Vårdnivå och samverkan

Primärvård

• Bedömning av tillväxtkurva och pubertet för att identifiera eventuella avvikelser

Barnmottagning

• Vidare utredning av tillväxt- och pubertetsrubbningar

Bakgrund

Denna rekommendation ger vägledning i bedömning och utredning av avvikelser i längd och vikt på tillväxtkurvan hos barn. Vid obesitas hos barn hänvisas till separat rekommendation.

Gränsvärden för barnhälsovård

Vid följande avvikelser i tillväxttempo eller position på tillväxtkurvan bör BHV-sjuksköterska konsultera läkare:

• Barn < 1 år som avviker > 1 SDS (standard deviation score) på 3 månader.
• Barn 1–2 år som avviker > 1 SDS på 6 månader.
• Barn > 2 år som avviker > 1 SDS/år.
• Barn som växer med en längdposition under -2,0 SDS.
• Barn som växer med en längdposition > 1,5 SDS över eller under medelföräldralängd.

Definition

Normal tillväxt

• Neonatal viktnedgång – en minskning på i medeltal 6 % (max 8 %) är normalt de första dagarna, de flesta är ikapp efter 14 dagar.
• Tidig tillväxtpuckel – normalt sker en viktspurt de första 3–4 levnadsmånaderna, ofta med en viss avplaning under det andra halvåret (förekommer lika ofta hos icke-ammande).
• Vid 2 års ålder har de flesta barn hittat sin kanal på tillväxtkurvan, som de sedan följer.
• Den svenska tillväxtkurvan skiljer sig något från WHO:s, som används som standard i många länder.

Medelföräldralängd

Om föräldralängder läggs till i tillväxtkurvan räknas medelföräldralängden ut automatiskt. Den kan annars räknas ut enligt följande:

• Pojkar – (mammas + pappas längd i cm + 13 cm)/2.
• Flickor – (mammas + pappas längd i cm – 13 cm)/2.

Normal pubertet

• Pojkar – pubertetsstart vid 9–14 års ålder vid testikelvolym ≥ 4 ml (Tanner G2).
• Flickor – pubertetsstart vid 8–13 års ålder med bröstutveckling (Tanner B2), medelålder för menarche är 13 år.

Etiologi

Kortvuxenhet

Exempel på orsaker till att barn följer sin tillväxtkurva men är kortvuxna:

• Familjär kortvuxenhet – vanligaste orsaken.
• Svår sjukdom tidigt i livet.
• Prematuritet.
• Syndrom – Turners, Noonans eller Downs syndrom.
• Skelettdysplasi – ger avvikande kroppsproportioner (korta ben och armar i förhållande till bålen).

Minskad tillväxthastighet

Exempel på orsaker till att barn tappar i position i längd eller vikt efter att tidigare ha följt sin tillväxtkurva:

• Kost – otillräckligt födointag, vegankost, selektivt ätande, ideologiska skäl, ätstörning eller rädsla för allergier.
• Extrem fysisk aktivitet.
• Sjukdom – celiaki, IBD, hjärtsjukdom, njursvikt, leversjukdomar, cystisk fibros, upprepade infektioner, grav D-vitaminbrist.
• Hormonbrist – hypotyreos, brist på tillväxthormon eller könshormon.
• Hormonöverskott – kortisonbehandling, Cushings syndrom (sällsynt).
• Försenad pubertet – ingen egentlig minskning, barnet växer vidare på den prepubertala kurvan.
• Psykosociala faktorer – viktigt att beakta exempelvis bristande anknytning, missbruk eller psykisk ohälsa hos förälder, vårdnadstvister, våld och övergrepp, omsorgssvikt.

Tillväxtökning

Exempel på orsaker till att barn ligger högt eller ökar i position efter att tidigare ha följt sin tillväxtkurva:

• Övervikt (ISO-BMI 25–29) eller obesitas (ISO-BMI ≥ 30) – ger samtidig längdtillväxt.
• Familjär långvuxenhet.
• Tidig pubertet – tillväxtspurten kommer tidigare.
• Hypertyreos.
• Syndrom – exempelvis Klinefelters eller Marfans.
• Hypofys- eller binjurebarkstumör – kan ge gigantism (extremt sällsynt).

