfattas av läkemedelsförsäkringen vilket inte Duraphat gör.

Fluoridsköljning som tillägg

Fluoridsköljning är ett bra komplement till daglig tandborstning med fluortandkräm enligt Socialstyrelsens ” Nationella riktlinjer för vuxentandvård”.
Följande patientgrupper kan gynnas av kompletterande fluoridsköljning:

  • Patienter med muntorrhet
  • Patienter under tandregleringsbehandling
  • Patienter med många tidigare lagningar eller rekonstruktioner
  • Patienter med blottade rotytor
  • Patienter där tandborstning inte kan ske på optimalt sätt eller med optimal mängd tandkräm
  • Patienter mellan 12–17 år med många ny erupterade permanenta tänder [14] [15]

Man bör använda 0,2 % (ca 900 ppm) natriumfluoridlösning. För barn mellan 7–12 år rekommenderas fluoridsköljning med lägre koncentration (0.05%, ca 225 ppm).

Skölja rätt

Patienten ska uppmanas att skölja runt ca 10 ml fluoridlösning med aktiva mun- och läpprörelser under 1 minut. Målet är att lösningen når alla ytor mellan och runt tänderna och tränger in i plack och där bildar fluoriddepåer som kan verka under längre tid. Intag av mat- eller dryck direkt efter sköljningen minskar dess effekt. Daglig fluoridsköljning ger en bättre tilläggseffekt än veckovis sköljning [15]. Att skölja munnen med fluoridsköljning efter tandborstningen ger en kariesförebyggande tilläggseffekt [15].

Risker med fluorid

En förhöjd systematisk exponering för fluorid i tidiga barnaår medför risk för fluoros. Vid fluoros påverkas mineralisationen av de permanenta tänderna. Vid mildare former syns mindre, knappt synliga vita stråk eller fläckar på tänderna. Svårare former kan vara estetiskt störande med missfärgade (vita, brunaktiga) områden där tandytan också är ojämn. Risken för fluoros ökar vid hög fluoridexponering före 2 års ålder och därför är det viktigt att informera föräldrar om att inte överdosera fluoridtandkräm för barn under 3 år. Förgiftningssymptom uppkommer om ett litet barn får i sig 5–15 mg fluorid/kg kroppsvikt. Detta motsvaras av att ett barn som väger 12 kg sväljer en halv tub vuxentandkräm (1450 ppm F) [9, 16, 17]. All tandkräm bör förvaras utom räckhåll för små barn.

Referenser

  1. Kassebaum, N.J., et al., Global burden of untreated caries: a systematic review and metaregression. J Dent Res, 2015. 94(5): p. 650-8.
  2. Socialstyrelsen, Karies bland barn och ungdomar. 2020.
  3. Cate, J.M.t., Current concepts on the theories of the mechanism of action of fluoride. Acta Odontologica Scandinavica, 2009. 57(6): p. 325-329.
  4. Lippert, F., An introduction to toothpaste - its purpose, history and ingredients. Monogr Oral Sci, 2013. 23: p. 1-14.
  5. Walsh, T., et al., Fluoride toothpastes of different concentrations for preventing dental caries. Cochrane Database Syst Rev, 2019. 3: p. CD007868.
  6. SBU. Att förebygga karies. En systematisk litteraturöversikt. . 2002.
  7. Toumba, K.J., et al., Guidelines on the use of fluoride for caries prevention in children: an updated EAPD policy document. Eur Arch Paediatr Dent, 2019. 20(6): p. 507-516.
  8. Singh, A. and B.M. Purohit, Caries Preventive Effects of High-fluoride vs Standard-fluoride Toothpastes - A Systematic Review and Meta-analysis. Oral Health Prev Dent, 2018. 16(4): p. 307-314.
  9. Wong, M.C., et al., Cochrane reviews on the benefits/risks of fluoride toothpastes. J Dent Res, 2011. 90(5): p. 573-9.
  10. Twetman, S., et al., Caries-preventive effect of fluoride toothpaste: a systematic review. Acta Odontol Scand, 2003. 61(6): p. 347-55.
  11. Ekstrand, K.R., et al., A randomized clinical trial of the anti-caries efficacy of 5,000 compared to 1,450 ppm fluoridated toothpaste on root caries lesions in elderly disabled nursing home residents. Caries Res, 2013. 47(5): p. 391-8.
  12. Nordstrom, A. and D. Birkhed, Preventive effect of high-fluoride dentifrice (5,000 ppm) in caries-active adolescents: a 2-year clinical trial. Caries Res, 2010. 44(3): p. 323-31.
  13. Enerback, H., et al., Effects of orthodontic treatment and different fluoride regimens on numbers of cariogenic bacteria and caries risk: a randomized controlled trial. Eur J Orthod, 2019. 41(1): p. 59-66.
  14. Twetman, S., et al., Caries-preventive effect of sodium fluoride mouthrinses: a systematic review of controlled clinical trials. Acta Odontol Scand, 2004. 62(4): p. 223-30.
  15. Pitts, N., et al., Post-brushing rinsing for the control of dental caries: exploration of the available evidence to establish what advice we should give our patients. Br Dent J, 2012. 212(7): p. 315-20.
  16. Wright, J.T., et al., Fluoride toothpaste efficacy and safety in children younger than 6 years: a systematic review. J Am Dent Assoc, 2014. 145(2): p. 182-9.
  17. Stehagen ISR, D.J., Mulic A, Fakta kan dämpa oron kring "fluor". tandläkartidning, 2018. 8: p. 60-64.