Detta är förbättringskunskap

Förbättringskunskap kan beskrivas som "kunskapen om hur vi minskar gapet mellan det vi vet och det vi gör”. Central utgångspunkt är ett förbättringsarbete som drivs systematiskt och kontinuerligt ur ett patientperspektiv.

Förbättringskunskap

Förbättringskunskap är ett kunskapsområde med teorier och metoder där det ingår fyra områden:

  • Systemförståelse
    Hälso- och sjukvårdsorganisationer brukar definieras som det mest komplexa system som människan skapat. Ett system består av delar som i olika stor utsträckning är beroende av andra delar för att fungera. Förändringar i en del av systemet påverkar andra delar på ett sätt som inte är självklart linjärt.

  • Förståelse för variation
    Genom variationsanalyser ökas förståelsen över hur processer beter sig. Variation är antingen skapad eller naturlig. Skapad variation kan vi påverka, det kan handla om hur vi planerar, vilken organisation vi har eller vilka teknologier vi har tillgång till. Naturlig variation är inte påverkbar på samma sätt. Naturlig variation handlar om exempelvis årstider, förväntningar, patientens behov eller sjukdomsförlopp.

  • Förändringspsykologi
    Förändringspsykologi ger insikter om hur människor reagerar på förändringsprocesser. Ökad kunskap om förändringspsykologins olika faser ger goda analysverktyg för att vägleda förändringsprocesser till att nå utsatta målsättningar.

  • Kunskapsteori
    Kunskapsteori eller epistemologi handlar om vilken kunskapssyn vi har. Vilken kunskap om något kan nås? Styrande princip ur ett förbättringsperspektiv är det lärandestyrda arbetssättet där vi mäter, testar, utvärderar och lär oss av de förbättringsidéer vi testar.

Goda exempel

  • En hjärna tänker inte lika bra som tjugofem

    Förbättringsarbetet på Avdelning 7 på internmedicinska kliniken på SUS i Lund gick ut på att införa en så kallad pulstavla efter ett direktiv från sjukhusledningen, och utfördes som en del i utbildningen "Förbättra förmågan att leda verksamhetsutveckling".

    På en sjukhusavdelning är det sällan någon har tid till diskutera vad som skulle kunna bli bättre. Därför inledde Babak och enhetschef Christina Kiö sitt förbättringsarbete med ett internat som alla medarbetarna på Avdelning 7 fick möjlighet att delta i.

    – Internatet var jättebra, berättar Babak. Det var skönt att vara i en avkopplad miljö där det inte bara var jobb, jobb, jobb.

    På avdelning 7 är patienterna ofta äldre multisjuka som har flera diagnoser och stora sociala behov. Det krävs mycket planering när det gäller hemgång, framtida vård och situationen i hemmet. Därför behövs en bra dialog med kommunen och tydlig kommunikation mellan olika yrkeskategorier, så som läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster och arbetsterapeuter.

    – Med så många personer inblandade var våra ronder långdragna med upprepade diskussioner om patienten för att alla inte hade fått rätt information vid rätt tidpunkt, förklarar Babak.

    Bättre överblick och planering

    Pulstavlan är till för att få en bättre överblick över de inlagda patienterna – från att de kommer till avdelningen till att de skrivs ut. På så sätt är det hela tiden enkelt att se var patienten befinner sig i vårdprocessen.

    – Det gör det mycket lättare för mig som planerar personalen, säger Christina. Jag ser snabbt om det till exempel behövs sättas in extra personal. Vi bestämde också att vi skulle ta bort morgonmötet och i stället ha ett stående pulsmöte där vi går genom läget för varje patient.

    Medarbetarna får nu samma information om patienterna, vid samma klockslag. Avdelningen gjorde också en checklista med vad som ska tas upp på pulsmötena, vilket har gjort att folk är pålästa inför mötet och kan komma ut och jobba med patienterna mer direkt.

    Tavlan är fortfarande under utveckling och förbättras ständigt.
    – Varje avdelning måste naturligtvis utforma pulstavlan efter sina egna behov, säger Christina.

    Vad var svårt med utbildningen?
    – Det svåraste var att faktiskt få tid att mellan träffarna på utbildningen sätta oss ner och jobba med förbättringsarbetet, säger Christina.
    – Ja, på utbildningen fick vi ju tid att diskutera och reflektera, vilket vi inte får i vardagen, fyller Babak i.

    Vilka råd har ni till andra som ska sätta igång med ett förbättringsarbete?
    – Man måste vara öppen för att göra ändringar i efterhand om saker inte visar sig fungera, säger Christina. Man måste hinna landa i det som man har infört också, innan man kör igång med nya förbättringar.

    Christina och Babak

  • Små förändringar gav stora förbättringar

    Vårdcentralen Svalöv effektiviserade sitt administrativa arbete och sin tillgänglighet genom tre små förbättringar: diktatmall, störningsfri skrivtid, en ändring i telefonvalet samt en broschyr med telefonnummer.

    När vårdcentralen hade problem med långa utskriftstider gick de medicinska sekreterarna Anna Jönsson och Kajsa Leinonen samt två andra medarbetare utbildningen ”Värdeskapande flöde för en säker och effektiv hantering av patientdata” hos Enheten för strategisk kvalitetsutveckling.

    Där gjorde de en undersökning av diktaten och redovisade resultatet på en arbetsplatsträff så att alla medarbetare fick upp ögonen för problemen. Vid den tidpunkten hade de 2200 diktat som låg och väntade.

    – Det var många långa diktat, säger Kajsa. Och störningar som att de stannade upp eller inte sa diagnoserna. 

    Större tillgänglighet, färre fel och mer tid

    För att minimera riskerna för fel i diktaten tog gruppen fram en diktatmall. De införde också störningsfri skrivtid vid behov. 

    – Nu när vi kommer efter med diktaten så diskuterar vi direkt vad vi ska göra och så återinför vi störningsfri skrivtid ett par timmar om dagen, berättar Anna.

    De plockade också bort receptionsvalet när patienterna ringde till växeln, eftersom den medicinska sekreterare som svarade i receptionstelefonen nästan alltid fick hänvisa till sjuksköterska, vilket ledde till att patienterna tvingades ringa om. Sjuksköterskorna gjorde en broschyr till patienterna med direktnummer till olika personer på vårdcentralen. På så sätt blev tillgängligheten större och irritationsmomenten färre. 

    – Med små medel kan man lösa det mest, säger Kajsa. Det var inga stora förändringar men vi tänkte till.

    Hur har ert arbete påverkat patienterna?
    – Nu när vi är i fas med diktaten så behöver inte patienterna ringa och fråga efter sitt provsvar eller sin remiss. Det underlättar både för dem och för sköterskorna. 

    Vilket var det svåraste med att genomföra ett sådant här projekt?
    – I början var det svårt med den övriga personalen, en del undrade hur vi hade tid att åka iväg när vi hade så mycket att göra, berättar Anna. Men när vi redovisade resultaten så förstod de.

    Vilket är det viktigaste att tänka på i ett förbättringsarbete?
    – Man måste ha chefen med sig, det är a och o, säger Anna. Det är viktigt att alla är delaktiga, även de som inte går utbildningen.

    Kajsa och Anna menar att förbättringsarbetet har stärkt gruppen i stort och att de övriga medarbetarna på vårdcentralen har fått upp ögonen för vad de medicinska sekreterarna arbetar med.

    Anna och Kajsa

Ett samtal om förbättringskunskap

Tack för att du kontaktar oss, vi har tagit emot dina synpunkter