Utredning

Anamnes

• Symtom på bakomliggande sjukdom – bukbesvär, huvudvärk, återkommande infektioner.
• Andra sjukdomar.
• Kostanamnes – amning, ersättning, välling, frukost, skolmat, speciell diet.
• Fysisk aktivitet – träning, stillasittande.
• Psykosocial problematik.
• Pubertet – tidig, sen eller avstannad. Förälders och syskons pubertetsstart och tillväxttempo.
• Hereditet – lång- eller kortvuxenhet.
• Metabol sjukdom – som hypertoni, hjärt-kärlsjukdom, typ 2-diabetes och polycystiskt ovarialsyndrom (PCOS).
• Läkemedelsbehandling.
• Graviditet och förlossning.

Status

• Vikt och längd, beräkning av iso-BMI.
• Dysmorfa drag, onormala kroppsproportioner.
• Pubertetsbedömning (använd Tannerskalan).
• Allmänt status – hjärta, lungor, buk.

Handläggning vid utredning

Bedömning av tillväxtkurva

• Bedöm barnets tillväxt i förhållande till ålder, medelföräldralängd och pubertetsutveckling.
• Jämför längd- och viktkurva och bedöm vilken avvikelse som kom först.
• Bedöm om barnet följer sin egen längd- och viktkurva.

Tolkning av tillväxtavvikelser

• Vid oregelbundna perioder med viktstagnation eller vikttapp – misstänk psykosocial problematik, omsorgssvikt eller ätstörning.
• Vid snabba oväntade avvikelser – uteslut felregistrering eller felmätning.
• Vid bröstutveckling sedan 1 år utan tillväxtspurt – misstänkt avvikelse.

Laboratorieprover

Överväg prover för att hitta eventuell bakomliggande orsak, exempelvis:

• TSH, transglutaminasantikroppar och urinsticka.
• Ytterligare prover utifrån anamnes och status.

Behandling 

Behandling ges utifrån diagnos, i de flesta fall via specialiserad vård.

Remissrutiner 

Remissindikation 

Vid låg eller minskande position på tillväxtkurvan

• Barn med avvikelse enligt gränsvärde för BHV utan annan uppenbar förklaring vid utredning.
• Kontinuerlig isolerad (icke-planerad) viktnedgång.
• Misstänkt bakomliggande sjukdom eller syndrom.
• Misstänkt ätstörning.
• Utebliven pubertet – vid 13 års ålder hos flickor och 14 års ålder hos pojkar.
• Avstannad pubertet eller befarad uttalad kortvuxenhet.

Vid ökad position på tillväxtkurvan

• Ökande längdtillväxt (efter 1 års ålder) utan motsvarande viktspurt.
• Längd 180 cm (pojkar) eller 165 cm (flickor) innan puberteten startat.
• Långvuxenhet som är atypisk för familjen eller befarad extrem slutlängd.
• Tidig pubertetsstart – flickor före 8 års ålder, pojkar före 9–10 års ålder.
• Ökande vikt med samtidigt avtagande längdtillväxt.
• Obesitas senast vid 4 års ålder (ISO-BMI ≥ 30).

Remissinnehåll

• Tillväxtkurva (inklusive mätvärden) med föräldralängder, födelseuppgifter samt pubertetsuppgifter (be gärna sekreterare eller föräldrar ordna).
• Frågeställning samt
• Anamnes och status.
• Provtagningsresultat.
• Eventuell medicinering.

Patientinformation

Så växer barn, 1177

Relaterad information

Tillväxt – översikt, Rikshandboken Barnhälsovård

Tillväxtkurvor för nedladdning, Barnläkarföreningens delförening för endokrinologi och diabetes

WHO:s tillväxtkurvor, Barnläkarföreningens delförening för endokrinologi och diabetes

Pubertetsutveckling, Barnläkarföreningens delförening för endokrinologi och diabetes

Iso-BMI för barn, kortversion, Vårdprogram för barn och ungdom med övervikt eller fetma (pdf)

Om innehållet

Publicerat: 2023-01-25
Giltigt till: 2026-01-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne